Viola elatior
Storviol
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Malpighiales (malpigiaordningen), Familj Violaceae (violväxter), Släkte Viola (violer), Art Viola elatior Fr. - storviol Synonymer Viola erecta
Kriterier B1ab(iv)+2ab(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Starkt hotad (EN)
-
2000 Starkt hotad (EN)
Dokumentation Förekommer endast på Öland. Storviol växer i lövskogsbryn, vid och i dungar på alvarmark på fuktig kalkrik mark. Den tål inte alltför stark beskuggning, bäst trivs den i halvskugga. Storviol har ett åtgärdsprogram för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (1000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 312 km² och förekomstarean (AOO) till 64 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iv)+2ab(iv)).
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Länsvis förekomst och status för storviol baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Storviolen finns i Sverige endast på Öland, där den har sin huvudsakliga utbredning i det mellanöländska lövskogs- och alvarområdet. Under senare tid har den endast setts i socknarna Högsrum, Långlöt, Gärdslösa, Torslunda, Vickleby, Hulterstad och Kastlösa. Den finns i dagsläget på cirka 20 lokaler. På en del äldre lokaler är den utgången, sannolikt till följd av uppodling och vägbreddning. Arten saknas i Danmark, Norge och Finland. Närmaste fyndort utanför Öland är belägen i Baltikum och mellersta Ryssland. Totalutbredningen omfattar Central- och Östeuropa samt centrala Ryssland.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningMalpighiales - malpigiaordningen
-
FamiljViolaceae - violväxter
-
SläkteViola - violer
-
ArtViola elatiorFr. - storviolSynonymerViola erecta
Storviolen förekommer i lövskogsbryn, vid och i dungar på alvarmark på fuktig, kalkrik jord. Den tål inte alltför stark beskuggning. Bäst trivs den i halvskugga. På Ölandslokalerna har hybrider iakttagits med andra Viola-arter, såsom dvärg-, skogs- och strandviol (V. pumila, V. riviniana och V. persicifolia).
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Trädbärande gräsmark
Substrat/Föda:Påverkan
- Avverkning (Viss negativ effekt)
- Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
- Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
- Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
- Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
- Igenväxning (Viss negativ effekt)
- Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
- Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Åtgärdsprogram Fastställt
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.
Lundqvist, Å. 1970. Supplement zu Sterners Flora der Insel Öland. Svensk Bot. Tidskr. 64: 65–131.
Nilsson, Ö., Gustafsson, L.-Å. & Karlsson, T. 1982. Projekt Linné rapporterar 133–143. Svensk Bot. Tidskr. 76: 273–284.
Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.
Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. uppl. utgiven av Åke Lundqvist. Stockholm.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Helge Rickman 1984. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningMalpighiales - malpigiaordningen
-
FamiljViolaceae - violväxter
-
SläkteViola - violer
-
ArtViola elatior, Fr. - storviolSynonymerViola erecta
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Helge Rickman 1984. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.