Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skuggviol

Organismgrupp Kärlväxter Viola selkirkii
Skuggviol Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skuggviol är en liten viol där blommor och blad kommer direkt från jordstammen. Bladen är hjärtlika, buckliga och har hår på båda sidorna. Bladkanten är karaktäristiskt rundat sågad. Kännetecknande är också den djupt och rundat inskurna bladbasen. Skuggviolen blommar tidigt. I södra delen av sin utbredning ofta redan i början av maj. Längre norrut i slutet av månaden eller i början av juni. Blommorna är ljust violetta och i regel fåtaliga. De har ofta dålig fruktsättning vilket kompenseras med kleistogama blommor som successivt utvecklas under sommaren.
Utbredning
Länsvis förekomst för skuggviol Observationer i  Sverige för skuggviol
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skuggviolens utbredning är begränsad till det boreala barrskogsbältet. Dess svenska sydgräns följer i stora drag Limes norrlandicus. Från de sydligaste förekomsterna i Värmland är arten ojämnt spridd upp till Kalixälven i Norrbotten. En tydlig koncentration av lokaler finns i anslutning till de större älvdalarna - särskilt där dessa åtföljs av isälvssediment. Rikligast förekommer skuggviolen i mellersta Norrland kring Indalsälven, Ljungan och delar av Ångermanälven. Någon större förändring i artens status har inte noterats. Antalet aktuella lokaler i landet uppgår till över tvåhundra. Arten finns i Norge och Finland men saknas i Danmark och Baltikum. Totalutbredningen är cirkumpolär och löper över ett ganska smalt bälte längs taigans södra kant.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Skuggviol förekommer från Värmland upp till Norrbotten och Torne lappmark. Den växer i örtrika hägg- eller gråalsdominerade lövlundar i fuktstråk nedanför sydbergsbranter, i raviner eller vid rikare partier längs åar och bäckar. Lokaler för skuggviol bör undantas från skogsbruk. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (150-250). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 950 (700-2500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Trots att denna viol bara finns i barrskogsdominerade områden är den främst en lövskogsart. Den är en karaktärsart för de örtrika hägg- eller gråalsdominerade lövlundar, som man kan finna i fuktstråk nedanför sydbergsbranter, i raviner eller vid rikare partier längs åar och bäckar. Den är typisk för de partier av älvarna som skär ned i djupa isälvssediment. Här återfinns skuggviolen oftast ovan stranden en bit upp i ravinslänterna och på deltaland. Även lummiga strandsnår på blockiga forsomflutna öar i mindre vattendrag är typiska växtplatser. Man hittar nästan alltid skuggviolen i de skuggigaste delarna med tät, sluten träd- och buskvegetation, t ex under häggar. Arten har höga krav på näringstillgång och fordrar väldränerade jordar med god mullbildning. Den är mycket skuggtålig och klarar tidvis översvämning. Växten är inte kalkkrävande men kalkgynnad. Den blommar rikligare i halvöppna miljöer eller om miljön öppnats upp genom något ingrepp.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Levande djur
Levande djur
· myror
· myror
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Malpighiales (malpigiaordningen), Familj Violaceae (violväxter), Släkte Viola (violer), Art Viola selkirkii Pursh ex Goldie - skuggviol Synonymer Viola umbrosa Fr., Dalviol

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Skuggviol förekommer från Värmland upp till Norrbotten och Torne lappmark. Den växer i örtrika hägg- eller gråalsdominerade lövlundar i fuktstråk nedanför sydbergsbranter, i raviner eller vid rikare partier längs åar och bäckar. Lokaler för skuggviol bör undantas från skogsbruk. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (150-250). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 950 (700-2500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Konventioner Typisk art i 9750 Svämlövskog (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Skuggviol är en liten viol där blommor och blad kommer direkt från jordstammen. Bladen är hjärtlika, buckliga och har hår på båda sidorna. Bladkanten är karaktäristiskt rundat sågad. Kännetecknande är också den djupt och rundat inskurna bladbasen. Skuggviolen blommar tidigt. I södra delen av sin utbredning ofta redan i början av maj. Längre norrut i slutet av månaden eller i början av juni. Blommorna är ljust violetta och i regel fåtaliga. De har ofta dålig fruktsättning vilket kompenseras med kleistogama blommor som successivt utvecklas under sommaren.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skuggviol

