Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sydlig anisticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Trametes suaveolens
Sydlig anisticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sydlig anisticka har en fruktkropp som är ettårig, brett vidvuxen, med halvcirkelformad, 5–10 cm bred hatt som i regel är triangulär i tvärsnitt och 1–5 cm tjock vid basen. Som färsk är svampen köttig till korkartad med en stark, behaglig doft av anis, som torr korkartad till hård, med försvinnande anisdoft. Fruktkropparna växer enstaka eller taktegellagda, ibland har de svagt utbildad kant, mera sällan är de helt vidväxta. Hattöversidan är mer eller mindre sammetsluden, oftast ej zonerad, först vitaktig eller beige, med åldern smutsgrå till brunaktig (vid intorkning ibland med gulaktig ton), hos gamla fruktkroppar nästan kal. Porytan är först vitaktig till beige, senare ockrafärgad till gulbrun. Porerna är runda, något oregelbundna, 1–2 per mm, ibland avlånga.
Utbredning
Länsvis förekomst för sydlig anisticka Observationer i  Sverige för sydlig anisticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är sydlig anisticka mycket sällsynt funnen från Skåne upp till Uppland och norra Värmland. Många av fynden är gjorda före 1980. Arten är sällsynt i Danmark, Norge och Finland och rödlistad i alla tre länder samt funnen i Estland och Litauen. Den är vitt spridd och bl.a. känd från Storbritannien genom Centraleuropa till Kazachstan och Nordamerika. Arten är ansedd som akut hotad i Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare i levande, gamla stammar av främst Salix bl.a. vitpil, knäckepil mycket sällan andra trädslag i vide- och strandsnår samt alléer. Total population i landet bedöms liten och med få mycel på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. försämrad tillgång på habitat av lämplig kvalitet, beroende på parkvård, alléföryngringar och röjningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 750 (70-1500). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (7-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (40-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Sydlig anisticka är i Sverige främst funnen på gamla, levande individ av Salix, t.ex. vitpil, knäckepil, jolster och korgvide. Den är också observerad på alm, asp och poppel.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· popplar
· popplar
· skogsalm
· skogsalm
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporaceae, Släkte Trametes (lädertickor), Art Trametes suaveolens (L. : Fr.) Fr. - sydlig anisticka Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare i levande, gamla stammar av främst Salix bl.a. vitpil, knäckepil mycket sällan andra trädslag i vide- och strandsnår samt alléer. Total population i landet bedöms liten och med få mycel på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. försämrad tillgång på habitat av lämplig kvalitet, beroende på parkvård, alléföryngringar och röjningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 750 (70-1500). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (7-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (40-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Sydlig anisticka har en fruktkropp som är ettårig, brett vidvuxen, med halvcirkelformad, 5–10 cm bred hatt som i regel är triangulär i tvärsnitt och 1–5 cm tjock vid basen. Som färsk är svampen köttig till korkartad med en stark, behaglig doft av anis, som torr korkartad till hård, med försvinnande anisdoft. Fruktkropparna växer enstaka eller taktegellagda, ibland har de svagt utbildad kant, mera sällan är de helt vidväxta. Hattöversidan är mer eller mindre sammetsluden, oftast ej zonerad, först vitaktig eller beige, med åldern smutsgrå till brunaktig (vid intorkning ibland med gulaktig ton), hos gamla fruktkroppar nästan kal. Porytan är först vitaktig till beige, senare ockrafärgad till gulbrun. Porerna är runda, något oregelbundna, 1–2 per mm, ibland avlånga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sydlig anisticka

Länsvis förekomst och status för sydlig anisticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sydlig anisticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är sydlig anisticka mycket sällsynt funnen från Skåne upp till Uppland och norra Värmland. Många av fynden är gjorda före 1980. Arten är sällsynt i Danmark, Norge och Finland och rödlistad i alla tre länder samt funnen i Estland och Litauen. Den är vitt spridd och bl.a. känd från Storbritannien genom Centraleuropa till Kazachstan och Nordamerika. Arten är ansedd som akut hotad i Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Trametes - lädertickor 
  • Art
    Trametes suaveolens(L. : Fr.) Fr. - sydlig anisticka

Sydlig anisticka är i Sverige främst funnen på gamla, levande individ av Salix, t.ex. vitpil, knäckepil, jolster och korgvide. Den är också observerad på alm, asp och poppel.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· viden - Salix (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Arten hotas av avverkning av värdträd och passande värdträd runt fyndplatserna. På sikt hotas den av att gamla lämpliga träd t.ex. pilar längs vattendrag, vägar, åkerkanter och i parker alltmer försvinner.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Värdträd och olikåldriga, passande värdträd måste sparas på svampens växtplatser. För att klara arten på sikt måste lämpliga värdträd i ovan nämnda miljöer sparas i långt större utsträckning.
Utländska namn – NO: Aniskjuke, DK: Vellugtende læderporesvamp, FI: Tuoksuvyökääpä.

Dománski, S., Orlos, H. & Skirigello, A. 1973. Fungi. Polyporaceae 2 (pileatae), Mucronoporaceae 2 (pileatae), Ganodermataceae, Bondarzewiaceae, Boletopsidaceae, Fistulinaceae. Warsaw.

Erkkilä, R. & Niemelä, T. 1986. Polypores in parks and forests of the city of Helsinki. Karstenia 26: 1–40.

Järva, L. & Parmasto, E. 1980. Eesti seente koondnimestik. Tartu.

Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1996. Uhanalaiset käävät Suomessa (Threatened polypores in Finland). Oy Edita Ab, Helsinki.

Niemelä, T. 1978. The occurrence of some pore fungi in Finland. Ann. Bot. Fenn. 15: 1–6.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R.L. 1994. European Polypores 2. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Trametes - lädertickor 
  • Art
    Trametes suaveolens, (L. : Fr.) Fr. - sydlig anisticka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.