Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blek borstticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Funalia trogii
Blek borstticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blek borstticka är en ticka med konsollika, halvcirkelformade fruktkroppar som blir upp till 5 cm tjocka vid basen. Konsistensen är seg till hård. Ovansidan är tätt borsthårig eller raggig och färgen är gulvit till ockrabrun eller gråbrun. Porytan är vitaktig, senare korkfärgad och porerna oregelbundna och stora (1-3/mm). I fruktkroppen förekommer både ogrenade och grenade skeletthyfer. Sporerna är smalt ellipsoida eller cylindriska. Den vanliga borsttickan (Trametes hirsuta) har tunnare hatt och mer grå färger, ofta med inslag av grönt. Brun borstticka (Funalia gallica) har mörkare brun färg hos porlagret än ljus borstticka.
Utbredning
Länsvis förekomst för blek borstticka Observationer i  Sverige för blek borstticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En i hela Norden sällsynt art som hittats två gånger i trakten av Stockholm. Det ena fyndet gjordes redan 1889 medan det andra tillkom 1978. En väl känd art, som bildar stora fruktkroppar. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 20, vilket motsvarar ungefär 40 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 80 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma ev. minskning. Från Norge föreligger två rapporter och från Finland en. Den är ej känd från Danmark. Blek borstticka är sällsynt också i övriga Europa men rapporterad från många områden framförallt i Central- och Östeuropa. Den har en vid utbredning i Sibirien och angränsande delar av Asien och förekommer i stora delar av Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Nedbrytare på död lövved, helst asplågor i svagt-måttligt nedbrutet skick. Sverige finns två säkra fynd (1889 resp 1978) och ett obekräftat fynd (Västmanland 2008) där arten uppges växa på torra aspstockar på ett vedupplag på en öppen grusplan. En väl känd art som bildar stora fruktkroppar. Lokalerna är naturskogspräglade eller plockhuggna med i regel mycket död ved och ofta en öppen struktur. Det varma lokalklimatet spelar större roll än om asplågorna ligger i lövskog eller barrskog. Arten kan också förekomma på sälg, rönn, björk, bok och ek. Arten missgynnas av alla åtgärder som minskar mängden asplågor i varma, torra lägen, till exempel slutavverkning, gallring och bortstädning av lågor. Uppenbarligen mycket ovanlig.. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (4-80). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (4-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-40) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
En vedlevande ticka som orsakar vitröta hos döda lövträd, någon gång även hos levande träd. Den tycks främst växa på asp men är också samlad på t.ex. rönn, sälg, björk, bok och ek. Ytterligare data om de svenska fynden saknas. Det finska fyndet gjordes på en grov asplåga i en ung tallplantering, alldeles i närheten av en artrik, grandominerad urskog. I Sverige kan blek borstticka vara ett östligt eller sydöstligt floraelement. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till plats på varje lokal. Varje förekomst rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporaceae, Släkte Funalia, Art Funalia trogii (Berk.) Bondartsev & Singer - blek borstticka Synonymer Cerrena trogii (Berk.) Zmitr., Trametella trogii (Berk.) Domański, Coriolopsis trogii (Berk. in Trog.) Dom., Trametes trogii Berk., Coriolopsis trogii (Berk.) Domański

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Nedbrytare på död lövved, helst asplågor i svagt-måttligt nedbrutet skick. Sverige finns två säkra fynd (1889 resp 1978) och ett obekräftat fynd (Västmanland 2008) där arten uppges växa på torra aspstockar på ett vedupplag på en öppen grusplan. En väl känd art som bildar stora fruktkroppar. Lokalerna är naturskogspräglade eller plockhuggna med i regel mycket död ved och ofta en öppen struktur. Det varma lokalklimatet spelar större roll än om asplågorna ligger i lövskog eller barrskog. Arten kan också förekomma på sälg, rönn, björk, bok och ek. Arten missgynnas av alla åtgärder som minskar mängden asplågor i varma, torra lägen, till exempel slutavverkning, gallring och bortstädning av lågor. Uppenbarligen mycket ovanlig.. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (4-80). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (4-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-40) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Blek borstticka är en ticka med konsollika, halvcirkelformade fruktkroppar som blir upp till 5 cm tjocka vid basen. Konsistensen är seg till hård. Ovansidan är tätt borsthårig eller raggig och färgen är gulvit till ockrabrun eller gråbrun. Porytan är vitaktig, senare korkfärgad och porerna oregelbundna och stora (1-3/mm). I fruktkroppen förekommer både ogrenade och grenade skeletthyfer. Sporerna är smalt ellipsoida eller cylindriska. Den vanliga borsttickan (Trametes hirsuta) har tunnare hatt och mer grå färger, ofta med inslag av grönt. Brun borstticka (Funalia gallica) har mörkare brun färg hos porlagret än ljus borstticka.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blek borstticka

Länsvis förekomst och status för blek borstticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blek borstticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En i hela Norden sällsynt art som hittats två gånger i trakten av Stockholm. Det ena fyndet gjordes redan 1889 medan det andra tillkom 1978. En väl känd art, som bildar stora fruktkroppar. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 20, vilket motsvarar ungefär 40 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 80 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma ev. minskning. Från Norge föreligger två rapporter och från Finland en. Den är ej känd från Danmark. Blek borstticka är sällsynt också i övriga Europa men rapporterad från många områden framförallt i Central- och Östeuropa. Den har en vid utbredning i Sibirien och angränsande delar av Asien och förekommer i stora delar av Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Funalia  
  • Art
    Funalia trogii(Berk.) Bondartsev & Singer - blek borstticka
    Synonymer
    Cerrena trogii (Berk.) Zmitr.
    Trametella trogii (Berk.) Domański
    Coriolopsis trogii (Berk. in Trog.) Dom.
    Trametes trogii Berk.
    Coriolopsis trogii (Berk.) Domański

En vedlevande ticka som orsakar vitröta hos döda lövträd, någon gång även hos levande träd. Den tycks främst växa på asp men är också samlad på t.ex. rönn, sälg, björk, bok och ek. Ytterligare data om de svenska fynden saknas. Det finska fyndet gjordes på en grov asplåga i en ung tallplantering, alldeles i närheten av en artrik, grandominerad urskog. I Sverige kan blek borstticka vara ett östligt eller sydöstligt floraelement. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till plats på varje lokal. Varje förekomst rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten är starkt hotad tack vare att det bara finns en nutida lokal. Hotbilden på lokalen är inte känd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Växtplatsen i Sorunda bör detaljinventeras och vid behov skyddas.
Utländska namn: NO: Lys hårkjuke, FI: Harjaskääpä.

Jaederfeldt, K. 2003. Tickboken. Sveriges Mykologiska Förening. Stockholm.

Niemelä, T, Kotiranta, H. & Penttilä, R. 1992. New records of rare and threatened polypores in Finland. Karstenia 32: 81–94.

Strid, Å. 1979. Trametes trogii, blek borstticka i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 72: 305–308.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Funalia  
  • Art
    Funalia trogii, (Berk.) Bondartsev & Singer - blek borstticka
    Synonymer
    Cerrena trogii (Berk.) Zmitr.
    Trametella trogii (Berk.) Domański
    Coriolopsis trogii (Berk. in Trog.) Dom.
    Trametes trogii Berk.
    Coriolopsis trogii (Berk.) Domański
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.