Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kritsuga

Organismgrupp Kärlväxter Ajuga genevensis
Kritsuga Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kritsuga är en flerårig, 10–30 cm hög kransblommig ört som saknar utlöpare. Bladen är grovt tandade och håriga. Rosettbladen är ganska långskaftade och vissnande vid blomningen medan stjälkbladen är kort- eller oskaftade. Stjälken är hårig runt om. De 15–20 mm långa, klarblå blommorna sitter i en lång axlik blomställning. Ståndarna är långt utskjutande och har håriga strängar. De övre stödbladen är lika långa som eller kortare än blommorna. Kritsuga kan i första hand sammanblandas med revsuga Ajuga reptans som dock har långa utlöpare och en stjälk som endast är hårig på två sidor och nästan kala blad. Vår vanliga blåsuga Ajuga pyramidalis har nästan helbräddade blad, kala ståndarsträngar och övre stödblad som är längre än blommorna.
Utbredning
Länsvis förekomst för kritsuga Observationer i  Sverige för kritsuga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kritsuga växer som naturaliserad och bofast på en lokal (två närbelägna förekomster) vid Kristianstad där den upptäcktes i slutet av 1980-talet. Arten har tidigare förekommit som spontan på omkring sju lokaler mellan Limhamn och Trelleborg i sydvästra Skåne. Arten upptäcktes 1817 vid Limhamn och sågs senast under 1940-talet i detta område. Kritsuga har påträffats som tillfälligt inkommen eller förvildad på några platser i Sverige. Den saknas som spontan i övriga nordiska länder. Kritsuga är en centraleuropeisk art med en utbredning som sträcker sig från sydvästra Frankrike, över Italien och de norra delarna av Grekland till mellersta Ryssland och området mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Mot norr når den de södra östersjöländerna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
En lokal med en begränsad population vid Kristianstad i Skåne. Kritsuga växer på torr gräsmark och i en angränsande vägskärning med kalkhaltig sand på ett före detta militärt övningsfält. Några hot mot arten är vägkantsslåtter under fel period, exploatering av området. Antalet reproduktiva individer skattas till 120 (50-250). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
I naturlig miljö växer kritsuga på torra, kalkrika backar eller i glesa, ljusa skogar. På huvudförekomsten i Kristianstad växer kritsuga på torr gräsmark och i en angränsande vägskärning med kalkhaltig sand på ett f d militärt övningsfält. Vägen anlades under 1960-talet och eftersom denna går igenom ett område där det tidigare funnits koloniträdgårdar är det troligt att kritsuga ursprungligen odlats i närheten. Dock finns åtskilliga ursprungliga, kalkgynnade växter som luddfingerört Potentilla heptaphylla, backsmultron Fragaria viridis, älväxing Sesleria caerulea och luddstarr Carex tomentosa i omgivningarna. Den mindre förekomsten utgörs av ett vägdike några 100-tals meter från huvudförekomsten.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· myror
· myror
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Lamiaceae (kransblommiga), Släkte Ajuga (sugor), Art Ajuga genevensis L. - kritsuga Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation En lokal med en begränsad population vid Kristianstad i Skåne. Kritsuga växer på torr gräsmark och i en angränsande vägskärning med kalkhaltig sand på ett före detta militärt övningsfält. Några hot mot arten är vägkantsslåtter under fel period, exploatering av området. Antalet reproduktiva individer skattas till 120 (50-250). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Kritsuga är en flerårig, 10–30 cm hög kransblommig ört som saknar utlöpare. Bladen är grovt tandade och håriga. Rosettbladen är ganska långskaftade och vissnande vid blomningen medan stjälkbladen är kort- eller oskaftade. Stjälken är hårig runt om. De 15–20 mm långa, klarblå blommorna sitter i en lång axlik blomställning. Ståndarna är långt utskjutande och har håriga strängar. De övre stödbladen är lika långa som eller kortare än blommorna. Kritsuga kan i första hand sammanblandas med revsuga Ajuga reptans som dock har långa utlöpare och en stjälk som endast är hårig på två sidor och nästan kala blad. Vår vanliga blåsuga Ajuga pyramidalis har nästan helbräddade blad, kala ståndarsträngar och övre stödblad som är längre än blommorna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kritsuga

