Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sommarklynne

Organismgrupp Kärlväxter Valerianella dentata
Sommarklynne Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sommarklynne är en småvuxen, ettårig, höst- eller vårgroende ört. Den blir upp till 4 dm hög och har en ovan mitten regelbundet gaffelgrenad stjälk med motsatta blad. De nedre bladen är hela, helbräddade och äggrunda till ovala, de övre smalare och tandade eller vid basen flikiga. Blommorna är ordnade i kvastliknande knippen, små, sambladiga med fem rosa kronblad, av vilka ett bär en mycket liten sporre. Frukten är en i allmänhet kal nöt. Arten skiljs från den i Sverige mindre sällsynta släktingen vårklynne Valerianella locusta genom att ha ett mer upprätt växtsätt, rosa och inte blåaktiga blommor och på att blommans foder ser snedskuret ut genom att det är tydligt tandat och en fodertand är större än de övriga.
Utbredning
Länsvis förekomst för sommarklynne Observationer i  Sverige för sommarklynne
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sommarklynne har funnits stadigvarande i Skåne, Blekinge, på Öland, Gotland och i Västergötland, men har nu någorlunda stabila förekomster främst på Öland och Gotland. På Öland har arten sedan 1930-talet minskat kraftigt i frekvens. Den aktuella öländska utbredningen (ca 50 lokaler) har sin tyngdpunkt på den mellersta delen av ön. Även på Gotland har den minskat och är känd från ca 40 lokaler. I Skåne är den känd från 5 aktuella lokaler, de flesta individfattiga. I Blekinge finns inga aktuella fynd, i Västergötland sågs den senast 1993 på Kinnekulle. Under senare tid har den även rapporterats från Småland (1983), Västergötland (1993) och Östergötland (1964) och tidigare som tillfällig i åtskilliga svenska landskap norrut till Medelpad. Den är ganska vanlig i södra och sydöstra Danmark och har påträffats på enstaka lokaler i Finland och Norge. Sommarklynne är ursprungligen mediterran, men har spritt sig genom agrikulturen och förekommer nu i nästan hela Central- och Sydeuropa, Nordafrika, Etiopien och Västasien. Möjligen har den kommit till vårt land bl.a. som inblandning i tyskt rödklöverfrö.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer på Öland och Gotland med enstaka förekomster i Skåne. Försvunnen från Västergötland där den senast sågs 1993. Tillfälligt funnen i andra landskap. Sommarklynne förekommer på lätt, näringsrik, helst kalkrik mark. Främst växer den på åkrar och i synnerhet i åkerkanter där brukning och ogräsbekämpning inte är så intensiv. Arten hamnar i en lägre hotkategori jämfört med 2010 då dess livshistoria gör att den inte längre kvalar in som extremt fluktuerande, samt att den knappast säkert kan klassas som starkt fragmenterad. Sommarklynne missgynnas av ogräsbekämpande åtgärder, ändrat trädesbruk, gödsling och skogsplantering. Arten omfattas av åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade åkerogräs. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (2500-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (90-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (300-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iv,v)).
Ekologi
Sommarklynne förekommer på lätt, näringsrik, helst kalkrik mark. Främst växer den på åkrar och i synnerhet i åkerkanter och åkerhörnor, där brukning och ogräsbekämpning inte är så intensiv. På Gotland växer den även i vittringsgruset på alvarmark tillsammans med andra småvuxna, ettåriga ogräsväxter. Flera av de nordliga tillfälliga förekomsterna är på ruderatmark.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Dipsacales (väddordningen), Familj Caprifoliaceae (kaprifolväxter), Släkte Valerianella (klynnen), Art Valerianella dentata (L.) Pollich - sommarklynne Synonymer Valerianella morisonii (Spreng.) DC., Åkersallat

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer på Öland och Gotland med enstaka förekomster i Skåne. Försvunnen från Västergötland där den senast sågs 1993. Tillfälligt funnen i andra landskap. Sommarklynne förekommer på lätt, näringsrik, helst kalkrik mark. Främst växer den på åkrar och i synnerhet i åkerkanter där brukning och ogräsbekämpning inte är så intensiv. Arten hamnar i en lägre hotkategori jämfört med 2010 då dess livshistoria gör att den inte längre kvalar in som extremt fluktuerande, samt att den knappast säkert kan klassas som starkt fragmenterad. Sommarklynne missgynnas av ogräsbekämpande åtgärder, ändrat trädesbruk, gödsling och skogsplantering. Arten omfattas av åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade åkerogräs. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (2500-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (90-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (300-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Sommarklynne är en småvuxen, ettårig, höst- eller vårgroende ört. Den blir upp till 4 dm hög och har en ovan mitten regelbundet gaffelgrenad stjälk med motsatta blad. De nedre bladen är hela, helbräddade och äggrunda till ovala, de övre smalare och tandade eller vid basen flikiga. Blommorna är ordnade i kvastliknande knippen, små, sambladiga med fem rosa kronblad, av vilka ett bär en mycket liten sporre. Frukten är en i allmänhet kal nöt. Arten skiljs från den i Sverige mindre sällsynta släktingen vårklynne Valerianella locusta genom att ha ett mer upprätt växtsätt, rosa och inte blåaktiga blommor och på att blommans foder ser snedskuret ut genom att det är tydligt tandat och en fodertand är större än de övriga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sommarklynne

