Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slät knölfoting

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Squamanita contortipes
Slät knölfoting Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Slät knölfoting är en liten vitsporig skivling, vars fruktkroppar växer ut från en sklerotieliknande bildning (fotens nederdel). Hatten är först klocklik till välvd, sedan utbredd, grå till gråsvart, någon gång med violett ton i kanten, mot mitten nästan svart, mot kanten ljusare, som ung fjunig av snart försvinnande velum, med åldern strierad i kanten och då, sedd uppifrån, förvillande lik gräshätta Mycena aetites, som ofta förekommer på samma lokaler. Skivorna är tunna, först ljust grå, med åldern mörknande. Fotens överdel (den egentliga foten) är gråaktig, något ljusare än hatten, som ung småfjällig av snart försvinnande velum, vid övergången till nederdelen tjockare. Fotens nederdel (svampens sklerotieliknande förstadium) är ofta dubbelt så tjock som överdelen, inte sällan förgrenad, slät, gul till vitgul, ofta urbleknande. Sporerna är runda och färgas blå i Melzers lösning. Grynig knölfoting Squamanita paradoxa har ett liknande utseende men fotens nederdel är inte slät utan grynig av ockrafärgade velumrester, vilka också hos unga fruktkroppar kan finnas på hatten.
Utbredning
Länsvis förekomst för slät knölfoting Observationer i  Sverige för slät knölfoting
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Slät knölfoting är funnen på ett fåtal svenska lokaler i Skåne, södra Västergötland och Dalsland. Arten är inte känd från övriga nordiska länder. Utanför Sverige finns bara publicerade fynd från USA och Skottland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Parasit på ockragul grynskivling Cystoderma amiathinum. Påträffas i ogödslad, välhävdad naturbetesmark. Total population i landet är mycket liten och bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. upphörd hävd, igenväxning, igenplantering och förhöjda kvävenivåer i mark. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (50-2400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (11-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (56-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Samtliga svenska fynd av arten är gjorda på mager naturbetesmark, ofta tillsammans med Galerina pumila och gräshätta.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· honungshätting
· honungshätting
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Squamanita (knölfotingar), Art Squamanita contortipes (A.H.Sm. & D.E.Stunz) Heinem. & Thoen - slät knölfoting Synonymer Cystoderma contortipes A.H.Sm. & D.E.Stuntz

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Parasit på ockragul grynskivling Cystoderma amiathinum. Påträffas i ogödslad, välhävdad naturbetesmark. Total population i landet är mycket liten och bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. upphörd hävd, igenväxning, igenplantering och förhöjda kvävenivåer i mark. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (50-2400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (11-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (56-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Slät knölfoting är en liten vitsporig skivling, vars fruktkroppar växer ut från en sklerotieliknande bildning (fotens nederdel). Hatten är först klocklik till välvd, sedan utbredd, grå till gråsvart, någon gång med violett ton i kanten, mot mitten nästan svart, mot kanten ljusare, som ung fjunig av snart försvinnande velum, med åldern strierad i kanten och då, sedd uppifrån, förvillande lik gräshätta Mycena aetites, som ofta förekommer på samma lokaler. Skivorna är tunna, först ljust grå, med åldern mörknande. Fotens överdel (den egentliga foten) är gråaktig, något ljusare än hatten, som ung småfjällig av snart försvinnande velum, vid övergången till nederdelen tjockare. Fotens nederdel (svampens sklerotieliknande förstadium) är ofta dubbelt så tjock som överdelen, inte sällan förgrenad, slät, gul till vitgul, ofta urbleknande. Sporerna är runda och färgas blå i Melzers lösning. Grynig knölfoting Squamanita paradoxa har ett liknande utseende men fotens nederdel är inte slät utan grynig av ockrafärgade velumrester, vilka också hos unga fruktkroppar kan finnas på hatten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slät knölfoting

Länsvis förekomst och status för slät knölfoting baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slät knölfoting

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Slät knölfoting är funnen på ett fåtal svenska lokaler i Skåne, södra Västergötland och Dalsland. Arten är inte känd från övriga nordiska länder. Utanför Sverige finns bara publicerade fynd från USA och Skottland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Squamanita - knölfotingar 
  • Art
    Squamanita contortipes(A.H.Sm. & D.E.Stunz) Heinem. & Thoen - slät knölfoting
    Synonymer
    Cystoderma contortipes A.H.Sm. & D.E.Stuntz

Samtliga svenska fynd av arten är gjorda på mager naturbetesmark, ofta tillsammans med Galerina pumila och gräshätta.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
· honungshätting - Galerina pumila (Viktig)
Skogsplantering, spridning av gödning eller igenväxning på grund av upphörd betesgång är de viktigaste hoten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Lokalerna bör skyddas och hävdas på traditionellt vis med måttligt bete av nötkreatur. Gödsling måste undvikas.

Stridvall, L. & Stridvall, A. 1994. Släktet Squamanita Imbach i Sverige. Jordstjärnan 15(1): 24–37.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anita & Leif Stridvall 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Squamanita - knölfotingar 
  • Art
    Squamanita contortipes, (A.H.Sm. & D.E.Stunz) Heinem. & Thoen - slät knölfoting
    Synonymer
    Cystoderma contortipes A.H.Sm. & D.E.Stuntz
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anita & Leif Stridvall 1997.