Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svartfjällig musseron

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Tricholoma atrosquamosum
Svartfjällig musseron Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Svartfjällig musseron är en musseron med 4–12 cm bred, från början svart till grå, torr och matt hatt. Denna spricker sedan upp i svarta, tilltryckta, spetsiga och fnasiga fjäll på vit botten, mot centrum förblir hatten länge mörkare. Hatten är svagt konvex med en liten puckel och hattkanten är länge inrullad. Foten är vitaktig och slät, ibland svagt svartnoppig. Fotbasen har ibland blågröna fläckar. Lamellerna är vita till grå, ibland med svartprickig egg. Köttet är vitt. Smaken är mjölaktig, lukten aromatisk, sötaktig eller pepparaktig. Svartfjällig musseron är snarlik och svår att avgränsa från rodnande musseron Tricholoma orirubens som växer i södra delen av Sverige.
Utbredning
Länsvis förekomst för svartfjällig musseron Observationer i  Sverige för svartfjällig musseron
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Av denna art föreligger spridda men ojämnt fördelade fynd från Skåne, Gotland och Öland i söder till Norrbotten i norr, med tydlig koncentration till kalkrika regioner. Svampen är sällsynt i Danmark, Norge och Finland. Den är rödlistad i Danmark, Norge, Tyskland och Nederländerna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med gran, möjligen även med björk, hassel, på kalkrik mark i örtrik äldre granskog och kalkbarrskog. Arten förekommer huvudsakligen i kontinuitetsskog, bestånd som inte slutavverkats. T. atrosquamosum s.str. är en sällsynt art med liten population vars totala population i landet bedöms ha minskat starkt och fortsatt minska p.g.a. avverkningar av örtrik äldre granskog. Namnet T. atrosquamosum s.lat. tolkas annorlunda idag jämfört med tidigare rödlistor då bedömningen även innefattade förekomster i ädellövskog. Dessa ädellövskogsförekomster avser egna arter i komplexet och är bedömda under andra namn. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (200-1000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Bildar mykorrhiza med gran, möjligen även med tall, på kalkrik mark i barrskog. Arten förekommer huvudsakligen i örtrik granskog. Arten påträffas mest i äldre skogar som ger intryck av att ha lång kontinuitet av slutet trädskikt.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Tricholomataceae, Släkte Tricholoma (musseroner), Art Tricholoma atrosquamosum Sacc. - svartfjällig musseron Synonymer Tricholoma atrosquamosum (Chevall.) Sacc.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran, möjligen även med björk, hassel, på kalkrik mark i örtrik äldre granskog och kalkbarrskog. Arten förekommer huvudsakligen i kontinuitetsskog, bestånd som inte slutavverkats. T. atrosquamosum s.str. är en sällsynt art med liten population vars totala population i landet bedöms ha minskat starkt och fortsatt minska p.g.a. avverkningar av örtrik äldre granskog. Namnet T. atrosquamosum s.lat. tolkas annorlunda idag jämfört med tidigare rödlistor då bedömningen även innefattade förekomster i ädellövskog. Dessa ädellövskogsförekomster avser egna arter i komplexet och är bedömda under andra namn. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (200-1000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Svartfjällig musseron är en musseron med 4–12 cm bred, från början svart till grå, torr och matt hatt. Denna spricker sedan upp i svarta, tilltryckta, spetsiga och fnasiga fjäll på vit botten, mot centrum förblir hatten länge mörkare. Hatten är svagt konvex med en liten puckel och hattkanten är länge inrullad. Foten är vitaktig och slät, ibland svagt svartnoppig. Fotbasen har ibland blågröna fläckar. Lamellerna är vita till grå, ibland med svartprickig egg. Köttet är vitt. Smaken är mjölaktig, lukten aromatisk, sötaktig eller pepparaktig. Svartfjällig musseron är snarlik och svår att avgränsa från rodnande musseron Tricholoma orirubens som växer i södra delen av Sverige.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för svartfjällig musseron

Länsvis förekomst och status för svartfjällig musseron baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för svartfjällig musseron

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Av denna art föreligger spridda men ojämnt fördelade fynd från Skåne, Gotland och Öland i söder till Norrbotten i norr, med tydlig koncentration till kalkrika regioner. Svampen är sällsynt i Danmark, Norge och Finland. Den är rödlistad i Danmark, Norge, Tyskland och Nederländerna.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Tricholoma - musseroner 
  • Art
    Tricholoma atrosquamosumSacc. - svartfjällig musseron
    Synonymer
    Tricholoma atrosquamosum (Chevall.) Sacc.

Bildar mykorrhiza med gran, möjligen även med tall, på kalkrik mark i barrskog. Arten förekommer huvudsakligen i örtrik granskog. Arten påträffas mest i äldre skogar som ger intryck av att ha lång kontinuitet av slutet trädskikt.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Avverkning och markberedning är troligen de främsta hoten mot arten.

Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Avverkning bör undvikas på svampens växtplatser. För att klara arten på sikt bör fler områden med granskog på kalkrik mark skyddas, särskilt i södra Sverige även om de är små. Växtplatser för denna art är alltid skyddsvärda eftersom de vanligen också innehåller många andra rödlistade svampar.
Namnet T. atrosquamosum tolkas annorlunda idag jämfört med rödlistan 2005 då bedömningen även innefattade förekomster i ädellövskog. Dessa lövskogsförekomster avser en art i komplexet kring T. orirubens s.lat. som i rödlista 2010 är bedömd under det namnet.
Utländska namn – NO: Svartspettet musserong, DK: Sortskællet ridderhat, FI: Mustasuomuvalmuska.

Dähncke, R.M. & Dähncke, S.M. 1979. 700 Pilze in Farbfotos. AT Verlag, Aarau.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001. Rev. ArtDatabanken 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Tricholoma - musseroner 
  • Art
    Tricholoma atrosquamosum, Sacc. - svartfjällig musseron
    Synonymer
    Tricholoma atrosquamosum (Chevall.) Sacc.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001. Rev. ArtDatabanken 2011.