Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skruvbusksvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Tremellodendropsis tuberosa
Skruvbusksvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skruvbusksvamp är en vit eller gråvit, fingersvampsliknande, förgrenad gelésvamp med kort, central fot. Fruktkropparna är sega och elastiska och 2–5 cm höga. På svampens yta finns ofta jordpartiklar inväxta, vilket kan ge svampen ett smutsigt utseende. Fruktkropparna kommer på hösten.
Utbredning
Länsvis förekomst för skruvbusksvamp Observationer i  Sverige för skruvbusksvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skruvbusksvamp är funnen på Öland samt i Småland, Bohuslän, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Dalarna och Norrbotten. I Norden är den också känd från Danmark, södra Norge och Finland. Den är även uppgiven från Storbritannien, Syd- och Mellaneuropa, Amerika och Indonesien. Arten är sällsynt, åtminstone i de norra delarna av dess europeiska utbredning. Rödlistning har skett i Danmark, Finland och Tyskland och i det senare landet bedöms den som akut hotad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Levnadssätt okänt. Påträffad på bar lerjord, ofta under hassel, i löväng, park och blandad ädellövskog. Även funnen i naturbetesmark. Troligen kalkgynnad. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd, med åtföljande igenväxning. Arten missgynnas även av olika åtgärder som leder till förhöjda näringsnivåer i mark. Populationer i lövskog bedöms vara mer stabila än de i gräsmarker. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (10). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (30-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (128-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Skruvbusksvamp växer i lövängar, gamla parker och ädellövskog på mer eller mindre bara fläckar med lerjord. I lövängar växer den företrädesvis runt basen av hasselbuskar där vegetationen är lågvuxen eller saknas. Den är sannolikt kalkgynnad. Skruvbusksvampens växtplatser är ofta mycket rika på andra sällsynta marksvampar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Tremellomycetes, Ordning Tremellales (gelésvampar), Familj Tremellodendropsidaceae, Släkte Tremellodendropsis, Art Tremellodendropsis tuberosa (Grev.) D.A.Crawford - skruvbusksvamp Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Påträffad på bar lerjord, ofta under hassel, i löväng, park och blandad ädellövskog. Även funnen i naturbetesmark. Troligen kalkgynnad. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd, med åtföljande igenväxning. Arten missgynnas även av olika åtgärder som leder till förhöjda näringsnivåer i mark. Populationer i lövskog bedöms vara mer stabila än de i gräsmarker. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (10). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (30-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (128-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Skruvbusksvamp är en vit eller gråvit, fingersvampsliknande, förgrenad gelésvamp med kort, central fot. Fruktkropparna är sega och elastiska och 2–5 cm höga. På svampens yta finns ofta jordpartiklar inväxta, vilket kan ge svampen ett smutsigt utseende. Fruktkropparna kommer på hösten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skruvbusksvamp

Länsvis förekomst och status för skruvbusksvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skruvbusksvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skruvbusksvamp är funnen på Öland samt i Småland, Bohuslän, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Dalarna och Norrbotten. I Norden är den också känd från Danmark, södra Norge och Finland. Den är även uppgiven från Storbritannien, Syd- och Mellaneuropa, Amerika och Indonesien. Arten är sällsynt, åtminstone i de norra delarna av dess europeiska utbredning. Rödlistning har skett i Danmark, Finland och Tyskland och i det senare landet bedöms den som akut hotad.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Tremellomycetes  
  • Ordning
    Tremellales - gelésvampar 
  • Familj
    Tremellodendropsidaceae  
  • Släkte
    Tremellodendropsis  
  • Art
    Tremellodendropsis tuberosa(Grev.) D.A.Crawford - skruvbusksvamp

Skruvbusksvamp växer i lövängar, gamla parker och ädellövskog på mer eller mindre bara fläckar med lerjord. I lövängar växer den företrädesvis runt basen av hasselbuskar där vegetationen är lågvuxen eller saknas. Den är sannolikt kalkgynnad. Skruvbusksvampens växtplatser är ofta mycket rika på andra sällsynta marksvampar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
I parkmiljöer kan skruvbusksvamp hotas av ändrad parkvård, t.ex. användning av gödsel som leder till ett slutet, högvuxet växttäcke. Åtgärder som leder till att lövängar och annan ädellövskog omförs till barrskog är också negativa.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
Skogslokalerna bör undantas från rationellt bruk. I parker där arten är påträffad bör en skötsel eftersträvas som inte drastiskt förändrar vegetationen.
Utländska namn – DK: Bævrekolle, FI: Haarahytykkä.

Corner, E.J.H. 1950. A monograph of Clavaria and allied genera. Annals of Botany Memoirs 1.

Corner, E.J.H. 1970. Supplement to "A monograph of Clavaria and allied genera". Nova Hedwigia, Beiheft 33.

Pilát, A. 1958. Übersicht der europäischen Clavariaceen unter besonderer Berücksichtigung der tschechoslowakischen Arten. Sborn. Nár. Mus. Praze, Rada B, Prir. Vedy. 14B (3–4).

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Svengunnar Ryman 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Tremellomycetes  
  • Ordning
    Tremellales - gelésvampar 
  • Familj
    Tremellodendropsidaceae  
  • Släkte
    Tremellodendropsis  
  • Art
    Tremellodendropsis tuberosa, (Grev.) D.A.Crawford - skruvbusksvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Svengunnar Ryman 1992.