Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strävlosta

Organismgrupp Kärlväxter Bromopsis benekenii
Strävlosta Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Strävlostan är ett flerårigt, löst tuvat, 0,8–1,5 m högt gräs. Bladskivorna är ca. 1 cm breda och håriga på båda sidorna. Den är mycket lik skugglosta B. ramosus, men den övre bladslidan är fint ullhårig och saknar långa hår. Nedersta vippgrenen har ett kalt fjäll vid basen, hos skugglosta är det kanthårigt. Vippan är relativt gles, efter blomningen något hopdragen och lutande. Småaxen är stora, med borst och anpassade till djurspridning. Ytterblomfjällen är håriga, bredast nedan mitten. Arten blommar i juli fr o m andra levnadsåret. Fröna har hög grobarhet och behöver ingen frövila. Arten övervintrar med bladförsedda, basala, axillskott där endast de innersta (yngsta) bladen överlever vintern. Tuvorna kan bestå av mer än 20 skott, men innehåller för det mesta mellan 2 och 10 skott.
Utbredning
Länsvis förekomst för strävlosta Observationer i  Sverige för strävlosta
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Strävlostans utbredning är mycket ojämn. Arten förekommer i Götaland och östra Svealand med nordgräns i södra Norrland (Gästrikland, 3 lokaler), men saknas i stort sett utefter västkusten och i Småland utom i norra Kalmar län. Flertalet förekomster är belägna i Skåne, på Öland och Gotland samt vid Sörmlandskusten. Arten förekommer både i Danmark och Norge samt på en lokal på Åland och en på Finlands fastland. Totalutbredningen omfattar, förutom Norden, Central- och Östeuropa, främre Asien, Centralasien samt Kina.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer från Skåne upp till Dalsland och Gästrikland samt på Öland och Gotland. Strävlosta växer framför allt i ädellövskog med mulljord och ett högt pH. I några landskap verkar den föredra örtrik barrskog. Stabil till svagt ökande i några landskap medan den minskar i andra. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 225 (175-275). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1100 (800-1500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Strävlosta växer framför allt i ädellövskog med mulljord och ett högt pH. På Gotland, i Dalsland, Uppland och Gästrikland förekommer den oftast i örtrik barrskog. Den är mycket aluminium-känslig och förekommer sällan på mark med pH under 5,0. Arten förekommer ofta i välslutna skogsbestånd, men fruktsättningen gynnas av luckor i krontaket. Även etablering av groddplantor gynnas av ökad ljustillgång och efter gallring har upp till 50 groddplantor m² observerats. Tuvorna blir ofta bara några år gamla, men kan bli betydligt äldre. Dödligheten ökar efter sommartorka. Pga av sin morfologi med höga veka skott och få basalblad är strävlostan mycket känslig mot bete och slåtter. Den växer oftast i skogar med lång kontinuitet men spridning till närbelägna planteringar på fd åkermark har konstaterats.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Poaceae (gräs), Släkte Bromopsis (storlostor), Art Bromopsis benekenii (Lange) Holub - strävlosta Synonymer Festuca aspera, Schedonorus asper, Bromus benekenii (Lange) Trimen, Bromopsis ramosa ssp. benekenii (Lange) Tzvelev, Zerna benekenii (Lange) Lindm., Bromus ramosus ssp. benekenii (Lange) Schinz & Thell., Skugglosta, Skogslosta

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer från Skåne upp till Dalsland och Gästrikland samt på Öland och Gotland. Strävlosta växer framför allt i ädellövskog med mulljord och ett högt pH. I några landskap verkar den föredra örtrik barrskog. Stabil till svagt ökande i några landskap medan den minskar i andra. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 225 (175-275). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1100 (800-1500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Konventioner Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9050 Näringsrik granskog (Boreal region (BOR)), Typisk art i 9130 Näringsrik bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Strävlostan är ett flerårigt, löst tuvat, 0,8–1,5 m högt gräs. Bladskivorna är ca. 1 cm breda och håriga på båda sidorna. Den är mycket lik skugglosta B. ramosus, men den övre bladslidan är fint ullhårig och saknar långa hår. Nedersta vippgrenen har ett kalt fjäll vid basen, hos skugglosta är det kanthårigt. Vippan är relativt gles, efter blomningen något hopdragen och lutande. Småaxen är stora, med borst och anpassade till djurspridning. Ytterblomfjällen är håriga, bredast nedan mitten. Arten blommar i juli fr o m andra levnadsåret. Fröna har hög grobarhet och behöver ingen frövila. Arten övervintrar med bladförsedda, basala, axillskott där endast de innersta (yngsta) bladen överlever vintern. Tuvorna kan bestå av mer än 20 skott, men innehåller för det mesta mellan 2 och 10 skott.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strävlosta