Länsvis förekomst och status för sommarklynne baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sommarklynne

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sommarklynne har funnits stadigvarande i Skåne, Blekinge, på Öland, Gotland och i Västergötland, men har nu någorlunda stabila förekomster främst på Öland och Gotland. På Öland har arten sedan 1930-talet minskat kraftigt i frekvens. Den aktuella öländska utbredningen (ca 50 lokaler) har sin tyngdpunkt på den mellersta delen av ön. Även på Gotland har den minskat och är känd från ca 40 lokaler. I Skåne är den känd från 5 aktuella lokaler, de flesta individfattiga. I Blekinge finns inga aktuella fynd, i Västergötland sågs den senast 1993 på Kinnekulle. Under senare tid har den även rapporterats från Småland (1983), Västergötland (1993) och Östergötland (1964) och tidigare som tillfällig i åtskilliga svenska landskap norrut till Medelpad. Den är ganska vanlig i södra och sydöstra Danmark och har påträffats på enstaka lokaler i Finland och Norge. Sommarklynne är ursprungligen mediterran, men har spritt sig genom agrikulturen och förekommer nu i nästan hela Central- och Sydeuropa, Nordafrika, Etiopien och Västasien. Möjligen har den kommit till vårt land bl.a. som inblandning i tyskt rödklöverfrö.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Dipsacales - väddordningen 
  • Familj
    Caprifoliaceae - kaprifolväxter 
  • Släkte
    Valerianella - klynnen 
  • Art
    Valerianella dentata(L.) Pollich - sommarklynne
    Synonymer
    Valerianella morisonii (Spreng.) DC.
    Åkersallat

Sommarklynne förekommer på lätt, näringsrik, helst kalkrik mark. Främst växer den på åkrar och i synnerhet i åkerkanter och åkerhörnor, där brukning och ogräsbekämpning inte är så intensiv. På Gotland växer den även i vittringsgruset på alvarmark tillsammans med andra småvuxna, ettåriga ogräsväxter. Flera av de nordliga tillfälliga förekomsterna är på ruderatmark.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Sommarklynne decimeras av alla ogräsbekämpande åtgärder. Dessutom minskar den på grund av ändrat trädesbruk, gödsling och skogsplantering och andra åtgärder som ger arten ökande konkurrens. Arten bör övervakas av floraväktarna.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
På lokaler där sommarklynne förekommer som ogräs bör man undvika ogräsbekämpningsmedel och alltför kraftig växt av grödor, något som bör vara en möjlighet åtminstone i åkrarnas ytterkanter. Igenväxning av tillfälliga skräpmarkslokaler bör förhindras. Ett åtgärdsprogram för sommarklynne (åkerogräs) ska upprättas och det kommer att ge förslag på lämpliga åtgärder. Arten bör övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Fröna kan behålla sin grobarhet under fem års tid. Utländska namn – NO: Brakksalat, DK: Tandbægret Vårsalat, FI: Rikkavuonankaali, GB: Narrow-fruited Cornsalad.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Fröberg, L. 2006. Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Hansen, A. & Pedersen, A. 1976. Portulacaceernes og Valerianaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 71: 57–74.

Hård av Segerstad, F. 1924. Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. Malmö.

Jessen, K. & Lind, J. 1922–1923. Det Danske Markukrudts Historie. Det kgl. Danske Videnskabernes Selskabs Skrifter, naturv. og mathem. Afd. 8 Række. VIII. Köbenhavn.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Mattiasson, G. 2006. Skånes hotade åkerogräs. Bot. Not. 139 (3): 11-21.

Petersson, J. 1999. Hotade växter på Gotland. Del 2: Sårbara arter. Rindi 19: 59-118.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. Andra reviderade upplagan utgiven av Åke Lundqvist. Lund.

Suominen, J. 1979. The grain immigrant flora of Finland. Acta Botanica Fennica 111.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 1993. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Dipsacales - väddordningen 
  • Familj
    Caprifoliaceae - kaprifolväxter 
  • Släkte
    Valerianella - klynnen 
  • Art
    Valerianella dentata, (L.) Pollich - sommarklynne
    Synonymer
    Valerianella morisonii (Spreng.) DC.
    Åkersallat
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 1993. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.