Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strigula

Organismgrupp Lavar Strigula jamesii
Strigula Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna skorplav har en mycket tunn, slät, vit till grå bål som innehåller Trentepohlia-alger. Perithecierna är svarta, 0,1–0,2 mm breda, halvt insänkta, ofta rikligt förekommande. Sporsäckarna är långa och smala med åtta 4-celliga, färglösa sporer, 12–16 × 4–5 µm. Den andra cellen från ena änden på sporerna är oftast något förtjockad i förhållande till de andra cellerna. Pykniden innehåller 3-celliga makro- eller encelliga mikrokonidier.
Utbredning
Länsvis förekomst för strigula Observationer i  Sverige för strigula
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Strigula är funnen på två lokaler i Bohuslän och tre på mellersta Öland. Arten finns även i Danmark, Brittiska öarna, Frankrike och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A3bc+4bc; D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Är funnen på nio lokaler i Sydsverige. Växer vid basen av ek och olika almarter i blandade ädellövskogar med hög luftfuktighet och lång trädkontinuitet. Omkring 30% av populationen växer på alm varför almsjuka är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (36-300). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (9-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7416 km² och förekomstarean (AOO) till 60 (20-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (40-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (40-90) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (A3bc+4bc; D).
Ekologi
I Bohuslän växer arten på basen av skogsalm i djup skugga och på Öland är arten funnen på både vresalm och lundalm. Miljöerna utgörs av blandad ädellövskog med hög luftfuktighet och lång trädkontinuitet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· bok
· bok
· lundalm
· lundalm
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· vresalm
· vresalm
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Dothideomycetes, Ordning Strigulales, Familj Strigulaceae, Släkte Strigula (strigulor), Art Strigula jamesii (Swinscow) R.C.Harris - strigula Synonymer Geisleria jamesii Swinscow

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A3bc+4bc; D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Är funnen på nio lokaler i Sydsverige. Växer vid basen av ek och olika almarter i blandade ädellövskogar med hög luftfuktighet och lång trädkontinuitet. Omkring 30% av populationen växer på alm varför almsjuka är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (36-300). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (9-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7416 km² och förekomstarean (AOO) till 60 (20-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (40-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (40-90) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (A3bc+4bc; D).
Denna skorplav har en mycket tunn, slät, vit till grå bål som innehåller Trentepohlia-alger. Perithecierna är svarta, 0,1–0,2 mm breda, halvt insänkta, ofta rikligt förekommande. Sporsäckarna är långa och smala med åtta 4-celliga, färglösa sporer, 12–16 × 4–5 µm. Den andra cellen från ena änden på sporerna är oftast något förtjockad i förhållande till de andra cellerna. Pykniden innehåller 3-celliga makro- eller encelliga mikrokonidier.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strigula

Länsvis förekomst och status för strigula baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strigula

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Strigula är funnen på två lokaler i Bohuslän och tre på mellersta Öland. Arten finns även i Danmark, Brittiska öarna, Frankrike och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Dothideomycetes  
  • Underklass
    Dothideomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Strigulales  
  • Familj
    Strigulaceae  
  • Släkte
    Strigula - strigulor 
  • Art
    Strigula jamesii(Swinscow) R.C.Harris - strigula
    Synonymer
    Geisleria jamesii Swinscow

I Bohuslän växer arten på basen av skogsalm i djup skugga och på Öland är arten funnen på både vresalm och lundalm. Miljöerna utgörs av blandad ädellövskog med hög luftfuktighet och lång trädkontinuitet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· lundalm - Ulmus minor (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· vresalm - Ulmus laevis (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
En av lokalerna i Bohuslän är skyddad medan lokalerna på Öland saknar skydd. Mittlandsskogen på Öland är idag hotad av avverkning, gallringar och dikningar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Samtliga lokaler bör få skydd.

Arvidsson, L., Lindström, M., Muhr, L.-E., Ståhl, B., & Wall, S. 1988. Lavfloran i Näverkärrsskogen i Bohuslän. Svensk Bot. Tidskr. 82: 167–192.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Dothideomycetes  
  • Underklass
    Dothideomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Strigulales  
  • Familj
    Strigulaceae  
  • Släkte
    Strigula - strigulor 
  • Art
    Strigula jamesii, (Swinscow) R.C.Harris - strigula
    Synonymer
    Geisleria jamesii Swinscow
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.