Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor krusmossa

Organismgrupp Mossor Weissia rutilans
Stor krusmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar gulgröna, upp till 1 cm höga och relativt lösa tuvor. Bladen är långsmala och upptill på skottet större. Fuktiga blad är raka och utstående och torra blad är krusigt vridna och inåtböjda. Bladkanterna är relativt plana utom på de översta bladen på skottet som kan ha den översta fjärdedelen av bladet med inböjd kant. Bladspetsen är uddlik och består av 5-10 blanka, genomskinliga, något avlånga celler. Bladets celler i övrigt är små, runda och tätt papillösa och bladnerven är kraftig och kort utlöpande. Arten är samkönad. Kapseln är avlångt oval som torr och ibland fårad. Kapselskaftet är 5-10 mm långt och gult. Peristomet har små, oregelbundna tänder, ibland endast rudimentära. Sporerna är 21-30 µm i diameter och tämligen grovt vårtiga. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Stor krusmossa kan likna andra Weissia-arter. Jordkrusmossa W. controversa har mer tydligt inböjda bladkanter, inte någon påtagligt uddlik bladspets, mindre sporer och som torr inga tydliga fåror på kapseln. En annan skillnad är att den och övriga Weissia-arter har något längre och smalare blad än stor krusmossa.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor krusmossa Observationer i  Sverige för stor krusmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är sällsynt i Sverige, Norge, Danmark och på Island men är vanlig på Färöarna (den Weissia-art som är vanligast där). Utbredningen i övriga Europa omfattar främst västra och centrala delarna. Arten är även uppgiven från Nordafrika, Etiopien, Japan och Australien.
Arten påträffad från Skåne till södra Dalarna. Aktuell status är mycket bristfälligt känd och sentida fynd få.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Stor krusmossa är en mycket sällsynt art som i modern tid endast är funnen i Dalsland. Där växer den i halvskuggade miljöer såsom lundar, raviner och jordskärningar på kalkhaltig lera eller fin sandblandad jord. Osäkert råder huruvida populationen minskat men de få aktuella förekomsterna är ytmässigt små och individfattiga och därför sårbara. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (100-2400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (12-480) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Stor krusmossa växer på kalkhaltig lera eller sandig jord. Till skillnad från övriga arter i släktet växer arten i halvskuggade miljöer som lundar, raviner och jordskärningar som då och då är fuktiga. I Norge växer den även under rotvältor i rik tallskog. Arten växer ofta tillsammans med vågig sågmossa Atrichum undulatum, lerfickmossa Fissidens taxifolius, kortbladig sylmossa Pleuridium acuminatum och i ljusa miljöer även med jordkrusmossa Weissia controversa. Kapslarna mognar på våren.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Blottad mark
Blottad mark
Buskmark
Buskmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Weissia (krusmossor), Art Weissia rutilans (Hedw.) Lindb. - stor krusmossa Synonymer Weisia rutilans

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Stor krusmossa är en mycket sällsynt art som i modern tid endast är funnen i Dalsland. Där växer den i halvskuggade miljöer såsom lundar, raviner och jordskärningar på kalkhaltig lera eller fin sandblandad jord. Osäkert råder huruvida populationen minskat men de få aktuella förekomsterna är ytmässigt små och individfattiga och därför sårbara. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (100-2400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (12-480) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten bildar gulgröna, upp till 1 cm höga och relativt lösa tuvor. Bladen är långsmala och upptill på skottet större. Fuktiga blad är raka och utstående och torra blad är krusigt vridna och inåtböjda. Bladkanterna är relativt plana utom på de översta bladen på skottet som kan ha den översta fjärdedelen av bladet med inböjd kant. Bladspetsen är uddlik och består av 5-10 blanka, genomskinliga, något avlånga celler. Bladets celler i övrigt är små, runda och tätt papillösa och bladnerven är kraftig och kort utlöpande. Arten är samkönad. Kapseln är avlångt oval som torr och ibland fårad. Kapselskaftet är 5-10 mm långt och gult. Peristomet har små, oregelbundna tänder, ibland endast rudimentära. Sporerna är 21-30 µm i diameter och tämligen grovt vårtiga. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Stor krusmossa kan likna andra Weissia-arter. Jordkrusmossa W. controversa har mer tydligt inböjda bladkanter, inte någon påtagligt uddlik bladspets, mindre sporer och som torr inga tydliga fåror på kapseln. En annan skillnad är att den och övriga Weissia-arter har något längre och smalare blad än stor krusmossa.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor krusmossa

Länsvis förekomst och status för stor krusmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor krusmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är sällsynt i Sverige, Norge, Danmark och på Island men är vanlig på Färöarna (den Weissia-art som är vanligast där). Utbredningen i övriga Europa omfattar främst västra och centrala delarna. Arten är även uppgiven från Nordafrika, Etiopien, Japan och Australien.
Arten påträffad från Skåne till södra Dalarna. Aktuell status är mycket bristfälligt känd och sentida fynd få.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Weissia - krusmossor 
  • Art
    Weissia rutilans(Hedw.) Lindb. - stor krusmossa
    Synonymer
    Weisia rutilans

Stor krusmossa växer på kalkhaltig lera eller sandig jord. Till skillnad från övriga arter i släktet växer arten i halvskuggade miljöer som lundar, raviner och jordskärningar som då och då är fuktiga. I Norge växer den även under rotvältor i rik tallskog. Arten växer ofta tillsammans med vågig sågmossa Atrichum undulatum, lerfickmossa Fissidens taxifolius, kortbladig sylmossa Pleuridium acuminatum och i ljusa miljöer även med jordkrusmossa Weissia controversa. Kapslarna mognar på våren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Lövskog, Ädellövskog, Blottad mark, Buskmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Vår kunskap om vad arten hotas av är mycket bristfällig. Möjligen kan igenväxning, användning av bekämpnings- och gödselmedel vara ett hot.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
I områden med rika förekomster bör åtminstone åkrarnas kantzoner inte gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel. Fler lämpliga småbiotoper i jordbrukslandskapet bör återskapas. Artens biologi och ståndortskrav måste studeras ytterligare.
Utländska namn - NO: Krusemoser, DK: Gulbørstet Krusmos, IS: Móahnýsill, FI: Sykerösammalet.

Etymologi: rutilans = rödskimrande; rutilans presens par-ticip av rutilare (lat.) = rödfärga, skimra med guldglans.
Uttal: [Weissia rútilans]

key facts Pointed-leaved Stubble-moss. Shoots up to 1 cm high, forming relatively lax, yellowish-green tufts. Autoicous. Capsule narrowly ellipsoid, more or less furrowed when dry. Peristome with small, irregular, sometimes rudimentary teeth. Seta 5-10 mm, yellow. Spores 21-30 µm, quite coarsely verrucose. - Grows on calcareous clay or on sandy soil. The only Weissia species preferring moderately shady habitats, such as groves, ravines and regularly moistened road embankments.

Hallingbäck, T. 2008. Weissia rutilans stor krusmossa s. 54-55. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Hill, M.O., Preston, C.D. & Smith, A.J.E. 1992. Atlas of the bryophytes of Britain and Ireland. Vol 2. Mosses (except Diplolepideae). Harley Books, Colchester.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Rev. Tomas Hallingbäck 2008. Uppdaterat 2010, 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Weissia - krusmossor 
  • Art
    Weissia rutilans, (Hedw.) Lindb. - stor krusmossa
    Synonymer
    Weisia rutilans
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Rev. Tomas Hallingbäck 2008. Uppdaterat 2010, 2016.