Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  parasitslidskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Volvariella surrecta
Parasitslidskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Parasitslidskivling är en skivling som parasiterar på pudrad trattskivling Lepista nebularis. Hatten är 4–8 cm bred, slutligen sammetslikt pudrad, silketrådig, något glänsande vit till gråvit, i mitten stundom gulaktig som äldre något brunaktig. Foten är kort, oftast krökt, trådig, vit till gulvit och ihålig. Volvan är 2–3-flikig, vit till smutsvit, ibland pudrad eller filtad på utsidan. Sporpulvret är rosa. Fruktkropparna växer ut på värdsvampens hatt eller fot. Den syns först som små vita äggformade kulor. När de är ett par cm breda spricker det omgivande höljet i toppen och parasitsvampens hatt blir synlig. Foten växer till och höljet blir kvar som en slida med 2–3 flikar runt foten.
Utbredning
Länsvis förekomst för parasitslidskivling Observationer i  Sverige för parasitslidskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fynd av denna art är få med 1–3 fynd från varje landskap där den är funnen. Arten är rapporterad från Skåne, Södermanland, Värmland, Västergötland, Västmanland, Uppland, Gästrikland och Öland. Svampen förekommer också i Danmark, Norge och Finland men fynden är fåtaliga. Den uppges i regel vara sällsynt genom hela Västeuropa men kan tydligen lokalt vara vanlig. En sådan rapport finns från provinsen Flevoland i Nederländerna. Arten är rödlistad i Danmark, Norge och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Parasit på pudrad trattskivling (Lepista nebularis), i löv- och blandskog samt park och trädgård. Trots att värdsvampen är allmän är parasitslidskivlingen vara sällsynt. Mycket liten population och därför svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (20-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (5-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (28-2000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten finner man i miljöer lämpliga för värdsvampen, gärna i ädellövskog och barrskog, men också i jordbrukslandskap samt i parker och trädgårdar. Trots att värdsvampen är allmän är det sällan som parasitslidskivlingen iakttas och det går ofta flera år mellan varje fynd. Hos oss växer den troligen endast på pudrad trattskivling men i andra länder är den också rapporterad från andra trattskivlingar samt från musseroner. Värdsvampen blir vanligen starkt deformerad då den angrips och kan ibland vara svår att identifiera.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· pudrad trattskivling
· pudrad trattskivling
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricales, genera incertae sedis, Släkte Volvariella (slidskivlingar), Art Volvariella surrecta (Knapp) Singer - parasitslidskivling Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Parasit på pudrad trattskivling (Lepista nebularis), i löv- och blandskog samt park och trädgård. Trots att värdsvampen är allmän är parasitslidskivlingen vara sällsynt. Mycket liten population och därför svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (20-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (5-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (28-2000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Parasitslidskivling är en skivling som parasiterar på pudrad trattskivling Lepista nebularis. Hatten är 4–8 cm bred, slutligen sammetslikt pudrad, silketrådig, något glänsande vit till gråvit, i mitten stundom gulaktig som äldre något brunaktig. Foten är kort, oftast krökt, trådig, vit till gulvit och ihålig. Volvan är 2–3-flikig, vit till smutsvit, ibland pudrad eller filtad på utsidan. Sporpulvret är rosa. Fruktkropparna växer ut på värdsvampens hatt eller fot. Den syns först som små vita äggformade kulor. När de är ett par cm breda spricker det omgivande höljet i toppen och parasitsvampens hatt blir synlig. Foten växer till och höljet blir kvar som en slida med 2–3 flikar runt foten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för parasitslidskivling

Länsvis förekomst och status för parasitslidskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för parasitslidskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fynd av denna art är få med 1–3 fynd från varje landskap där den är funnen. Arten är rapporterad från Skåne, Södermanland, Värmland, Västergötland, Västmanland, Uppland, Gästrikland och Öland. Svampen förekommer också i Danmark, Norge och Finland men fynden är fåtaliga. Den uppges i regel vara sällsynt genom hela Västeuropa men kan tydligen lokalt vara vanlig. En sådan rapport finns från provinsen Flevoland i Nederländerna. Arten är rödlistad i Danmark, Norge och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Volvariella - slidskivlingar 
  • Art
    Volvariella surrecta(Knapp) Singer - parasitslidskivling

Arten finner man i miljöer lämpliga för värdsvampen, gärna i ädellövskog och barrskog, men också i jordbrukslandskap samt i parker och trädgårdar. Trots att värdsvampen är allmän är det sällan som parasitslidskivlingen iakttas och det går ofta flera år mellan varje fynd. Hos oss växer den troligen endast på pudrad trattskivling men i andra länder är den också rapporterad från andra trattskivlingar samt från musseroner. Värdsvampen blir vanligen starkt deformerad då den angrips och kan ibland vara svår att identifiera.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Triviallövskog, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
· pudrad trattskivling - Clitocybe nebularis (Viktig)
Artens ståndortskrav är dåligt kända och det är för närvarande inte möjligt att ange annat hot än att de fåtaliga växtplatserna lätt kan förstöras av oförutsedda händelser.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Artens ekologi bör studeras och åtgärder föreslås som kan säkra artens fortbestånd.
Utländska namn – NO: Snyltesliresopp, DK: Snyltende posesvamp, FI: Loistuppisieni.

Dähncke, R.M. & Dähncke, S.M. 1979. 700 Pilze in Farbfotos. AT Verlag, Aarau.

Lange, J. & Lange, M. 1982. Svampflora. P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Volvariella - slidskivlingar 
  • Art
    Volvariella surrecta, (Knapp) Singer - parasitslidskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.