Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brunluddig roting

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Xerula pudens
Brunluddig roting Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Brunluddig roting har en hatt som ung är klockformad, senare något välvd till utbredd, ofta med tydlig puckel, slät till radiärt rynkad, torr och sammetsluden. Färgen är gulbrun till varmt rödbrunaktig. Foten är gradvis något tjockare och ibland något ansvälld nertill, ofta rotlikt förlängd, svagt till tydligt längsfårad, ibland vriden, ganska seg, sammetsluden och ungefär av hattens färg. Köttet är vitaktigt, smaken besk och lukten oansenlig. Skivorna är ganska glesa, fria, vitaktiga. Sporpulvret är vitt. Fruktkropparna kommer om sommaren och hösten.
Utbredning
Länsvis förekomst för brunluddig roting Observationer i  Sverige för brunluddig roting
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är svampen sällsynt. Den är främst funnen på Öland och Gotland samt i östra Mälarområdet men det finns också enstaka fynd från Skåne, Västergötland, Östergötland och Närke. Den är sällsynt också i Danmark, ej känd från Norge och i Finland bara funnen i trakten av Åbo. Svampen är rapporterad som sällsynt från Estland. Den är funnen i flera europeiska länder men tycks ingenstans vara allmän. Arten är rödlistad i Danmark och Norge.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare som lever på rötter och är knuten till ek, mycket sällan andra trädslag. Påträffas i gles ädellövskog med ek, löväng och hagmark på kalkrik mark. En tydligt värmegynnad och lätt igenkännbar art, knuten till välbesökta miljöer. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, huvudsakligen p.g.a. igenväxning, beskuggning och därmed försämrat lokalklimat. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (1260-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (10). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (63-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 468 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Brunluddig roting växer från rötter av lövträd i hagmark, lövängar, parker och lövskog. I Sverige är den främst funnen i anslutning till ek men även vid hassel och bok. Arten tycks vara kalkgynnad.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· avenbokar
· avenbokar
· bokar
· bokar
· ekar
· ekar
· hasslar
· hasslar
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
· skogsek
· skogsek
Dött träd
Dött träd
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Physalacriaceae, Släkte Xerula, Art Xerula pudens (Pers.) Singer - brunluddig roting Synonymer Xerula longipes (Bull.) Maire

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare som lever på rötter och är knuten till ek, mycket sällan andra trädslag. Påträffas i gles ädellövskog med ek, löväng och hagmark på kalkrik mark. En tydligt värmegynnad och lätt igenkännbar art, knuten till välbesökta miljöer. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, huvudsakligen p.g.a. igenväxning, beskuggning och därmed försämrat lokalklimat. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (1260-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (10). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (63-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 468 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Brunluddig roting har en hatt som ung är klockformad, senare något välvd till utbredd, ofta med tydlig puckel, slät till radiärt rynkad, torr och sammetsluden. Färgen är gulbrun till varmt rödbrunaktig. Foten är gradvis något tjockare och ibland något ansvälld nertill, ofta rotlikt förlängd, svagt till tydligt längsfårad, ibland vriden, ganska seg, sammetsluden och ungefär av hattens färg. Köttet är vitaktigt, smaken besk och lukten oansenlig. Skivorna är ganska glesa, fria, vitaktiga. Sporpulvret är vitt. Fruktkropparna kommer om sommaren och hösten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brunluddig roting

Länsvis förekomst och status för brunluddig roting baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brunluddig roting

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är svampen sällsynt. Den är främst funnen på Öland och Gotland samt i östra Mälarområdet men det finns också enstaka fynd från Skåne, Västergötland, Östergötland och Närke. Den är sällsynt också i Danmark, ej känd från Norge och i Finland bara funnen i trakten av Åbo. Svampen är rapporterad som sällsynt från Estland. Den är funnen i flera europeiska länder men tycks ingenstans vara allmän. Arten är rödlistad i Danmark och Norge.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Physalacriaceae  
  • Släkte
    Xerula  
  • Art
    Xerula pudens(Pers.) Singer - brunluddig roting
    Synonymer
    Xerula longipes (Bull.) Maire

Brunluddig roting växer från rötter av lövträd i hagmark, lövängar, parker och lövskog. I Sverige är den främst funnen i anslutning till ek men även vid hassel och bok. Arten tycks vara kalkgynnad.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· avenbokar - Carpinus (Har betydelse)
· bokar - Fagus (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· hasslar - Corylus (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Mark/sediment (Har betydelse)
Arten hotas av avverkning av värdträd och potentiella värdträd på svampens växtplatser. Igenväxning av hagmark och lövängar, som hyser arten, utgör också ett hot. På sikt hotas svampen av att betesmark, lövängar och ädellövskogar med bok, ek och hassel alltmer försvinner.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Betesmark och lövängar med bok, ek och hassel måste bevaras i ökad utsträckning. Ädellövskogar med alm, ask och ek samt ek-hasselskogar, särskilt på mellersta Öland, måste sparas i största möjliga mån. Några av svampens lokaler ligger i betade eller slåttrade naturreservat. Här måste hävden fortsätta. Fler av artens växtplatser måste skyddas.
Rödlistad 2005 under namnet Xerula pudens.
Arten har tidigare hetat luddnagelskivling på svenska. Utländska namn – DK: Filtet pælerodhat, FI: Nukkajuurekas.

Marchand, A. 1973. Champignons du nord et midi 2. Perpignan.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Urbonas, V., Kalamees, K. & Lukin, V. 1986. Conspectus florum agaricalium fungorum (Agaricales s.l.) Lithuaniae, Latviae et Estoniae. Vilnius.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Physalacriaceae  
  • Släkte
    Xerula  
  • Art
    Xerula pudens, (Pers.) Singer - brunluddig roting
    Synonymer
    Xerula longipes (Bull.) Maire
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.