Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fransig stjälkröksvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Tulostoma fimbriatum
Fransig stjälkröksvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En marklevande röksvamp med en skaftad rökboll som är rundad till nedtryckt klotformig, 8–15 mm i diameter, grå-ockra till gråvit. I toppen på rökbollen finns en flack till brett konisk por med fransiga kanter. Vid rökbollens nedre del finns rester av ett hyfartat exoperidium, oftast i form av en sandbemängd krage. Foten är gulbrun eller gråbrun till brun, slät till trådig, med eller utan längsgående fåror, ganska robust, 3–6 cm hög. Sporerna är runda till subglobosa, 4–6 µm, fint taggiga, ibland med tunna åsar som förbinder taggarna. I den mogna spormassan finns kapillitietrådar som saknar vidhängande kristaller. Kapillitietrådarnas septa är ej eller endast svagt vidgade.
Utbredning
Länsvis förekomst för fransig stjälkröksvamp Observationer i  Sverige för fransig stjälkröksvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten mycket sällsynt. Den är funnen i Skåne, Blekinge, södra Halland och på Öland och Gotland (Andersson 1951, Hederås 2008). Två äldre fynd från Stockholm respektive Uppsala behöver konfirmeras. Den är rapporterad från ett tiotal lokaler i Danmark men saknas i Norge. Den har en vid utbredning i övriga Europa men liksom i Skandinavien måste alla fynduppgifter accepteras med försiktighet på grund av sammanblandning med den snarlika T. winterhoffii (Jeppson et. al. 2017). Befintligt herbariematerial behöver därför revideras för att man skall få en uppfattning om artens aktuella förekomst i landet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare som lever i sand i kalkrik betesmark, sandgräshed och på sanddyner. Ibland påträffad i sand med lägre pH, t ex på Öland. En väl eftersökt art i väl avgränsad miljö. Total population i landet bedöms liten, fragmenterad och fortgående att minska hotad p.g.a. upphörande hävd av extensivt skötta betesmarksområden, med åtföljande igenväxning. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (400-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (80-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).
Ekologi
I Sverige är arten bunden till öppen, solvarm mark med lågvuxen, gles vegetation med sandblottor, på både kalkrika och något sura sandjordar, t.ex. sandstäpp, sandgräshedar och sanddyner.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Tulostoma (stjälkröksvampar), Art Tulostoma fimbriatum Fr. - fransig stjälkröksvamp Synonymer Tulostoma fimbriatum var. campestre (Morgan) G.Moreno, Tulostoma campestre Morgan, Tulostoma granulosum var. campestre (Morgan) J.E.Wright, Tulostoma fimbriatum var. campestre f. fibrillosum (V.S.White) J.E.Wright, Tulostoma fibrillosum V.S.White

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare som lever i sand i kalkrik betesmark, sandgräshed och på sanddyner. Ibland påträffad i sand med lägre pH, t ex på Öland. En väl eftersökt art i väl avgränsad miljö. Total population i landet bedöms liten, fragmenterad och fortgående att minska hotad p.g.a. upphörande hävd av extensivt skötta betesmarksområden, med åtföljande igenväxning. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (400-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (80-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).
En marklevande röksvamp med en skaftad rökboll som är rundad till nedtryckt klotformig, 8–15 mm i diameter, grå-ockra till gråvit. I toppen på rökbollen finns en flack till brett konisk por med fransiga kanter. Vid rökbollens nedre del finns rester av ett hyfartat exoperidium, oftast i form av en sandbemängd krage. Foten är gulbrun eller gråbrun till brun, slät till trådig, med eller utan längsgående fåror, ganska robust, 3–6 cm hög. Sporerna är runda till subglobosa, 4–6 µm, fint taggiga, ibland med tunna åsar som förbinder taggarna. I den mogna spormassan finns kapillitietrådar som saknar vidhängande kristaller. Kapillitietrådarnas septa är ej eller endast svagt vidgade.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fransig stjälkröksvamp