Länsvis förekomst och status för strävlosta baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strävlosta

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Strävlostans utbredning är mycket ojämn. Arten förekommer i Götaland och östra Svealand med nordgräns i södra Norrland (Gästrikland, 3 lokaler), men saknas i stort sett utefter västkusten och i Småland utom i norra Kalmar län. Flertalet förekomster är belägna i Skåne, på Öland och Gotland samt vid Sörmlandskusten. Arten förekommer både i Danmark och Norge samt på en lokal på Åland och en på Finlands fastland. Totalutbredningen omfattar, förutom Norden, Central- och Östeuropa, främre Asien, Centralasien samt Kina.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Bromopsis - storlostor 
  • Art
    Bromopsis benekenii(Lange) Holub - strävlosta
    Synonymer
    Festuca aspera
    Schedonorus asper
    Bromus benekenii (Lange) Trimen
    Bromopsis ramosa ssp. benekenii (Lange) Tzvelev
    Zerna benekenii (Lange) Lindm.
    Bromus ramosus ssp. benekenii (Lange) Schinz & Thell.
    Skugglosta
    Skogslosta

Strävlosta växer framför allt i ädellövskog med mulljord och ett högt pH. På Gotland, i Dalsland, Uppland och Gästrikland förekommer den oftast i örtrik barrskog. Den är mycket aluminium-känslig och förekommer sällan på mark med pH under 5,0. Arten förekommer ofta i välslutna skogsbestånd, men fruktsättningen gynnas av luckor i krontaket. Även etablering av groddplantor gynnas av ökad ljustillgång och efter gallring har upp till 50 groddplantor m² observerats. Tuvorna blir ofta bara några år gamla, men kan bli betydligt äldre. Dödligheten ökar efter sommartorka. Pga av sin morfologi med höga veka skott och få basalblad är strävlostan mycket känslig mot bete och slåtter. Den växer oftast i skogar med lång kontinuitet men spridning till närbelägna planteringar på fd åkermark har konstaterats.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Strävlosta påverkas ej negativt av beståndsgallring. I sydligaste Sverige hotas strävlosta av den pågående markförsurningen.

Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Skonsamt skogsbruk kan bedrivas i de löv-, bland- eller barrskogar där strävlosta förekommer. Områden med arten, som ofta har en allmänt artrik lundflora, bör däremot ej betas. Arten bör övervakas av floraväktarna.
Utländska namn – NO: Skogfaks, DK: Tidlig Skov-Hejre, FI: Lehtokattara, GB: Lesser Hairy-brome.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997 Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Brunet, J. 1992. Betespåverkan i fältskiktet i en skånsk ekblandskog. Svensk Bot. Tidskr. 86: 347–353.

Brunet, J. 1994. Utbredning av sällsynta lundgräs i södra Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 88: 103–108.

Brunet, J. 1994. Importance of soil solution chemistry and land use to growth and distribution of four woodland grasses in south Sweden. Dissertation. Dept. of Ecology, Lund university. Lund.

Engström, F. & Karlsson, T. 2006. Rödlistade kärlväxter I Östergötland – Trender för nationellt och regionalt rödlistade arter I Östergötlands län 1995 – 2005. Rapport 2006:20. Länsstyrelsen Östergötland.

Fægri, K. 1960. Maps of Distribution of Norwegian Plants. I. Costal Plants. Universitet i Bergen Skrifter Nr. 26.

Hakalisto, S. 1997. Lehtokattara. I. Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Kemppainen, E. 1995. Mitä kuuluu uhanalaisille putkilokasveille ja niiden suojelulle. Lutukka 11: 3–20.

Olsson, K.-A. 2006. Nya hotade kärlväxter i Skåne. Bot. Not. 139 (3): 22–33.

Pedersen, A. 1974. Gramineernes udbredelse i Danmark. Spontane og naturaliserede arter. Bot. Tidsskr. 68: 177–343.

Ryberg, M. 1967. Några synpunkter på lundgräsens ekologi i östra Svealand. Svensk. Bot. Tidskr. 61: 385–418.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Måns Ryberg 1984. Rev. Jörg Brunet 1996. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Bromopsis - storlostor 
  • Art
    Bromopsis benekenii, (Lange) Holub - strävlosta
    Synonymer
    Festuca aspera
    Schedonorus asper
    Bromus benekenii (Lange) Trimen
    Bromopsis ramosa ssp. benekenii (Lange) Tzvelev
    Zerna benekenii (Lange) Lindm.
    Bromus ramosus ssp. benekenii (Lange) Schinz & Thell.
    Skugglosta
    Skogslosta
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Måns Ryberg 1984. Rev. Jörg Brunet 1996. © ArtDatabanken, SLU 2007.