Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sydlig blekspik

Organismgrupp Lavar Sclerophora amabilis
Sydlig blekspik Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sydlig blekspik har relativt kraftiga knappnålslika apothecier (upp till 2 mm höga) med kastanjebruna och ganska grova skaft. Huvudets undersida är gulpruinöst och arten har också ett brunt till ockrafärgat mazaedium som reagerar K+ violett. Unga apothecier är karaktäristiskt gulpruinösa på ovansidan. En annan skiljekaraktär mot andra blekspikar är också de medelstora, klotformade sporerna, ca 5 µm i diameter.
Utbredning
Länsvis förekomst för sydlig blekspik Observationer i  Sverige för sydlig blekspik
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Idag är c. 100 lokaler kända i Syd- och Mellansverige men den finns nästan alltid bara på 1-2 träd per lokal. Den förefaller ha en starkt sydvästlig utbredning i Sverige och förekommer främst i Halland, västra Småland och Västergötland. Utanför Sverige är laven känd från Norge, Asien, Nordamerika och Nya Zeeland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Omkring 145 lokaler är kända i Syd- och Mellansverige men populationerna är små, den finns nästan alltid bara på 1-2 träd per lokal. Förekommer i gammal bokskog, på hamlade träd, vårdträd och på gamla alléträd. Omkring 50% av populationen är knuten till alm och ask varför almsjuka och askskottssjuka är hot och arten ändras från VU till EN. Avverkning av gamla alléer och hamlade träd och att gammal bokskog nyskapas i mycket begränsad omfattning är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (870-2400). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (145-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (520-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (25-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (30-70) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (25-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Ekologi
Sydlig blekspik påträffas i en rad olika habitat. Den förekommer oftast på grova bokar i bokskogar och på öppet stående, grova ädellövträd i jordbrukslandskapet. Även på vårdträd. Den uppträder på såväl bark som ved men de flesta förekomsterna är på ved, som t.ex. inuti gamla grova hamlade askar, lönnar och lindar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· bok
· bok
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· ädellövträd
· ädellövträd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Coniocybomycetes, Ordning Coniocybales, Familj Coniocybaceae, Släkte Sclerophora (blekspikar), Art Sclerophora amabilis (Tibell) Tibell - sydlig blekspik Synonymer Coniocybe amabilis Tibell

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Omkring 145 lokaler är kända i Syd- och Mellansverige men populationerna är små, den finns nästan alltid bara på 1-2 träd per lokal. Förekommer i gammal bokskog, på hamlade träd, vårdträd och på gamla alléträd. Omkring 50% av populationen är knuten till alm och ask varför almsjuka och askskottssjuka är hot och arten ändras från VU till EN. Avverkning av gamla alléer och hamlade träd och att gammal bokskog nyskapas i mycket begränsad omfattning är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (870-2400). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (145-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (520-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (25-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (30-70) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (25-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Konventioner Typisk art i 6530 Lövängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Sydlig blekspik har relativt kraftiga knappnålslika apothecier (upp till 2 mm höga) med kastanjebruna och ganska grova skaft. Huvudets undersida är gulpruinöst och arten har också ett brunt till ockrafärgat mazaedium som reagerar K+ violett. Unga apothecier är karaktäristiskt gulpruinösa på ovansidan. En annan skiljekaraktär mot andra blekspikar är också de medelstora, klotformade sporerna, ca 5 µm i diameter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sydlig blekspik

Länsvis förekomst och status för sydlig blekspik baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sydlig blekspik

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Idag är c. 100 lokaler kända i Syd- och Mellansverige men den finns nästan alltid bara på 1-2 träd per lokal. Den förefaller ha en starkt sydvästlig utbredning i Sverige och förekommer främst i Halland, västra Småland och Västergötland. Utanför Sverige är laven känd från Norge, Asien, Nordamerika och Nya Zeeland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Sclerophora - blekspikar 
  • Art
    Sclerophora amabilis(Tibell) Tibell - sydlig blekspik
    Synonymer
    Coniocybe amabilis Tibell

Sydlig blekspik påträffas i en rad olika habitat. Den förekommer oftast på grova bokar i bokskogar och på öppet stående, grova ädellövträd i jordbrukslandskapet. Även på vårdträd. Den uppträder på såväl bark som ved men de flesta förekomsterna är på ved, som t.ex. inuti gamla grova hamlade askar, lönnar och lindar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· ädellövträd - Hardwood forest trees - red list assemblage (Viktig)
Sydlig blekspik hotas av att gamla innanrötade träd i skogsmark blir allt sällsyntare och av att antalet hamlade träd minskar. Gamla bokskogar och hamlade ädellövträd nyskapas i mycket begränsad omfattning. Förekomster på alm hotas av almsjukan.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
Bevara gamla grova ädellövträd och skapa nya gamla grova träd i halvöppna till öppna miljöer, genom t.ex. hamling. Spara högstubbar och ved av ädellövträd i fuktig lövskog.

Gustavsson, H.-E. 1995. Lavfloran på bok i Ödegärdet i västra Småland. Svensk Bot. Tidskr. 89: 65–81.

Holien, H. 1998. Three lichen species new to Norway. Graphis Scripta 9: 55–58.

Tibell, L. 1987. Australasian Caliciales. Symb. Bot. Ups. 27(1).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Sclerophora - blekspikar 
  • Art
    Sclerophora amabilis, (Tibell) Tibell - sydlig blekspik
    Synonymer
    Coniocybe amabilis Tibell
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.