Länsvis förekomst och status för fransig stjälkröksvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fransig stjälkröksvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten mycket sällsynt. Den är funnen i Skåne, Blekinge, södra Halland och på Öland och Gotland (Andersson 1951, Hederås 2008). Två äldre fynd från Stockholm respektive Uppsala behöver konfirmeras. Den är rapporterad från ett tiotal lokaler i Danmark men saknas i Norge. Den har en vid utbredning i övriga Europa men liksom i Skandinavien måste alla fynduppgifter accepteras med försiktighet på grund av sammanblandning med den snarlika T. winterhoffii (Jeppson et. al. 2017). Befintligt herbariematerial behöver därför revideras för att man skall få en uppfattning om artens aktuella förekomst i landet.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Tulostoma - stjälkröksvampar 
  • Art
    Tulostoma fimbriatumFr. - fransig stjälkröksvamp
    Synonymer
    Tulostoma fimbriatum var. campestre (Morgan) G.Moreno
    Tulostoma campestre Morgan
    Tulostoma granulosum var. campestre (Morgan) J.E.Wright
    Tulostoma fimbriatum var. campestre f. fibrillosum (V.S.White) J.E.Wright
    Tulostoma fibrillosum V.S.White

I Sverige är arten bunden till öppen, solvarm mark med lågvuxen, gles vegetation med sandblottor, på både kalkrika och något sura sandjordar, t.ex. sandstäpp, sandgräshedar och sanddyner.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Arten kräver solöppna lägen på sandigt underlag med visst markslitage och hotas av att öppna, sandiga marker växer igen. Bete och annan typ av måttligt markslitage i sandmarker kan ge förutsättningar för artens fortlevnad och skapa möjligheter för nyetablering. Den historiska och pågående minskningen av sandstäppens areal i landet (Rosqvist 2017) torde dock avsevärt missgynna arten.


Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Habitatkvalitén hos öppna, sandiga marker behöver säkerställas för att garantera lämpliga biotoper för arten och andra rödlistade svampar i denna naturtyp. Inventeringsinsatser och revision av material i offentliga herbarier krävs för att få en uppfattning om artens aktuella populationsstatus.
Arten har nyligen delats upp i två, T. fimbriatum s. str. och T. winterhoffii. Detta medför en osäkerhet i tillförlitligheten i tidigare fyndrapporter. Tulostoma winterhoffii skiljer sig främst genom att ha en mera livligt färgad fot och annorlunda sporer. 

Utländska namn – NO: Grov styltesopp.

Andersson, O. 1950. Larger fungi on sandy grass heaths and sand dunes in Scandinavia. Bot. Not., suppl. 2(2).

Brochmann, C., Rustan, Y.H. & Brandrud, T. 1981. Gasteromycetslekten Tulostoma (styltesopp) i Norge. Blyttia 39: 209–226.

Hederås, G. 2008. Laholmsbukten - inte bara badparadis. En smal kuststräcka med sex rödlistade buksvampar. Svensk Mykologisk Tidskrift 29(2): 2-15. 

Jeppson, M., Altés, A., Moreno, G., Nilsson, R.H., Loarce, Y., de Bustos, A, Larsson, E. 2017. Unexpected high species diversity among European stalked puffballs – a contribution to the phylogeny and taxonomy of the genus Tulostoma (Agaricales). Mycokeys 21: 33 – 88. doi: 10.3897/mycokeys.21.12176

Jeppson, M. 1989. Svampar på Koster. Senhöstsvampar på sandmarker. Jordstjärnan 10(2): 12–28.

Kreisel, H. 1984. Die Stielboviste (Gattung Tulostoma) der Deutschen Demokratischen Republik und Westberlins. Hercynia 21: 396–416.

Mörner, C. T. 1939. Gasteromyceten Tulostoma brumale Pers. Några data ur dess litteratur och inventering av dess utbredning inom Sverige och de nordiska grannländerna. Svensk Bot. Tidskr. 33: 1–16.

Pouzar, Z. 1958. Tulostoma. I: A. Pilát (red), Flora CSR. B–1. Gasteromycetes. Prag.

Rosquist G. 2017. Åtgärdsprogram för sandstäpp 2015-2019. Naturvårdsverket. Rapport 6676.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Tulostoma - stjälkröksvampar 
  • Art
    Tulostoma fimbriatum, Fr. - fransig stjälkröksvamp
    Synonymer
    Tulostoma fimbriatum var. campestre (Morgan) G.Moreno
    Tulostoma campestre Morgan
    Tulostoma granulosum var. campestre (Morgan) J.E.Wright
    Tulostoma fimbriatum var. campestre f. fibrillosum (V.S.White) J.E.Wright
    Tulostoma fibrillosum V.S.White
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 2018.