Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällrufse

Organismgrupp Alger, Kransalger Tolypella canadensis
Fjällrufse Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällrufse beskrevs för första gången så sent som 1973 från Kanada. Det visade sig senare att den hade insamlats på flera ställen i Europa och på Grönland, men felbestämts. Kransgrenarna är oftast odelade, och fjällrufse liknar med sitt ”släta” utseende mer en art ur släktet Nitella. De få förgreningarna följer dock det typiska Tolypella-mönstret med en längre och en kortare stråle. Precis som hos uddslinke Nitella mucronata slutar fjällrufsets kransgrenar i en liten taggspets, men uddslinke har delade kransgrenar och kan därmed lätt skiljas från fjällrufse.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällrufse Observationer i  Sverige för fjällrufse
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällrufse är, efter en omfattande inventering 2007, känd från åtta sjöar i Sverige, varav en i Kalix älvs, en i Muonio älvs och övriga i Torne älvs avrinningsområde i Torne lappmark (Artportalen 2015). Sjön Gardiken i Västerbotten i Ume älvs avrinningsområde, där material som sedermera bestämts till fjällrufse insamlades 1960, reglerades strax efter med en amplitud på 20 m. Detta har lett till att all vattenvegetation i stort sett försvunnit från sjön och det är osannolikt att fjällrufset finns kvar (Blindow 2009). Denna lokal var den sydligaste kända i Europa. Inget eftersök har dock genomförts i sjön. Arten har en arktisk utbredning och har rapporterats från flera lokaler i Kanada, på Grönland samt i Norden (Sverige, Norge och Finland). Fjällrufse är rödlistad som Nära hotad (NT) i både Norge (Henriksen & Hilmo 2015) och Finland (Rassi m.fl. 2010).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Upptäcktes under 1990-talet som ny kransalgsart för Sverige och hela Europa. Arten har funnits länge i Sverige men har felbestämts. Tolypella canadensis är känd från fyra aktuella lokaler, alla i Torne älvs avrinningsområde. Arten finns endast i oreglerade vatten. Tänkbara hotfaktorer är reglering och klimatförändring eftersom arten endast förekommer i vatten som är kalla året om. Den dör vid 15° C. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-9). De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D2).
Ekologi
Fjällrufse är den enda kransalg som huvudsakligen förekommer norr om polcirkeln. Den finns enbart i klara, oligotrofa arktiska sjöar och älvar som har låg temperatur även under sommaren. Fjällrufse är möjligen kallstenoterm, dvs. att den kräver låga temperaturer och är känslig mot större temperaturväxlingar. Arten har hittats så grunt som 0,5 m i Norge men växer vanligare på flera meters djup och har påträffats ner till 13 m i Torne träsk. Den kan bilda täta mattor och förekommer ofta tillsammans med andra kransalger som mattslinke Nitella opaca och glansslinke N. flexilis. På flera lokaler har den hittats angränsande till vegetation som bildats av andra kransalgsarter på större djup. Detta kan förklara varför fjällrufse har förbisetts på en så pass välundersökt lokal som Torne Träsk, och man kan anta att arten finns på långt fler lokaler än vad som är känt idag. Fjällrufse uppges vara flerårig och växa långsamt. Ofta är den steril, men även fertila exemplar är vanliga. Oosporerna verkar dock ofta inte mogna. Transport med sjöfåglar är ett sannolikt spridningssätt mellan kontinenterna.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Tolypella (rufsen), Art Tolypella canadensis Sawa - fjällrufse Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Upptäcktes under 1990-talet som ny kransalgsart för Sverige och hela Europa. Arten har funnits länge i Sverige men har felbestämts. Tolypella canadensis är känd från fyra aktuella lokaler, alla i Torne älvs avrinningsområde. Arten finns endast i oreglerade vatten. Tänkbara hotfaktorer är reglering och klimatförändring eftersom arten endast förekommer i vatten som är kalla året om. Den dör vid 15° C. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-9). De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D2).

Åtgärdsprogram Under produktion
Fjällrufse beskrevs för första gången så sent som 1973 från Kanada. Det visade sig senare att den hade insamlats på flera ställen i Europa och på Grönland, men felbestämts. Kransgrenarna är oftast odelade, och fjällrufse liknar med sitt ”släta” utseende mer en art ur släktet Nitella. De få förgreningarna följer dock det typiska Tolypella-mönstret med en längre och en kortare stråle. Precis som hos uddslinke Nitella mucronata slutar fjällrufsets kransgrenar i en liten taggspets, men uddslinke har delade kransgrenar och kan därmed lätt skiljas från fjällrufse.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällrufse

Länsvis förekomst och status för fjällrufse baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällrufse

