Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tjockskaftad lämmelmossa

Organismgrupp Mossor Tetraplodon blyttii
Tjockskaftad lämmelmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skotten är upp till 5 cm höga och växer i täta, gröna till gulgröna tuvor. Bladen har stora, tunnväggiga celler, är brett ovala och kupade och har slät bladkant. Nerven löper ut i en lång, hårlik spets. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är ofta svartaktigt röd, och kapselhalsen är smalare eller lika bred som den sporbärande överdelen. Kapselhalsen är förhållandevis lång och övergår gradvis i det tjocka, svartaktigt röda och 1–2 cm långa kapselskaftet. Kapselns ytceller är något tjockväggiga i den övre halvan. Peristomet är upprätt hos torra kapslar, och tänderna är djupt kluvna (16 nästan fria tänder) och deras utsida är slät eller mycket svagt papillös.
Tjockskaftad lämmelmossa har tidigare inkluderats i lämmelmossa Tetraplodon mnioides och för att säkert skilja arterna åt måste man ha kapslar. Lämmelmossa T. mnioides har tillbakakrökta peristomtänder (torra kapslar) med en tydligt papillös utsida. Tyvärr förstörs peristomet relativt lätt och dessa karaktärer blir oanvändbara, men då kan man studera ytcellerna i mikroskop. I övre halvan av kapseln är ytcellerna mycket tjockväggiga hos lämmelmossa T. mnioides.
Utbredning
Länsvis förekomst för tjockskaftad lämmelmossa Observationer i  Sverige för tjockskaftad lämmelmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är mycket sällsynt i fjällen i Sverige, men spridd från Härjedalen och norrut. De flesta fynden är gjorda i subalpin eller lågalpin zon. Arten förekommer även sällsynt i Norge och finns på Jan Mayen och Svalbard.

Totalt finns åtta kända lokaler, och trots att den eftersökts är det mest sentida fyndet är gjort 1973.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten växer på spybollar, döda lämlar med mera i fjällen med enstaka fynd från Härjedalen till Torne lappmark, senast år 1973. Trots flitiga insamlingar av fynd från detta släkte är fortfarande mycket få lokaler kända. Arten har eftersökts aktivt på senare år utan att påträffas. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (0-1600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (0-640) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Tjockskaftad lämmelmossa beskrevs så sent som 1978 och man vet fortfarande relativt lite om dess ekologi. Liksom övriga arter i släktet växer den på rester av döda djur och på spillning och spybollar. I herbariekollekterna förekommer diverse följearter; bland dessa finns lämmelmossa Tetraplodon mnioides, och i ett fall har även en hybrid mellan de två arterna beskrivits. Av följearterna att döma växer den på relativt torra platser. De kända lokalerna är samtliga från de centrala delarna av fjällkedjan, men från relativt låg höjd (500-900 m.ö.h.), vilket antyder att den bör ha sin huvudförekomst vid eller just över trädgränsen (Jonsson 1991). Sporerna mognar på sommaren.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Splachnales, Familj Splachnaceae, Släkte Tetraplodon (lämmelmossor), Art Tetraplodon blyttii Frisvoll - tjockskaftad lämmelmossa Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten växer på spybollar, döda lämlar med mera i fjällen med enstaka fynd från Härjedalen till Torne lappmark, senast år 1973. Trots flitiga insamlingar av fynd från detta släkte är fortfarande mycket få lokaler kända. Arten har eftersökts aktivt på senare år utan att påträffas. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (0-1600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (0-640) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Skotten är upp till 5 cm höga och växer i täta, gröna till gulgröna tuvor. Bladen har stora, tunnväggiga celler, är brett ovala och kupade och har slät bladkant. Nerven löper ut i en lång, hårlik spets. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är ofta svartaktigt röd, och kapselhalsen är smalare eller lika bred som den sporbärande överdelen. Kapselhalsen är förhållandevis lång och övergår gradvis i det tjocka, svartaktigt röda och 1–2 cm långa kapselskaftet. Kapselns ytceller är något tjockväggiga i den övre halvan. Peristomet är upprätt hos torra kapslar, och tänderna är djupt kluvna (16 nästan fria tänder) och deras utsida är slät eller mycket svagt papillös.
Tjockskaftad lämmelmossa har tidigare inkluderats i lämmelmossa Tetraplodon mnioides och för att säkert skilja arterna åt måste man ha kapslar. Lämmelmossa T. mnioides har tillbakakrökta peristomtänder (torra kapslar) med en tydligt papillös utsida. Tyvärr förstörs peristomet relativt lätt och dessa karaktärer blir oanvändbara, men då kan man studera ytcellerna i mikroskop. I övre halvan av kapseln är ytcellerna mycket tjockväggiga hos lämmelmossa T. mnioides.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tjockskaftad lämmelmossa

