Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  åkermadd

Organismgrupp Kärlväxter Sherardia arvensis
Åkermadd Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Åkermadd är en liten, vår- eller höstgroende, ettårig ört med nedliggande grenar som är sträva av nedåtriktade borst. De kransställda bladen är brett lansettlika. Blommorna är ljust blåvioletta och sitter i ofta fåblommiga huvuden i grentopparna. Varje blomsamling omges av en krans av styva blad. Arten blommar i juni och juli. Blommorna besöks av flugor, blomflugor och humlor, vilka kan ombesörja korspollination, men arten är självfertil. Fodret sitter kvar som små piggar på delfrukterna och hjälper eventuellt till med spridningen genom att fastna på djur. Över större avstånd kan arten spridas med gräsfröblandningar.
Utbredning
Länsvis förekomst för åkermadd Observationer i  Sverige för åkermadd
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Åkermadd har traktvis varit vanlig i Skåne, Blekinge, på Öland, Gotland, i Halland och Östergötland. Den har gått tillbaka starkt och aktuella fynd finns endast från Skåne, Öland, Gotland, Halland, Västergötland och Bohuslän. I Blekinge är den noterad från endast 2 lokaler under senare år, och möjligen är arten utgången från båda (senast sedd 2002). Däremot kan den då och då dyka upp som gräsfröinkomling i nysådda gräsmattor i södra Sverige. I Danmark är den fortfarande vanlig på öarna och i centrala Jylland. I Norge och Finland kan den dyka upp som trädgårdsogräs, annars är den mycket sällsynt. Åkermadd är ursprunglig vid Svarta Havet och Medelhavet men har spritts med odlingen över stora delar av Europa och andra tempererade områden som Sydafrika, Nord- och Sydamerika, södra Australien och Nya Zeeland. Den kom troligen till Nordeuropa omkring Kristi födelse. Den är vanligare söderut men rapporteras vara på tillbakagång i vissa andra europeiska länder, t ex Belgien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer främst på Öland och i Skåne med enstaka förekomster i andra landskap. Åkermadd växer främst i åkrar. Arten är dåligt anpassad till det moderna jordbruket. Arten omfattas av åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade åkerogräs. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (80-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 444 (400-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Åkermadd växer i Sverige endast på kulturmark, främst i åkrar och trädgårdar. Den föredrar lätta, ofta kalkrika jordar. På Öland kan den hålla sig kvar i hävdade betesmarker som tidigare varit åkermark. Jordens näringsinnehåll spelar viss roll för plantstorleken men mindre roll för blombildningen.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Gentianales (gentianaordningen), Familj Rubiaceae (måreväxter), Släkte Sherardia (maddar), Art Sherardia arvensis L. - åkermadd Synonymer Blåmadra

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer främst på Öland och i Skåne med enstaka förekomster i andra landskap. Åkermadd växer främst i åkrar. Arten är dåligt anpassad till det moderna jordbruket. Arten omfattas av åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade åkerogräs. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (80-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 444 (400-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Åkermadd är en liten, vår- eller höstgroende, ettårig ört med nedliggande grenar som är sträva av nedåtriktade borst. De kransställda bladen är brett lansettlika. Blommorna är ljust blåvioletta och sitter i ofta fåblommiga huvuden i grentopparna. Varje blomsamling omges av en krans av styva blad. Arten blommar i juni och juli. Blommorna besöks av flugor, blomflugor och humlor, vilka kan ombesörja korspollination, men arten är självfertil. Fodret sitter kvar som små piggar på delfrukterna och hjälper eventuellt till med spridningen genom att fastna på djur. Över större avstånd kan arten spridas med gräsfröblandningar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för åkermadd

Länsvis förekomst och status för åkermadd baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för åkermadd