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällrufse är, efter en omfattande inventering 2007, känd från åtta sjöar i Sverige, varav en i Kalix älvs, en i Muonio älvs och övriga i Torne älvs avrinningsområde i Torne lappmark (Artportalen 2015). Sjön Gardiken i Västerbotten i Ume älvs avrinningsområde, där material som sedermera bestämts till fjällrufse insamlades 1960, reglerades strax efter med en amplitud på 20 m. Detta har lett till att all vattenvegetation i stort sett försvunnit från sjön och det är osannolikt att fjällrufset finns kvar (Blindow 2009). Denna lokal var den sydligaste kända i Europa. Inget eftersök har dock genomförts i sjön. Arten har en arktisk utbredning och har rapporterats från flera lokaler i Kanada, på Grönland samt i Norden (Sverige, Norge och Finland). Fjällrufse är rödlistad som Nära hotad (NT) i både Norge (Henriksen & Hilmo 2015) och Finland (Rassi m.fl. 2010).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Tolypella - rufsen 
  • Art
    Tolypella canadensisSawa - fjällrufse

Fjällrufse är den enda kransalg som huvudsakligen förekommer norr om polcirkeln. Den finns enbart i klara, oligotrofa arktiska sjöar och älvar som har låg temperatur även under sommaren. Fjällrufse är möjligen kallstenoterm, dvs. att den kräver låga temperaturer och är känslig mot större temperaturväxlingar. Arten har hittats så grunt som 0,5 m i Norge men växer vanligare på flera meters djup och har påträffats ner till 13 m i Torne träsk. Den kan bilda täta mattor och förekommer ofta tillsammans med andra kransalger som mattslinke Nitella opaca och glansslinke N. flexilis. På flera lokaler har den hittats angränsande till vegetation som bildats av andra kransalgsarter på större djup. Detta kan förklara varför fjällrufse har förbisetts på en så pass välundersökt lokal som Torne Träsk, och man kan anta att arten finns på långt fler lokaler än vad som är känt idag. Fjällrufse uppges vara flerårig och växa långsamt. Ofta är den steril, men även fertila exemplar är vanliga. Oosporerna verkar dock ofta inte mogna. Transport med sjöfåglar är ett sannolikt spridningssätt mellan kontinenterna.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Vattendrag

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Fjällrufsets lokaler är föga påverkade av eutrofiering och försurning vilken denna art, liksom många andra kransalgsarter, kan tänkas vara känslig emot. Däremot är regleringen av älvar en tänkbar hotfaktor för arten liksom även ett varmare klimat.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Mer kunskap behövs kring artens aktuella utbredning och ekologi såsom temperaturanpassning och spridning. Många av fjällrufsets tänkbara lokaler är svårtillgängliga. Arten bör uppmärksammas bland myndigheter och fritidsfiskare i fjällen.

Åtgärdsprogram Under produktion
Utländska namn - NO: Kanadaglattkrans.

Artportalen. 2015. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se] [uttag 2015-11-30].

Blindow, I. 2009. Åtgärdsprogram för hotade kransalger: fjällrufse 2008-2011 (Tolypella canadensis). Naturvårdsverket, Rapport 5852.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101: 165-220.

Hasslow, O.J. 1939. Einige characeenbestimmungen. Botaniska Notiser 92: 295-301.

Henriksen, S. & Hilmo, O. (red.) 2015. Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken, Norge.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa vol. 18.

Langangen, A. 1993. Tolypella canadensis, a charophyte new to the European flora. Cryptogamie, Algologie 14: 221-223.

Langangen, A. 1996. Sjeldne og truete kransalger i Norge. Blyttia 54: 23-30.

Langangen, A. & Blindow, I. 1995. Kransalgen Tolypella canadensis Sawa i Skandinavia. Polarflokken 19: 131-137.

Langangen, A., Blindow, I. & Koistinen, M. 1997. Tolypella canadensis Sawa (Charophyceae), a charophyte new to the flora of Finland. Memoranda Societatis pro Fauna et Flora Fennica 73: 53-56.

Langangen, A., Hansen, J.B. & Mann, H. 1996. The charophytes of Greenland. Cryptogamie, Algologie 17: 239-257.

Pettersson, M. 2008. Inventering av fjällrufse, Tolypella canadensis, i fem sjöar i Norrbottens län, 2007. Länsstyrelsens rapportserie nr 7/2008.

Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.) 2010. The 2010 red list of Finnish species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki.

Sawa, T. 1973. Two new species of Tolypella (Characeae) from North America. Journal of Phycology 9: 472-482.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Gustav Johansson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Tolypella - rufsen 
  • Art
    Tolypella canadensis, Sawa - fjällrufse
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Gustav Johansson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016