Länsvis förekomst och status för tjockskaftad lämmelmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tjockskaftad lämmelmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är mycket sällsynt i fjällen i Sverige, men spridd från Härjedalen och norrut. De flesta fynden är gjorda i subalpin eller lågalpin zon. Arten förekommer även sällsynt i Norge och finns på Jan Mayen och Svalbard.

Totalt finns åtta kända lokaler, och trots att den eftersökts är det mest sentida fyndet är gjort 1973.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Splachnales  
  • Familj
    Splachnaceae  
  • Släkte
    Tetraplodon - lämmelmossor 
  • Art
    Tetraplodon blyttiiFrisvoll - tjockskaftad lämmelmossa

Tjockskaftad lämmelmossa beskrevs så sent som 1978 och man vet fortfarande relativt lite om dess ekologi. Liksom övriga arter i släktet växer den på rester av döda djur och på spillning och spybollar. I herbariekollekterna förekommer diverse följearter; bland dessa finns lämmelmossa Tetraplodon mnioides, och i ett fall har även en hybrid mellan de två arterna beskrivits. Av följearterna att döma växer den på relativt torra platser. De kända lokalerna är samtliga från de centrala delarna av fjällkedjan, men från relativt låg höjd (500-900 m.ö.h.), vilket antyder att den bör ha sin huvudförekomst vid eller just över trädgränsen (Jonsson 1991). Sporerna mognar på sommaren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Har betydelse)
Efterlämningar av djur (Viktig)
Hotbilden är mycket oklar, då moderna fynd av arten i det närmaste saknas. Klart är dock att arten är sällsynt och därigenom sårbar för förändrad markanvändning på växtplatsen. Möjligen kan även en minskad population av gnagare eller avsaknad av goda lämmelår utgöra ett hot.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Förändrad markanvändning på kända lokaler bör undvikas. Arten bör eftersökas för ytterligare information om dess utbredning och bio logi.
Utländska namn - NO: Kuppellemenmose.

Etymologi: blytii (lat.) = Efter Matthias Numsen Blytt (1789-1862), norsk botaniker.
Uttal: [Tetráplodon blyttii]

KEY FACTS Shoots up to 5 cm high, forming dense, green to yellowish-green tufts. Leaves broadly ovate, concave, leaf margin entire. Costa excurrent in a long hair-point. Laminal cells large and thin-walled. Autoicous, capsules common. Capsule typically blackish-red, body of capsule as wide as, or wider than hypophysis. Peristome erect when dry, with the outer surface smooth or faintly papillose. - Grows on carcasses and on the droppings and pellets/hairballs of predators, probably with a preference for relatively dry sites.

Frisvoll, A.A. 1978. The genus Tetraplodon in Norway. A taxonomic revision. Lindbergia 4: 225-246.

Jonsson, B.G. 1991. Tetraplodon blyttii Frisvoll Tetraplodon blyttii, tjockskaftad lämmelmo ssa - ny art för Sverige upptäckt i herbariematerial. Myrinia 1: 8-10.

Weibull, H. 2008. Tetraplodon blyttii tjockskaftad lämmelmossa s. 183-184. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Gunnar Jonsson 1997. Rev. Henrik Weibull 2008. Uppdaterad 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Splachnales  
  • Familj
    Splachnaceae  
  • Släkte
    Tetraplodon - lämmelmossor 
  • Art
    Tetraplodon blyttii, Frisvoll - tjockskaftad lämmelmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Gunnar Jonsson 1997. Rev. Henrik Weibull 2008. Uppdaterad 2010.