Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  apelticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Aurantiporus fissilis
Apelticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Apelticka är en vitaktig, köttig, ettårig ticka. Fruktkroppen är mycket variabel till formen, ofta brett vidvuxen, med halvcirkelformad, 5–20 cm bred hatt och nedlöpande porlager, ibland mer eller mindre konsol- eller hovformad, stundom helt skorplikt vidväxt. Fruktkropparna växer enstaka, taktegellagt eller med flera hattar från en gemensam bas. Hattöversidan är fint till filtigt hårig, vit eller ibland med rosa nyans. Porlagret är upp till 25 mm tjockt, med små, runda till något kantiga porer (2–3/mm), från början vitaktigt, ibland med rosa inslag. Vid intorkning blir det beige till brunaktigt och krympande, som torrt är det kompakt och fett (fläckar papper). Arten är en sommar- och höstsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för apelticka Observationer i  Sverige för apelticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är apeltickan sällsynt funnen från Skåne till södra Dalarna. och Gästrikland Flest fynd är gjorda i Östergötland, Södermanland och Uppland. Den är hittad några få gånger i Danmark och Finland samt en gång i Norge. Svampen är sällsynt känd från Estland, Lettland och Litauen. I övrigt är den känd från Storbritannien genom Europa till Kazachstan, Iran och Nordamerika. Arten tycks vara ganska sällsynt överallt. Den är rödlistad i Danmark, Norge och Finland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i gamla, levande, skadade, ibland döda, stammar av asp, ask, apel i hagmark, park, allé, trädgård samt löv- och blandskog. Total population i landet liten och med få fynd på varje lokal. Bedöms ha minskat starkt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. avverkning och annan exploatering av lämpliga miljöer. Missgynnas av askottsjukan som decimerar tillgången till lämpliga värdträd. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (1200-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (600). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (120-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (640-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Apeltickan växer på lövträd i kulturlandskapet i bl.a. hagmark, parker, alléer och gamla trädgårdar. Den förekommer även i skogsmiljö, t.ex. i skog med gammal asp, strandskogar med asp och på lövbrännor. De flesta fynden är gjorda på apel, ask och asp.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· aplar
· aplar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· oxel
· oxel
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Meruliaceae, Släkte Aurantiporus, Art Aurantiporus fissilis (Berk. & M.A.Curtis) H.Jahn ex Ryvarden - apelticka Synonymer Polyporus fissilis Berk. & M.A.Curtis, Leptoporus fissilis (Berk. & M.A.Curtis) Pilát, Spongipellis fissilis (Berk. & M.A. Curtis) Murrill, Tyromyces fissilis (Berk. & M.A.Curtis) Donk, Aurantioporus fissilis (Berk. & M.A.Curtis) H.Jahn

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i gamla, levande, skadade, ibland döda, stammar av asp, ask, apel i hagmark, park, allé, trädgård samt löv- och blandskog. Total population i landet liten och med få fynd på varje lokal. Bedöms ha minskat starkt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. avverkning och annan exploatering av lämpliga miljöer. Missgynnas av askottsjukan som decimerar tillgången till lämpliga värdträd. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (1200-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (600). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (120-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (640-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Apelticka är en vitaktig, köttig, ettårig ticka. Fruktkroppen är mycket variabel till formen, ofta brett vidvuxen, med halvcirkelformad, 5–20 cm bred hatt och nedlöpande porlager, ibland mer eller mindre konsol- eller hovformad, stundom helt skorplikt vidväxt. Fruktkropparna växer enstaka, taktegellagt eller med flera hattar från en gemensam bas. Hattöversidan är fint till filtigt hårig, vit eller ibland med rosa nyans. Porlagret är upp till 25 mm tjockt, med små, runda till något kantiga porer (2–3/mm), från början vitaktigt, ibland med rosa inslag. Vid intorkning blir det beige till brunaktigt och krympande, som torrt är det kompakt och fett (fläckar papper). Arten är en sommar- och höstsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för apelticka

Länsvis förekomst och status för apelticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för apelticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är apeltickan sällsynt funnen från Skåne till södra Dalarna. och Gästrikland Flest fynd är gjorda i Östergötland, Södermanland och Uppland. Den är hittad några få gånger i Danmark och Finland samt en gång i Norge. Svampen är sällsynt känd från Estland, Lettland och Litauen. I övrigt är den känd från Storbritannien genom Europa till Kazachstan, Iran och Nordamerika. Arten tycks vara ganska sällsynt överallt. Den är rödlistad i Danmark, Norge och Finland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Meruliaceae  
  • Släkte
    Aurantiporus  
  • Art
    Aurantiporus fissilis(Berk. & M.A.Curtis) H.Jahn ex Ryvarden - apelticka
    Synonymer
    Polyporus fissilis Berk. & M.A.Curtis
    Leptoporus fissilis (Berk. & M.A.Curtis) Pilát
    Spongipellis fissilis (Berk. & M.A. Curtis) Murrill
    Tyromyces fissilis (Berk. & M.A.Curtis) Donk
    Aurantioporus fissilis (Berk. & M.A.Curtis) H.Jahn

Apeltickan växer på lövträd i kulturlandskapet i bl.a. hagmark, parker, alléer och gamla trädgårdar. Den förekommer även i skogsmiljö, t.ex. i skog med gammal asp, strandskogar med asp och på lövbrännor. De flesta fynden är gjorda på apel, ask och asp.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Buskmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· aplar - Malus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· oxel - Sorbus intermedia (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Apeltickan hotas av avverkning av värdträd och passande värdträd på svampens växtplatser. På sikt hotas arten av att hagmarker växer igen eller beskogas, parker och gamla trädgårdar renoveras och att alléer tas ner och inte förnyas. Även minskad tillgång på asp i skogslandskapet missgynnar arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
I kulturlandskapet måste särskilt gamla aplar och askar bevaras. I skogsmiljö måste fler bestånd med grov asp få möjlighet att fortleva. Vid skötsel av parker och alléer bör träd med den vedrötande apeltickan sparas så länge detta är förenligt med allmänhetens säkerhet.
Utländska namn – NO: Eplekjuke, DK: Sej fedtporesvamp, FI: Mehikääpä.

Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1996. Uhanalaiset käävät Suomessa (Threatened polypores in Finland). Oy Edita Ab, Helsinki.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R.L. 1994. European Polypores 2. Fungiflora, Oslo.

Vesterholt, J. & Knudsen, H. 1990. Truede storsvampe i Danmark – en rødliste. Foreningen til Svampekundskabens Fremme & Skov- og Naturstyrelsen, Köpenhamn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Meruliaceae  
  • Släkte
    Aurantiporus  
  • Art
    Aurantiporus fissilis, (Berk. & M.A.Curtis) H.Jahn ex Ryvarden - apelticka
    Synonymer
    Polyporus fissilis Berk. & M.A.Curtis
    Leptoporus fissilis (Berk. & M.A.Curtis) Pilát
    Spongipellis fissilis (Berk. & M.A. Curtis) Murrill
    Tyromyces fissilis (Berk. & M.A.Curtis) Donk
    Aurantioporus fissilis (Berk. & M.A.Curtis) H.Jahn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.