Länsvis förekomst och status för kritsuga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kritsuga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kritsuga växer som naturaliserad och bofast på en lokal (två närbelägna förekomster) vid Kristianstad där den upptäcktes i slutet av 1980-talet. Arten har tidigare förekommit som spontan på omkring sju lokaler mellan Limhamn och Trelleborg i sydvästra Skåne. Arten upptäcktes 1817 vid Limhamn och sågs senast under 1940-talet i detta område. Kritsuga har påträffats som tillfälligt inkommen eller förvildad på några platser i Sverige. Den saknas som spontan i övriga nordiska länder. Kritsuga är en centraleuropeisk art med en utbredning som sträcker sig från sydvästra Frankrike, över Italien och de norra delarna av Grekland till mellersta Ryssland och området mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Mot norr når den de södra östersjöländerna.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Lamiaceae - kransblommiga 
  • Släkte
    Ajuga - sugor 
  • Art
    Ajuga genevensisL. - kritsuga

I naturlig miljö växer kritsuga på torra, kalkrika backar eller i glesa, ljusa skogar. På huvudförekomsten i Kristianstad växer kritsuga på torr gräsmark och i en angränsande vägskärning med kalkhaltig sand på ett f d militärt övningsfält. Vägen anlades under 1960-talet och eftersom denna går igenom ett område där det tidigare funnits koloniträdgårdar är det troligt att kritsuga ursprungligen odlats i närheten. Dock finns åtskilliga ursprungliga, kalkgynnade växter som luddfingerört Potentilla heptaphylla, backsmultron Fragaria viridis, älväxing Sesleria caerulea och luddstarr Carex tomentosa i omgivningarna. Den mindre förekomsten utgörs av ett vägdike några 100-tals meter från huvudförekomsten.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· myror - Formicidae (Viktig)
Kritsuga försvann tidigt från de flesta av sina sydvästskånska lokaler genom bebyggelse och uppodling. Den sista förekomsten där fanns på en vall mellan Bunkeflo och Limhamn som blev upplöjd och helt förstörd. Även växtsamling lär ha decimerat populationen kraftigt på denna lokal. På Näsbyfält vid Kristianstad växer kritsuga i ett utsatt läge. Regementet lades ner 1994 och är nu Kristianstads högskola.. Hot mot beståndet är vägkantsslåtter under fel årstid, ogräsbekämpning och igenväxning.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Beståndet ska bli markerat så att det inte oavsiktligt skadas genom anläggningsarbeten i området. Växtplatsen bör slås en gång per år efter frömognaden för att förhindra igenväxning. Övervakas av floraväktare.
Svenskt material av kritsuga med ursprung från Limhamn odlas i flera privata trädgårdar i södra Sverige. Utländska namn – NO: Storjonsokkoll, DK: Fjeld-Læbeløs, FI: Hammasakankaali, GB: Pyramidal Bugle.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1): 1–40.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.Å. 1976: Projekt Linné rapporterar 1–13. Svensk Bot. Tidskr. 70: 165–175.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Pedersen, A. 1969. Labiaternes og Verbenaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 64: 285–379.

Olsson, K.A. 2004. Floraväktarrapport 2004. Bot. Not. 137 (3): 1-36.

Rickman, H. 1973: Har Genista anglica funnits i Skåne? Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1973 (2): 19–20.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 4: 221–444.

Suominen, J. 1979. The grain immigrant flora of Finland. Acta Botanica Fennica 111.

Svensson, Å. & Roosvall, T. 1993: Några fynd av tillfälligt inkomna eller förvildade arter i Kristianstadstrakten 1992. Lunds Botaniska. Förening. Medlemsblad 1993 (1): 20–23.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1994. Rev. Margareta Edqvist & Kjell-Arne Olsson 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Lamiaceae - kransblommiga 
  • Släkte
    Ajuga - sugor 
  • Art
    Ajuga genevensis, L. - kritsuga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1994. Rev. Margareta Edqvist & Kjell-Arne Olsson 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.