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Åkermadd har traktvis varit vanlig i Skåne, Blekinge, på Öland, Gotland, i Halland och Östergötland. Den har gått tillbaka starkt och aktuella fynd finns endast från Skåne, Öland, Gotland, Halland, Västergötland och Bohuslän. I Blekinge är den noterad från endast 2 lokaler under senare år, och möjligen är arten utgången från båda (senast sedd 2002). Däremot kan den då och då dyka upp som gräsfröinkomling i nysådda gräsmattor i södra Sverige. I Danmark är den fortfarande vanlig på öarna och i centrala Jylland. I Norge och Finland kan den dyka upp som trädgårdsogräs, annars är den mycket sällsynt. Åkermadd är ursprunglig vid Svarta Havet och Medelhavet men har spritts med odlingen över stora delar av Europa och andra tempererade områden som Sydafrika, Nord- och Sydamerika, södra Australien och Nya Zeeland. Den kom troligen till Nordeuropa omkring Kristi födelse. Den är vanligare söderut men rapporteras vara på tillbakagång i vissa andra europeiska länder, t ex Belgien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Gentianales - gentianaordningen 
  • Familj
    Rubiaceae - måreväxter 
  • Släkte
    Sherardia - maddar 
  • Art
    Sherardia arvensisL. - åkermadd
    Synonymer
    Blåmadra

Åkermadd växer i Sverige endast på kulturmark, främst i åkrar och trädgårdar. Den föredrar lätta, ofta kalkrika jordar. På Öland kan den hålla sig kvar i hävdade betesmarker som tidigare varit åkermark. Jordens näringsinnehåll spelar viss roll för plantstorleken men mindre roll för blombildningen.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Arten är dåligt anpassad till det moderna jordbruket. Fröna kan inte bevara sin grobarhet i jorden mer än över vintern. Höstgrodda plantor har ofta svårt att övervintra. Arten är konkurrenssvag och reduceras redan i glesa sädesbestånd till små plantor med få blommor. Efter behandling med ogräsmedel blommar den ofta inte.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Åkermadd kommer troligen inte att kunna fortleva som åkerogräs i Sverige utan hjälp. En viss möjlighet har den som gårdsväxt, i öppna miljöer eller som insådd i nyanlagda gräsmattor där man gärna kan försöka underlätta dess fortlevnad. Artens få kvarvarande lokaler bör följas upp. Om den fortfarande förekommer i någon åkerkant bör denna hållas öppen och inte behandlas med ogräsmedel. Åkermadd bör odlas i botaniska trädgårdar, allmogeåkrar, vid hembygdsgårdar etc, och frö bör bevaras i genbank. Ett åtgärdsprogram för åkermadd (åkerogräs) ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Arten bör övervakas av floraväktarna.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – NO: Blåmaure, DK: Blåstjerne, FI: Sinimatara, GB: Field Madder.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands Botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Fröberg, L. 2006. Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Jessen, K. & Lind, J. 1922–1923. Det Danske Markukrudts Historie. Det kgl. Danske Videnskabernes Selskabs Skrifter, naturv. og mathem. Afd. 8 Række. VIII. Köbenhavn.

Küster, H.-J. 1985. Herkunft und Ausbreitungsgeschichte einiger Secalinetea-Arten. Tuexenia 5: 89–98.

Mattiasson, G. 2006. Skånes hotade åkerogräs. Bot. Not. 139 (3): 11–21.

Pedersen, A. 1956. Rubiaceernes, Polygalaceernes, Linaceernes, Oxalidaceernes og Balsaminaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 53: 139–196.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Suominen, J. 1979. The grain immigrant flora of Finland. Acta Botanica Fennica 111.

Svensson, R. & Wigren, M. 1982. Några ogräsarters tillbakagång belyst genom konkurrens-, gödslings- och herbicidförsök. Svensk Bot. Tidskr. 76: 241–258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Gentianales - gentianaordningen 
  • Familj
    Rubiaceae - måreväxter 
  • Släkte
    Sherardia - maddar 
  • Art
    Sherardia arvensis, L. - åkermadd
    Synonymer
    Blåmadra
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Marita Wigren-Svensson & Roger Svensson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.