Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällkrassing

Organismgrupp Kärlväxter Braya linearis
Fjällkrassing Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällkrassing är en 2–10 cm hög, korsblommig ört. Den är flerårig men inte långlivad. Roten är gulaktig, stammen något ullhårig och fåbladig med en bladrosett vid marken. Hela växten är rödaktig under fruktstadiet. Blomman har vita till ljusröda kronblad och purpurfärgat foder. Skidan är 8–12 mm lång och 1–1,5 mm bred, svagt insnörd mellan fröna. Blomningen sker tidigt på sommaren, varför man vanligen endast ser växten i fruktstadium.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällkrassing Observationer i  Sverige för fjällkrassing
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällkrassing är känd från 16 svenska lokaler, merparten nära norska gränsen, belägna i Lycksele lappmark (1), Lule lappmark (6) och Torne lappmark (9). På flertalet av lokalern har aldrig mer än ett fåtal individ setts. Fjällkrassing är en västarktisk, amfiatlantisk art med bicentrisk utbredning i Skandinavien. Utbredningen i Skandinavien är västlig med tyngdpunkt i Norge. Det sydliga utbredningsområdet omfattar två lokaler i övre Gudbrandsdalen medan det norra sträcker sig från södra Nordland till västra Finnmark. I Nordland finns flera mycket rika förekomster av fjällkrassing. Flertalet av de svenska lokalerna är besökta sedan 1995 och Torne lappmark är endast återfynd gjort på tre lokaler. I Lule och Lycksele lappmark har återfynd gjorts på alla återinventerade lokaler, vissa fall har arten varit mycket rikliga >500 ex.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer sällsynt i Lycksele, Lule och Torne lappmark. Växer företrädesvis på grovt vittringsmaterial av kalksten och dolomit i rasmarker och på klipphällar. Fjällkrassing är möjligen missgynnad av stabilisering av vissa rasbranter pga minskat rentramp, men bedöms än så länge vara stabil i sina förekomster. Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (2000-4500). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (8-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (3600-11128) km² och förekomstarean (AOO) till 70 (36-104) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Fjällkrassing är starkt kalkbunden och växer företrädesvis på grovt vittringsmaterial av kalksten och dolomit i rasmarker och på klipphällar. Den dör lätt av torka eller ras på den instabila marken. En betryggande fröbank i marken gör dock att den oftast återkommer. Detta gör att arten under lång tid kan överleva i form av mycket små populationer. Fjällkrassing förekommer inom subalpina och lågalpina nivåer.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Brassicales (kålordningen), Familj Brassicaceae (korsblommiga), Släkte Braya (fjällkrassingar), Art Braya linearis Rouy - fjällkrassing Synonymer Fjällkrasse

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer sällsynt i Lycksele, Lule och Torne lappmark. Växer företrädesvis på grovt vittringsmaterial av kalksten och dolomit i rasmarker och på klipphällar. Fjällkrassing är möjligen missgynnad av stabilisering av vissa rasbranter pga minskat rentramp, men bedöms än så länge vara stabil i sina förekomster. Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (2000-4500). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (8-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (3600-11128) km² och förekomstarean (AOO) till 70 (36-104) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 7. Bestämmelsen gäller hela landet
Fjällkrassing är en 2–10 cm hög, korsblommig ört. Den är flerårig men inte långlivad. Roten är gulaktig, stammen något ullhårig och fåbladig med en bladrosett vid marken. Hela växten är rödaktig under fruktstadiet. Blomman har vita till ljusröda kronblad och purpurfärgat foder. Skidan är 8–12 mm lång och 1–1,5 mm bred, svagt insnörd mellan fröna. Blomningen sker tidigt på sommaren, varför man vanligen endast ser växten i fruktstadium.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällkrassing

Länsvis förekomst och status för fjällkrassing baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällkrassing

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällkrassing är känd från 16 svenska lokaler, merparten nära norska gränsen, belägna i Lycksele lappmark (1), Lule lappmark (6) och Torne lappmark (9). På flertalet av lokalern har aldrig mer än ett fåtal individ setts. Fjällkrassing är en västarktisk, amfiatlantisk art med bicentrisk utbredning i Skandinavien. Utbredningen i Skandinavien är västlig med tyngdpunkt i Norge. Det sydliga utbredningsområdet omfattar två lokaler i övre Gudbrandsdalen medan det norra sträcker sig från södra Nordland till västra Finnmark. I Nordland finns flera mycket rika förekomster av fjällkrassing. Flertalet av de svenska lokalerna är besökta sedan 1995 och Torne lappmark är endast återfynd gjort på tre lokaler. I Lule och Lycksele lappmark har återfynd gjorts på alla återinventerade lokaler, vissa fall har arten varit mycket rikliga >500 ex.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Braya - fjällkrassingar 
  • Art
    Braya linearisRouy - fjällkrassing
    Synonymer
    Fjällkrasse

Fjällkrassing är starkt kalkbunden och växer företrädesvis på grovt vittringsmaterial av kalksten och dolomit i rasmarker och på klipphällar. Den dör lätt av torka eller ras på den instabila marken. En betryggande fröbank i marken gör dock att den oftast återkommer. Detta gör att arten under lång tid kan överleva i form av mycket små populationer. Fjällkrassing förekommer inom subalpina och lågalpina nivåer.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Fjällkrassingens växtplatser är i de flesta fall svårtillgängliga och ligger utanför turistlederna. Arten är dock känslig för ändringar i störningsregimen och minskad störning, på grund av minskat tramp, med en igenväxning som följd har uppmärksammats på en lokal.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Förekomsterna i Lycksele och Lule lappmark är inom nationalpark/naturreservat, men i Torne lappmark är endast förekomsten i Kerkevagge samt Vadvetjåkka skyddade som Nationalpark/narturreservat. Flertalet förekomster (utom Sjangeli) ligger inom Natura 2000 områden där fjällkrassing varit en av grunderna för utpekandet. Förekomster för vilka moderna data saknas bör återinventeras och arten bör övervakas.
Fjällkrassing är fridlyst. Den omfattas av EU´s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura 2000. Utländska namn – NO: Rosenkarse, DK: Fugleklobraya, GB: Braya.

Alm, C. G. 1921. Om Braya glabella Richards. och dess utbredning i Skandinavien. Acta Florae Sueciae Band 1: 245–264.

Gjærevoll, O. 1990. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. II. Alpine Plants. Trondheim.

Jakobsson, A.. 1997. Sällsynta fjällväxter i Torne lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Löf, Å. 1994. Hotade fjällväxter i Lule lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Rune, O. 1963. Tärnafjällen. En floristisk orientering. I Eklundh, A. & Curry-Lindahl, K. (red). Natur i Lappland: 457–479.

Rune, O. 1981. Floran inom Vindelfjällens naturreservat. Länsstyrelsen. Västerbottens län, Planeringsavd. medd. 1981 (3).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Rune 1995. Rev. Mora Aronsson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Braya - fjällkrassingar 
  • Art
    Braya linearis, Rouy - fjällkrassing
    Synonymer
    Fjällkrasse
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Rune 1995. Rev. Mora Aronsson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.