Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bohuspåskrislav

Organismgrupp Lavar Stereocaulon delisei
Bohuspåskrislav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bohuspåskrislav är en upp till 2(–3) cm hög, skör, i övre delen rikligt förgrenad gråaktig busklav. Den har tydliga, runda huvudgrenar och smalare smågrenar. Smågrenarna sitter tätt tillsammans och har huvudformade soral. Fyllokladier (små fjäll) på grenarna är sparsamma och platta. Cephalodier är ovanliga. Apothecier är inte kända från Sverige. Arten känns igen på att grenarna är rikt förgrenade i övre delen, att grenvinklarna är vida och att grenarna har huvudformade soral. Den är mest lik druvpåskrislav Stereocaulon botryosum men denna har tjockare, segare grenar och ofta cephalodier.
Utbredning
Länsvis förekomst för bohuspåskrislav Observationer i  Sverige för bohuspåskrislav
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Arten är endast känd från en lokal i Bohuslän där den sågs 1915 och 1938 men därefter har den inte återfunnits trots att den eftersökts. I övriga Norden är den rapporterad från 17 lokaler i låglandet i västra Norge och den är där rödlistad. Den är sällsynt i Frankrike, Storbritannien och finns även på Madeira och i Sydafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
En suboceanisk art vilken endast är känd från fyra lokaler i Bohuslän och fem lokaler i Västergötland där den sågs mellan 1915 och 1945. Därefter har den inte återfunnits trots att den eftersökts. Växte bland mossa på nordvända skuggade silikatklippor och på stenmurar i jordbrukslandskapet. Igenväxning och luftföroreningar är sannolikt orsaken till att arten försvunnit. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1945.
Ekologi
Arten växte bland mossa på nordvända skuggade silikatklippor. Lokalklimatet kännetecknas av hög luftfuktighet.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Stereocaulaceae, Släkte Stereocaulon (påskrislavar), Art Stereocaulon delisei Bory ex Duby - bohuspåskrislav Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation En suboceanisk art vilken endast är känd från fyra lokaler i Bohuslän och fem lokaler i Västergötland där den sågs mellan 1915 och 1945. Därefter har den inte återfunnits trots att den eftersökts. Växte bland mossa på nordvända skuggade silikatklippor och på stenmurar i jordbrukslandskapet. Igenväxning och luftföroreningar är sannolikt orsaken till att arten försvunnit. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1945.
Bohuspåskrislav är en upp till 2(–3) cm hög, skör, i övre delen rikligt förgrenad gråaktig busklav. Den har tydliga, runda huvudgrenar och smalare smågrenar. Smågrenarna sitter tätt tillsammans och har huvudformade soral. Fyllokladier (små fjäll) på grenarna är sparsamma och platta. Cephalodier är ovanliga. Apothecier är inte kända från Sverige. Arten känns igen på att grenarna är rikt förgrenade i övre delen, att grenvinklarna är vida och att grenarna har huvudformade soral. Den är mest lik druvpåskrislav Stereocaulon botryosum men denna har tjockare, segare grenar och ofta cephalodier.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för bohuspåskrislav

Länsvis förekomst och status för bohuspåskrislav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bohuspåskrislav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är endast känd från en lokal i Bohuslän där den sågs 1915 och 1938 men därefter har den inte återfunnits trots att den eftersökts. I övriga Norden är den rapporterad från 17 lokaler i låglandet i västra Norge och den är där rödlistad. Den är sällsynt i Frankrike, Storbritannien och finns även på Madeira och i Sydafrika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Stereocaulaceae  
  • Släkte
    Stereocaulon - påskrislavar 
  • Art
    Stereocaulon deliseiBory ex Duby - bohuspåskrislav

Arten växte bland mossa på nordvända skuggade silikatklippor. Lokalklimatet kännetecknas av hög luftfuktighet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Då lokalen i stort är oförändrad sedan arten först hittades i Sverige är sannolikt luftföroreningar orsaken till att arten försvann. Arten kräver hög och jämn luftfuktighet och åtgärder som minskar denna, t.ex. avverkning av skyddande skog kan också vara ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Miljögifter (Viss negativ effekt)
Om arten skulle återfinnas måste lokalen skyddas. Då luftföroreningarna, framförallt nedfallet av svavel, minskat i Bohuslän, bör lokalen liksom andra lämpliga miljöer kontinuerligt hållas under uppsikt och arten eftersökas.
Utländska namn – NO: Kystsaltlav.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Stereocaulaceae  
  • Släkte
    Stereocaulon - påskrislavar 
  • Art
    Stereocaulon delisei, Bory ex Duby - bohuspåskrislav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.