Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällig vägglav

Organismgrupp Lavar Xanthomendoza fallax
Fjällig vägglav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällig vägglav har en gulorange till orange, upp till 30 mm bred rosettformad bål. Loberna är 1–2 mm breda, i stort sett plana och ibland svagt uppstigande. Vita till gula rhiziner förekommer ofta. Gula soral förekommer i kraterformade fördjupningar som bildas mellan över- och underbark på kanterna av korta sidolober. Apothecier är ovanliga, orange och 1–2 mm breda. Arten skiljs från alla andra sorediösa arter i släktet på de karaktäristiska soralen som hos närbesläktade arter bildas på undersidan av loberna, är läppformade eller bildas i spetsen av loberna, utan att en kraterformad fördjupning uppstår så som hos X. fallax.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällig vägglav Observationer i  Sverige för fjällig vägglav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är bara känd från en aktuell lokal i Skåne, Dalby kyrkogård. Det finns också en obekräftad uppgift från Blekinge samt en lokal vardera i Västmanland (1949) och Närke (1901). Eftersökt men inte återfunnen i Västmanland och Närke. Fjällig vägglav är i övriga Norden bara funnen i Norge. Totalutbredningen omfattar Europa och Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Arten är bara känd från tre aktuella lokaler i Skåne. Det finns några få ytterligare lokaler upp till Mellansverige där den dock inte är återfunnen. Växer på stoftimpregnerade lövträd (sannolikt främst alm och ask) och mer sällsynt på murar i öppet sydvänt läge. Alm- och askskottssjuka är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 12 (6-24). Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (3-12). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 24 (8-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
På sin enda aktuella lokal (Dalby kyrkogård ) växte laven tidigare på en näringsberikad alm tillsammans med andra näringsgynnade arter i öppet, sydvänt läge tills trädet avverkades omkring år 2000. År 2003 hittades några få små exemplar på muren runt vilka var kvar även våren 2005. Kyrkogården ligger nära en relativt trafikerad väg men laven förefaller inte påverkas negativt av detta. På kyrkogården finns grusgångar som krattas regelbundet varför det hela tiden tillförs nytt näringsrikt stoft till muren.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· skogsalm
· skogsalm
· ädellövträd
· ädellövträd
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Teloschistales, Familj Teloschistaceae, Släkte Xanthomendoza, Art Xanthomendoza fallax (Hepp) Søchting et al. - fjällig vägglav Synonymer Xanthoria fallax (Hepp) Arnold, Placodium fallax Hepp, Xanthoria substellaris (Ach.) Vain., Lecanora candelaria var. substellaris Ach., Xanthomendoza fallax (Hepp) Søchting, Kärnefelt & S.Y.Kondr.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Arten är bara känd från tre aktuella lokaler i Skåne. Det finns några få ytterligare lokaler upp till Mellansverige där den dock inte är återfunnen. Växer på stoftimpregnerade lövträd (sannolikt främst alm och ask) och mer sällsynt på murar i öppet sydvänt läge. Alm- och askskottssjuka är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 12 (6-24). Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (3-12). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 24 (8-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Fjällig vägglav har en gulorange till orange, upp till 30 mm bred rosettformad bål. Loberna är 1–2 mm breda, i stort sett plana och ibland svagt uppstigande. Vita till gula rhiziner förekommer ofta. Gula soral förekommer i kraterformade fördjupningar som bildas mellan över- och underbark på kanterna av korta sidolober. Apothecier är ovanliga, orange och 1–2 mm breda. Arten skiljs från alla andra sorediösa arter i släktet på de karaktäristiska soralen som hos närbesläktade arter bildas på undersidan av loberna, är läppformade eller bildas i spetsen av loberna, utan att en kraterformad fördjupning uppstår så som hos X. fallax.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällig vägglav

Länsvis förekomst och status för fjällig vägglav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällig vägglav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är bara känd från en aktuell lokal i Skåne, Dalby kyrkogård. Det finns också en obekräftad uppgift från Blekinge samt en lokal vardera i Västmanland (1949) och Närke (1901). Eftersökt men inte återfunnen i Västmanland och Närke. Fjällig vägglav är i övriga Norden bara funnen i Norge. Totalutbredningen omfattar Europa och Asien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Xanthomendoza  
  • Art
    Xanthomendoza fallax(Hepp) Søchting et al. - fjällig vägglav
    Synonymer
    Xanthoria fallax (Hepp) Arnold
    Placodium fallax Hepp
    Xanthoria substellaris (Ach.) Vain.
    Lecanora candelaria var. substellaris Ach.
    Xanthomendoza fallax (Hepp) Søchting, Kärnefelt & S.Y.Kondr.

På sin enda aktuella lokal (Dalby kyrkogård ) växte laven tidigare på en näringsberikad alm tillsammans med andra näringsgynnade arter i öppet, sydvänt läge tills trädet avverkades omkring år 2000. År 2003 hittades några få små exemplar på muren runt vilka var kvar även våren 2005. Kyrkogården ligger nära en relativt trafikerad väg men laven förefaller inte påverkas negativt av detta. På kyrkogården finns grusgångar som krattas regelbundet varför det hela tiden tillförs nytt näringsrikt stoft till muren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· ädellövträd - Hardwood forest trees - red list assemblage (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Den begränsade populationen är det största hotet då den kan försvinna p.g.a. slumpfaktorer. Eventuella andra förekomster på alm hotas av almsjuka.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Kyrkan och berörd personal är informerad. Det bör övervägas om soredier skall transplanteras till nya för arten lämpliga träd.
Under artnamnet Xanthoria fallax har tidigare flera arter inkluderats (t.ex. Poelt & Petutschnig 1992) och de flesta äldre svenska kollekter avser huvudsakligen grov ljuslav X. fulva och allévägglav X. poeltii, men även nordlig vägglav X. borealis och ljuslav X. candelaria. Xanthoria poeltii är en nybeskriven art (Kondratyuk & Kärnefelt 1997) som finns spridd åtminstone i södra Sverige och har sin typlokal utanför Lund i Skåne.

Frödén, P. & Lindblom, L. 2003. Fjällig vägglav fortfarande kvar i Sverige. Lavbulletinen 2003: 22-25.

Kondratyuk, S. & Kärnefelt, I. 1997. Notes on Xanthoria Th. Fr. II. Xanthoria poeltii, a new lichen species from Europe. Lichenologist 29: 425–430.

Lindblom, L. 1997. The lichen genus Xanthoria (Fr.) Th. Fr. in North America. J. Hattori Bot. Lab. 83: 75–172.

Poelt, J. & Petutschnig, W. 1992. Xanthoria candelaria und ähnliche Arten in Europa. Herzogia 9: 103–114.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Xanthomendoza  
  • Art
    Xanthomendoza fallax, (Hepp) Søchting et al. - fjällig vägglav
    Synonymer
    Xanthoria fallax (Hepp) Arnold
    Placodium fallax Hepp
    Xanthoria substellaris (Ach.) Vain.
    Lecanora candelaria var. substellaris Ach.
    Xanthomendoza fallax (Hepp) Søchting, Kärnefelt & S.Y.Kondr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.