Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ostticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Skeletocutis odora
Ostticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ostticka är en vidväxt, utbredd ticka med ettåriga, mjuka, något geléartade fruktkroppar som efter torkning blir hårda och spröda. Porlagret blir upp till centimetertjockt och porerna är stora, oregelbundna och ofta uppslitsade, vita, som äldre eller vid tumning ljust brungula. Unga exemplar luktar starkt av ost men lukten försvinner med åldern. Typiska individ bör vara lätta att känna igen. Arten liknar mest den närstående Skeletocutis kuehneri som dock har något smalare sporer
Utbredning
Länsvis förekomst för ostticka Observationer i  Sverige för ostticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svampen är funnen från Småland och norrut där granskog förekommer. Den är sällsynt i söder men lokalt inte ovanlig i inre Norrland. Den är funnen i Hedmark och Oppland i Norge samt i de norra delarna av Finland men saknas i Danmark. I övrigt är den känd från Polen och f.d. Sovjetunionen. Arten är rödlistad i Norge och Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i grova granlågor i urskogsartad barrskog. Söderut mycket sällsynt även på asp och björk. Arten är spridd i Norrland och noga eftersökt, bl.a. genom nyckelbiotopinventeringen. Använd som signalart för urskogsartade miljöer, särskilt i norra Sverige. Totalpopulationen bedöms ha minskat starkt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre barrskog, samt att uppväxande brukade skogar innehåller påtagligt mindre mängd grov död ved. En stor andel av lokalerna ligger i skyddade områden. Antalet reproduktiva individer skattas till 12000 (4500-24000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (750-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Ekologi
Arten förekommer i olikåldriga, under lång tid orörda barrskogar. Den växer på grova, äldre lågor av gran, som den behöver kontinuerlig tillgång till men kan också förekomma på asp och tall. Arten kan användas som indikator för skog med lång kontinuitet av lågor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Incrustoporiaceae, Släkte Skeletocutis, Art Skeletocutis odora (Sacc.) Ginns - ostticka Synonymer Skeletocutis odora (Peck ex Sacc.) Ginns, Poria odora Sacc., Antrodia odora (Sacc.) Gilb. & Ryvarden, Gloeoporus tschulymicus (Pilát) Bondartsev & Singer, Incrustoporia tschulymica (Pilát) Domañski, Incrustoporia tschulymica (Pilát) Domański, Poria tschulymica Pilát, Skeletocutis tschulymica (Pilát) Jean Keller

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i grova granlågor i urskogsartad barrskog. Söderut mycket sällsynt även på asp och björk. Arten är spridd i Norrland och noga eftersökt, bl.a. genom nyckelbiotopinventeringen. Använd som signalart för urskogsartade miljöer, särskilt i norra Sverige. Totalpopulationen bedöms ha minskat starkt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre barrskog, samt att uppväxande brukade skogar innehåller påtagligt mindre mängd grov död ved. En stor andel av lokalerna ligger i skyddade områden. Antalet reproduktiva individer skattas till 12000 (4500-24000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (750-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9030 Landhöjningsskog (Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Ostticka är en vidväxt, utbredd ticka med ettåriga, mjuka, något geléartade fruktkroppar som efter torkning blir hårda och spröda. Porlagret blir upp till centimetertjockt och porerna är stora, oregelbundna och ofta uppslitsade, vita, som äldre eller vid tumning ljust brungula. Unga exemplar luktar starkt av ost men lukten försvinner med åldern. Typiska individ bör vara lätta att känna igen. Arten liknar mest den närstående Skeletocutis kuehneri som dock har något smalare sporer

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ostticka

Länsvis förekomst och status för ostticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ostticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svampen är funnen från Småland och norrut där granskog förekommer. Den är sällsynt i söder men lokalt inte ovanlig i inre Norrland. Den är funnen i Hedmark och Oppland i Norge samt i de norra delarna av Finland men saknas i Danmark. I övrigt är den känd från Polen och f.d. Sovjetunionen. Arten är rödlistad i Norge och Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Incrustoporiaceae  
  • Släkte
    Skeletocutis  
  • Art
    Skeletocutis odora(Sacc.) Ginns - ostticka
    Synonymer
    Skeletocutis odora (Peck ex Sacc.) Ginns
    Poria odora Sacc.
    Antrodia odora (Sacc.) Gilb. & Ryvarden
    Gloeoporus tschulymicus (Pilát) Bondartsev & Singer
    Incrustoporia tschulymica (Pilát) Domañski
    Incrustoporia tschulymica (Pilát) Domański
    Poria tschulymica Pilát
    Skeletocutis tschulymica (Pilát) Jean Keller

Arten förekommer i olikåldriga, under lång tid orörda barrskogar. Den växer på grova, äldre lågor av gran, som den behöver kontinuerlig tillgång till men kan också förekomma på asp och tall. Arten kan användas som indikator för skog med lång kontinuitet av lågor.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Alla skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av lokalerna inverkar negativt på artens fortlevnad. Kalavverkning innebär ett avbrott i kontinuiteten av lågor. Detta innebär att avståndet till nästa låga kan bli mycket långt vilket drastiskt minskar chansen till spridning och därmed artens överlevnad i landskapet. Kulturskogens mindre tillgång på död ved är det på sikt allvarligaste hotet.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokaler där svampen finns i Götaland och södra Svealand bör helt undantas från skogsbruk Artens närvaro på lokalerna i Norrland indikerar värdefulla miljöer som ofta hyser andra, mer hotade arter. Skogsbruk bör på sådana platser bedrivas med omdöme och först sedan platserna inventerats noggrant.
Utländska namn – NO: Sibirkjuke, FI: Korpiludekääpä.

Eriksson, J. 1958.Studies in the Heterobasidiomycetes and Homobasidiomycetes–Aphyllophorales of Muddus National Park in North Sweden. Symb. Bot. Upsal. 16 (1).

Strid, Å. 1973. Notes on lignicolous Aphyllophorales in the province of Dalarna and in Sonfjället National Park in Härjedalen. Göteborgs Svampklubbs Årsskrift 1972–1973: 5–30.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Incrustoporiaceae  
  • Släkte
    Skeletocutis  
  • Art
    Skeletocutis odora, (Sacc.) Ginns - ostticka
    Synonymer
    Skeletocutis odora (Peck ex Sacc.) Ginns
    Poria odora Sacc.
    Antrodia odora (Sacc.) Gilb. & Ryvarden
    Gloeoporus tschulymicus (Pilát) Bondartsev & Singer
    Incrustoporia tschulymica (Pilát) Domañski
    Incrustoporia tschulymica (Pilát) Domański
    Poria tschulymica Pilát
    Skeletocutis tschulymica (Pilát) Jean Keller
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.