Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gotländsk haverrot

Organismgrupp Kärlväxter Tragopogon crocifolius
Gotländsk haverrot Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gotländsk haverrot är en tvåårig, upp till halvmeterhög ört med mycket smala, något ullhåriga blad. Blommorna är brunvioletta med gul topp. Korgen är bara öppen under några få morgontimmar. Blomningen sker mest under senare delen av juni och juli men kan utsträckas vid lämpliga förhållanden. På Gotland är växten mycket enhetlig.
Utbredning
Länsvis förekomst för gotländsk haverrot Observationer i  Sverige för gotländsk haverrot
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Norden är gotländsk haverrot bara känd från Gotland. Antalet kända lokaler var tidigare litet och förekomsterna individfattiga. Under senare år har dock flera nya och individrika lokaler blivit funna. De flesta ligger i närheten av Visby. Endast på en tidigare känd lokal har växten inte blivit återfunnen. Arten har en närmast mediterran utbredning med förekomster från Portugal till Balkan. De gotländska populationerna är starkt isolerade.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer endast på Gotland. Gotländsk haverrot växer i torr gräsmark, kalkhällmark och steniga sluttningar. Vägarbeten och andra anläggningsarbeten är ett hot mot arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 2400 (1500-3500). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1764 km² och förekomstarean (AOO) till 50 (40-100) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Sannolikt har gotländsk haverrot inkommit genom människan och troligen med gräsfrö. När detta skett är svårt att avgöra. Har det inträffat i samband med utsådd av parkgräsfrö är det troligen bara för ca 100 år sedan, är det däremot med vallfrö kan det ha skett avsevärt tidigare. De platser som växten naturaliserats på utgörs av kalkhällmarker och steniga sluttningar. Nyetablering sker främst på helt öppen mark, ofta på platser där vegetationen skadats genom olika mänskliga ingrepp.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Tragopogon (haverrötter), Art Tragopogon crocifolius L. - gotländsk haverrot Synonymer Gotlandshaverrot

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer endast på Gotland. Gotländsk haverrot växer i torr gräsmark, kalkhällmark och steniga sluttningar. Vägarbeten och andra anläggningsarbeten är ett hot mot arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 2400 (1500-3500). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1764 km² och förekomstarean (AOO) till 50 (40-100) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Gotländsk haverrot är en tvåårig, upp till halvmeterhög ört med mycket smala, något ullhåriga blad. Blommorna är brunvioletta med gul topp. Korgen är bara öppen under några få morgontimmar. Blomningen sker mest under senare delen av juni och juli men kan utsträckas vid lämpliga förhållanden. På Gotland är växten mycket enhetlig.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gotländsk haverrot

Länsvis förekomst och status för gotländsk haverrot baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gotländsk haverrot

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Norden är gotländsk haverrot bara känd från Gotland. Antalet kända lokaler var tidigare litet och förekomsterna individfattiga. Under senare år har dock flera nya och individrika lokaler blivit funna. De flesta ligger i närheten av Visby. Endast på en tidigare känd lokal har växten inte blivit återfunnen. Arten har en närmast mediterran utbredning med förekomster från Portugal till Balkan. De gotländska populationerna är starkt isolerade.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Tragopogon - haverrötter 
  • Art
    Tragopogon crocifoliusL. - gotländsk haverrot
    Synonymer
    Gotlandshaverrot

Sannolikt har gotländsk haverrot inkommit genom människan och troligen med gräsfrö. När detta skett är svårt att avgöra. Har det inträffat i samband med utsådd av parkgräsfrö är det troligen bara för ca 100 år sedan, är det däremot med vallfrö kan det ha skett avsevärt tidigare. De platser som växten naturaliserats på utgörs av kalkhällmarker och steniga sluttningar. Nyetablering sker främst på helt öppen mark, ofta på platser där vegetationen skadats genom olika mänskliga ingrepp.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Några lokaler med gotländsk haverrot har skadats i samband med vägbyggen och andra anläggningsarbeten. Arten har tidigare decimerats ganska kraftigt av botanister genom insamling.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Vid anläggningsarbeten måste hänsyn tas till gotländsk haverrot och den bör övervakas av floraväktare.
Gotländsk haverrot är mycket lättodlad men kräver genom sin tvåårighet regelbunden omsådd. Artens relation till övriga arter av släktet bör studeras, eftersom hybridbildning inte är ovanlig. Utländska namn – NO: Gotlandsgeitskjegg, DK: Gotlands-Gedeskæg.

Gustafsson, M. 1990. Tragopogon på Gotland – variation, hybridbildning och ekologi. Projektarbete, Inst. f. system. botanik. Uppsala Universitet.

Ingmansson, G. 1987. Massor av haverrot. Rindi 7: 60–66.

Larsson, B. & Rosvall, T. 1981. Gotländsk haverrot, Tragopogon crocifolius. Rindi 1: 4–8.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1979. Projekt Linné rapporterar 106–120. Svensk Bot. Tidskr. 73: 353–372.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Tragopogon - haverrötter 
  • Art
    Tragopogon crocifolius, L. - gotländsk haverrot
    Synonymer
    Gotlandshaverrot
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2005.