Länsvis förekomst och status för skuggviol baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skuggviol

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skuggviolens utbredning är begränsad till det boreala barrskogsbältet. Dess svenska sydgräns följer i stora drag Limes norrlandicus. Från de sydligaste förekomsterna i Värmland är arten ojämnt spridd upp till Kalixälven i Norrbotten. En tydlig koncentration av lokaler finns i anslutning till de större älvdalarna - särskilt där dessa åtföljs av isälvssediment. Rikligast förekommer skuggviolen i mellersta Norrland kring Indalsälven, Ljungan och delar av Ångermanälven. Någon större förändring i artens status har inte noterats. Antalet aktuella lokaler i landet uppgår till över tvåhundra. Arten finns i Norge och Finland men saknas i Danmark och Baltikum. Totalutbredningen är cirkumpolär och löper över ett ganska smalt bälte längs taigans södra kant.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Violaceae - violväxter 
  • Släkte
    Viola - violer 
  • Art
    Viola selkirkiiPursh ex Goldie - skuggviol
    Synonymer
    Viola umbrosa Fr.
    Dalviol

Trots att denna viol bara finns i barrskogsdominerade områden är den främst en lövskogsart. Den är en karaktärsart för de örtrika hägg- eller gråalsdominerade lövlundar, som man kan finna i fuktstråk nedanför sydbergsbranter, i raviner eller vid rikare partier längs åar och bäckar. Den är typisk för de partier av älvarna som skär ned i djupa isälvssediment. Här återfinns skuggviolen oftast ovan stranden en bit upp i ravinslänterna och på deltaland. Även lummiga strandsnår på blockiga forsomflutna öar i mindre vattendrag är typiska växtplatser. Man hittar nästan alltid skuggviolen i de skuggigaste delarna med tät, sluten träd- och buskvegetation, t ex under häggar. Arten har höga krav på näringstillgång och fordrar väldränerade jordar med god mullbildning. Den är mycket skuggtålig och klarar tidvis översvämning. Växten är inte kalkkrävande men kalkgynnad. Den blommar rikligare i halvöppna miljöer eller om miljön öppnats upp genom något ingrepp.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Triviallövskog, Barrskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· myror - Formicidae (Viktig)
Något större hot mot skuggviolens existens i landet finns för närvarande inte. De lövlundar där arten har sina största förekomster avverkas idag inte i någon större utsträckning. Det är inte troligt att denna ljusskygga art blir kvar efter slutavverkning. En ersättning av lövskogen med gran är sannolikt lika förödande. Vattenkraftutbyggnad, vägbyggnad och övergödning av ravinmiljöerna är för närvarande i många områden större hot än skogsbruket. Den verkar tåla, även uppskatta, viss utglesning i trädskiktet genom rikare blomning, men om denna typ av ingrepp gynnar arten på längre sikt vet man inte.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Lokaler för skuggviol bör generellt undantas skogsbruk, både av hänsyn till skuggviolen och av hänsyn till andra krävande arter som i regel förekommer i samma miljö. Vid avverkningar i närheten av skuggviolens biotoper är det viktigt att lämna stormfasta kantzoner. Dikningar som direkt eller indirekt påverkar dessa miljöer bör inte heller utföras.
Utländska namn – NO: Dalfiol, DK: Dal-Viol, FI: Kaiheorvokki, GB: Northern Violet.

Bratt, L., m fl 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.

Delin, A. 1984. Viola selkirkii, skuggviol. VÄX 2(2): 14–16.

Delin, A. 1992. Kärlväxter i Taigan i Hälsingland - deras anpassningar till kontinuitet eller störning. Svensk Bot. Tidskr. 86: 147–176.

Delin, A. m fl 1995. Art- och biotopbevarande i skogen. Skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län.

Larsson, A. 1991. Något om floran vid Bjuråkersdelen av Svågan. VÄX 9(2): 39–51.

Mascher, J. W. 1990. Ångermanlands flora. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Lindström 1984. Rev. Peter Ståhl 1997. ©ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Violaceae - violväxter 
  • Släkte
    Viola - violer 
  • Art
    Viola selkirkii, Pursh ex Goldie - skuggviol
    Synonymer
    Viola umbrosa Fr.
    Dalviol
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Lindström 1984. Rev. Peter Ståhl 1997. ©ArtDatabanken, SLU 2005.