Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor haverrot

Organismgrupp Kärlväxter Tragopogon dubius
Stor haverrot Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stor haverrot är en korgblommig, tvåårig växt med pålrot och grenig eller ogrenig, flerbladig stjälk. Bladen är hela, avsmalnande från en ganska bred, stjälkomfattande bas till en utdragen, lång spets och liksom grenarna alldeles kala. Blomkorgarna har holkfjäll som är betydligt längre än blommorna. Blommorna är citrongula, alla tunglika, de yttre större än de inre. Korgskaften är starkt vidgade. Frukterna är taggiga och försedda med skaftad fjäderpensel. Stor haverrot skiljer sig från ängshaverrot Tragopogon pratensis på de förtjockade korgskaften, de långa holkfjällen och den mera citrongula blomfärgen. Blomningen sker normalt under slutet av juni och juli.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor haverrot Observationer i  Sverige för stor haverrot
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stor haverrot är känd som bofast i Blekinge och på Gotland, från en respektive åtta lokaler (Visby (3), Bro (1), Västerhejde (2) Väskinde (1)och Sundre (1)). Den är även känd genom adventivfynd från Skåne, Göteborg, Skövde och Sundsvall. I övriga Norden finns det endast ett par osäkra fynd från Danmark. Artens huvudutbredning omfattar Syd- och Mellaneuropa (från norra Frankrike och centrala Ryssland söderöver), Mindre Asien och Kaukasus. Den är införd i bland annat Nordamerika. Till Sverige är den troligen från början inkommen med franskt gräsfrö.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer främst på Gotland men även i Blekinge. Stor haverrot växer i torr gräsmark och rudertmark. Flera förekomster är i direkt anslutning till industriområden och bebyggelse och därigenom hotad av exploatering. Antalet reproduktiva individer skattas till 1300 (800-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7124 km² och förekomstarean (AOO) till 56 (30-100) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Stor haverrot växer främst i torr gräsmark, ofta med tunt jordtäcke på kalksten. Bland följeväxterna på Gotland kan nämnas gotländsk haverrot T. crocifolius och knylhavre Arrhenatherum elatius. En del av de äldre förekomsterna är på ruderatmark.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Tragopogon (haverrötter), Art Tragopogon dubius Scop. - stor haverrot Synonymer Tragopogon dubius ssp. major (Jacq.) Vollm.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer främst på Gotland men även i Blekinge. Stor haverrot växer i torr gräsmark och rudertmark. Flera förekomster är i direkt anslutning till industriområden och bebyggelse och därigenom hotad av exploatering. Antalet reproduktiva individer skattas till 1300 (800-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7124 km² och förekomstarean (AOO) till 56 (30-100) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Stor haverrot är en korgblommig, tvåårig växt med pålrot och grenig eller ogrenig, flerbladig stjälk. Bladen är hela, avsmalnande från en ganska bred, stjälkomfattande bas till en utdragen, lång spets och liksom grenarna alldeles kala. Blomkorgarna har holkfjäll som är betydligt längre än blommorna. Blommorna är citrongula, alla tunglika, de yttre större än de inre. Korgskaften är starkt vidgade. Frukterna är taggiga och försedda med skaftad fjäderpensel. Stor haverrot skiljer sig från ängshaverrot Tragopogon pratensis på de förtjockade korgskaften, de långa holkfjällen och den mera citrongula blomfärgen. Blomningen sker normalt under slutet av juni och juli.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor haverrot

Länsvis förekomst och status för stor haverrot baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor haverrot

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stor haverrot är känd som bofast i Blekinge och på Gotland, från en respektive åtta lokaler (Visby (3), Bro (1), Västerhejde (2) Väskinde (1)och Sundre (1)). Den är även känd genom adventivfynd från Skåne, Göteborg, Skövde och Sundsvall. I övriga Norden finns det endast ett par osäkra fynd från Danmark. Artens huvudutbredning omfattar Syd- och Mellaneuropa (från norra Frankrike och centrala Ryssland söderöver), Mindre Asien och Kaukasus. Den är införd i bland annat Nordamerika. Till Sverige är den troligen från början inkommen med franskt gräsfrö.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Tragopogon - haverrötter 
  • Art
    Tragopogon dubiusScop. - stor haverrot
    Synonymer
    Tragopogon dubius ssp. major (Jacq.) Vollm.

Stor haverrot växer främst i torr gräsmark, ofta med tunt jordtäcke på kalksten. Bland följeväxterna på Gotland kan nämnas gotländsk haverrot T. crocifolius och knylhavre Arrhenatherum elatius. En del av de äldre förekomsterna är på ruderatmark.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Flertalet förekomster av stor haverrot är individfattiga och utgörs av vägkanter eller liknande och är genom läget utsatta för alla tänkbara störningar. Flera förekomster är i direkt anslutning till industriområden och bebyggelse och är därigenom hotade av exploatering.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
I samband med de komunala översiktsplanerna i Visby och Karlskrona bör man ta hänsyn till lokalerna för stor haverrot. Skötseln bör anpassas så att den gynnar arten. Den bör övervakas av floraväktare.
Utländska namn – DK: Stor Gedeskæg.

Hylander, N. 1943. Die Grassameneinkömmlinge schwedischer Parke mit besonderer Berücksichtigung der Hieracium silvaticiformia. Symb. Bot. Ups. VII:1.

Ingmansson, G. 1987. Massor av haverrot. Rindi 7: 60-66.

Pedersen, A. 1961. Kurvblomsternes udbredelse i Danmark (ekskl. Hieracium og Taraxacum). Bot. Tidsskr. 57: 81-289.

Petersson, J. 1996. Nyheter i Gotlands flora 1995. Rindi 16: 14-33.

Petersson, J. 1997. Nyheter i Gotlands flora 1996. Rindi 17: 3-14.

Samuelsson, G. 1921. Floristiska fragment. II. Svensk Bot. Tidskr. 15: 96-108.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson & Lena Jonsell 1996. ©ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Tragopogon - haverrötter 
  • Art
    Tragopogon dubius, Scop. - stor haverrot
    Synonymer
    Tragopogon dubius ssp. major (Jacq.) Vollm.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson & Lena Jonsell 1996. ©ArtDatabanken, SLU 2005.