Sphinctrina leucopoda
Liten parasitspik
Lavar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Eurotiomycetes, Ordning Mycocaliciales, Familj Sphinctrinaceae, Släkte Sphinctrina (parasitspikar), Art Sphinctrina leucopoda Nyl. - liten parasitspik Synonymer Sphinctrina pedata (Stenh.) R.Sant., Sphinctrina kylemoriensis (Larbal. ex Leight.) Cromb., Sphinctrina obscurata sensu Nádv.
Kriterier A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Starkt hotad (EN)
-
2000 Starkt hotad (EN)
Dokumentation Känd från drygt 20 aktuella lokaler från Skåne till Bohuslän och Uppland samt Ångermanland. Under 2008 hittades en lokal i Jämtland där den växte på en underluta vid en å. Arten är en parasit på framförallt olika Pertusaria-arter men ibland även på Lecanora och Opegrapha gyrocarpa. Förekommer i Syd- och Mellansverige huvudsakligen på gamla ekar i tämligen öppna lägen. Avverkning av alléeträd och igenväxning av öppna eklandskap är ett hot i Syd- och Mellansverige. Hur stor populationen kan vara i norra Sverige är oklar men då den eftersökts under lång tid är den säkerligen ovanlig. Arten verkar ha minskat i Syd- och Mellansverige även på lokaler där förhållandena verkar vara bra och värdarterna finns kvar. Orsaken till detta är okänd. Antalet reproduktiva individer skattas till 280 (92-480). Antalet lokalområden i landet skattas till 70 (23-120). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 280 (92-480) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (30-70) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-30) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Länsvis förekomst och status för liten parasitspik baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Arten är känd från Skåne till Bohuslän och Uppland samt Hälsingland och Ångermanland. Bara ett tjugotal fynd har gjorts efter 1980 och arten är uppenbarligen försvunnen från flera landskap. Den är dessutom känd från övriga Europa, Nord- och Sydamerika, Australien och Japan.
-
RikeFungi - svampar
-
StamAscomycota - sporsäcksvampar
-
UnderstamPezizomycotina
-
KlassEurotiomycetes
-
UnderklassMycocaliciomycetidae
-
OrdningMycocaliciales
-
FamiljSphinctrinaceae
-
SläkteSphinctrina - parasitspikar
-
ArtSphinctrina leucopodaNyl. - liten parasitspikSynonymerSphinctrina pedata (Stenh.) R.Sant.Sphinctrina kylemoriensis (Larbal. ex Leight.) Cromb.Sphinctrina obscurata sensu Nádv.
Liten parasitspik förekommer huvudsakligen på gamla ekar i tämligen öppna lägen. Ett aktuellt fynd i Småland är gjort på bok i bokskog. Från Ångermanland finns ett fynd på skuggklotterlav Opegrapha gyrocarpa på en fuktig klippa. Ibland växer den tillsammans med sin släkting kortskaftad parasitspik Sphinctrina turbinata.
Ekologisk grupp: Parasit
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog
Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Lövskog
Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark, Öppen fastmark
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Avverkning (Stor negativ effekt)
Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.
(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.
Löfgren, O. & Tibell, L. 1979. Sphinctrina in Europe. Lichenologist 11: 109–137.
Tibell, L. 1980. Lavordningen Caliciales i Sverige. Släktena Cyphelium, Microcalicium, Sphaerophorus, Sphinctrina, Thelomma och Tholurna. Svensk Bot. Tidskr. 74: 55–69.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.
-
RikeFungi - svampar
-
StamAscomycota - sporsäcksvampar
-
UnderstamPezizomycotina
-
KlassEurotiomycetes
-
UnderklassMycocaliciomycetidae
-
OrdningMycocaliciales
-
FamiljSphinctrinaceae
-
SläkteSphinctrina - parasitspikar
-
ArtSphinctrina leucopoda, Nyl. - liten parasitspikSynonymerSphinctrina pedata (Stenh.) R.Sant.Sphinctrina kylemoriensis (Larbal. ex Leight.) Cromb.Sphinctrina obscurata sensu Nádv.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.