Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgskägglav

Organismgrupp Lavar Usnea glabrata
Dvärgskägglav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dvärgskägglav är en gulgrå, kort hängande, rikligt förgrenad busklav, upp till 5 cm lång. Basen är ljus. Grenarna är släta eller något gropiga. Soredier är vanliga på smågrenar och i grenspetsarna. Fibriller finns på hela huvudgrenarna men papiller saknas. Apothecier är sällsynta. Bålen har fumarprotocetrarsyra (tunnskiktskromatografi). Arten är lik flera andra skägglavar Usnea och kan vara svår att skilja från t.ex. grynig skägglav Usnea lapponica men denna är i regel längre än 5 cm och har papiller. Dessutom kan med tunnskiktskromatografi salazinsyra och caperatsyra påvisas. Ibland saknar grynig skägglav lavsubstanser.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgskägglav Observationer i  Sverige för dvärgskägglav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är endast känd från en lokal i Uppland. Det finns också obekräftade uppgifter från Södermanland och Värmland. Trots att arten eftersökts har den inte återfunnits. Nuvarande information indikerar att arten är försvunnen från Sverige. Dvärgskägglav är uppenbarligen mycket sällsynt i Danmark (rödlistad), Norge och Finland (rödlistad). Beroende på att systematiken inom skägglavarna Usnea är dåligt känd är totalutbredningen oklar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Tidigare endast säkert känd från en 1800-tals lokal i Uppland men det finns andra obekräftade uppgifter. Orsaken till försvinnandet är oklar. 2010 hittades den på en lokal i norra Sverige varför arten ändras från RE till CR. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (2-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-100). Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Arten växte både på barr- och lövträd men närmare information om ekologin saknas.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Levande träd
Levande träd
· gran
· gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Usnea (skägglavar), Art Usnea glabrata (Ach.) Vain. - dvärgskägglav Synonymer Usnea plicata var. glabrata Ach., Usnea sorediifera (Arnold) Lynge

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Tidigare endast säkert känd från en 1800-tals lokal i Uppland men det finns andra obekräftade uppgifter. Orsaken till försvinnandet är oklar. 2010 hittades den på en lokal i norra Sverige varför arten ändras från RE till CR. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (2-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-100). Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Dvärgskägglav är en gulgrå, kort hängande, rikligt förgrenad busklav, upp till 5 cm lång. Basen är ljus. Grenarna är släta eller något gropiga. Soredier är vanliga på smågrenar och i grenspetsarna. Fibriller finns på hela huvudgrenarna men papiller saknas. Apothecier är sällsynta. Bålen har fumarprotocetrarsyra (tunnskiktskromatografi). Arten är lik flera andra skägglavar Usnea och kan vara svår att skilja från t.ex. grynig skägglav Usnea lapponica men denna är i regel längre än 5 cm och har papiller. Dessutom kan med tunnskiktskromatografi salazinsyra och caperatsyra påvisas. Ibland saknar grynig skägglav lavsubstanser.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgskägglav

Länsvis förekomst och status för dvärgskägglav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgskägglav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är endast känd från en lokal i Uppland. Det finns också obekräftade uppgifter från Södermanland och Värmland. Trots att arten eftersökts har den inte återfunnits. Nuvarande information indikerar att arten är försvunnen från Sverige. Dvärgskägglav är uppenbarligen mycket sällsynt i Danmark (rödlistad), Norge och Finland (rödlistad). Beroende på att systematiken inom skägglavarna Usnea är dåligt känd är totalutbredningen oklar.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Usnea - skägglavar 
  • Art
    Usnea glabrata(Ach.) Vain. - dvärgskägglav
    Synonymer
    Usnea plicata var. glabrata Ach.
    Usnea sorediifera (Arnold) Lynge

Arten växte både på barr- och lövträd men närmare information om ekologin saknas.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Arten har sannolikt försvunnit beroende på en kombination av luftföroreningar och skogsavverkningar.

Påverkan
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Om arten skulle återfinnas måste lokalen skyddas.
Utländska namn – NO: Dvergstry, FI: Kiiltonaava.

Carlin, G. & Swahn, U. 1977. De svenska Usnea-arterna (skägglavar). Svensk Bot. Tidskr. 71: 89–100.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Usnea - skägglavar 
  • Art
    Usnea glabrata, (Ach.) Vain. - dvärgskägglav
    Synonymer
    Usnea plicata var. glabrata Ach.
    Usnea sorediifera (Arnold) Lynge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.