Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slät fjällav

Organismgrupp Lavar Agonimia allobata
Slät fjällav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Slät fjällav har en mörkgrön, oregelbundet svagt vårtig bål. Perithecierna är mörkbruna till svarta med en blekbrun mynning. Sporerna är åtta i varje sporsäck, ofärgade, murlika och 27–39 × 11–17 µm. Kombinationen av en mörkgrön bål och sporernas utseende är karaktäristiskt. Den kan förväxlas med trädbaslav Anisomeridium polypori vilken också har perithecier och är allmän på trädbaser men denna art har 2(–4) celliga sporer och en tunn gråvit till grågrön bål.
Utbredning
Länsvis förekomst för slät fjällav Observationer i  Sverige för slät fjällav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Slät fjällav är spridd från Skåne till Gästrikland men då arten rapporterades från Sverige först 1991 är det svårt att klarlägga en eventuell minskning. Den är funnen i Danmark (rödlistad), Norge och Finland. Arten är spridd i Västeuropa och är även funnen i Schweiz.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Växer vid basen av lövträd. I sydligaste Sverige sällsynt och bara funnen på ädellövträd i miljöer med andra rödlistade arter. I Mellansverige finns även ett fåtal fynd i något mer trivial miljö (alar vid bäckar).Har minskat beroende av att översvämningar längs åar och älvar minskat samt av almsjuka och avverkning av äldre ädellövträd. För närvarande är populationen sannolikt stabil eller svagt minskande. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (100-8000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (50-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Slät fjällav är i södra Sverige bara funnen på ädellövträd i miljöer med andra rödlistade arter som i lövängar med lång trädkontinuitet. I Mellansverige finns även ett fåtal fynd i mer trivial miljö (klibbalar vid bäckar). Arten växer enbart vid basen av träden. Har minskat beroende av att översvämningar längs åar och älvar minskat p.g.a. vattenkraftsutbyggnaden, samt av avverkning av äldre ädellövskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Vattendrag
Vattendrag
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· aplar
· aplar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· gråal
· gråal
· gråvide
· gråvide
· hägg
· hägg
· jolster
· jolster
· klibbal
· klibbal
· lundalm
· lundalm
· oxel
· oxel
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
· vresalm
· vresalm
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Eurotiomycetes, Ordning Verrucariales, Familj Verrucariaceae, Släkte Agonimia (fjällavar), Art Agonimia allobata (Stizenb.) P.James - slät fjällav Synonymer Polyblastia allobata (Stizenb.) Zschacke, Amphoroblastia allobata (Stizenb.) Servít

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Växer vid basen av lövträd. I sydligaste Sverige sällsynt och bara funnen på ädellövträd i miljöer med andra rödlistade arter. I Mellansverige finns även ett fåtal fynd i något mer trivial miljö (alar vid bäckar).Har minskat beroende av att översvämningar längs åar och älvar minskat samt av almsjuka och avverkning av äldre ädellövträd. För närvarande är populationen sannolikt stabil eller svagt minskande. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (100-8000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (50-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Slät fjällav har en mörkgrön, oregelbundet svagt vårtig bål. Perithecierna är mörkbruna till svarta med en blekbrun mynning. Sporerna är åtta i varje sporsäck, ofärgade, murlika och 27–39 × 11–17 µm. Kombinationen av en mörkgrön bål och sporernas utseende är karaktäristiskt. Den kan förväxlas med trädbaslav Anisomeridium polypori vilken också har perithecier och är allmän på trädbaser men denna art har 2(–4) celliga sporer och en tunn gråvit till grågrön bål.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slät fjällav

Länsvis förekomst och status för slät fjällav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slät fjällav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Slät fjällav är spridd från Skåne till Gästrikland men då arten rapporterades från Sverige först 1991 är det svårt att klarlägga en eventuell minskning. Den är funnen i Danmark (rödlistad), Norge och Finland. Arten är spridd i Västeuropa och är även funnen i Schweiz.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Chaetothyriomycetidae  
  • Ordning
    Verrucariales  
  • Familj
    Verrucariaceae  
  • Släkte
    Agonimia - fjällavar 
  • Art
    Agonimia allobata(Stizenb.) P.James - slät fjällav
    Synonymer
    Polyblastia allobata (Stizenb.) Zschacke
    Amphoroblastia allobata (Stizenb.) Servít

Slät fjällav är i södra Sverige bara funnen på ädellövträd i miljöer med andra rödlistade arter som i lövängar med lång trädkontinuitet. I Mellansverige finns även ett fåtal fynd i mer trivial miljö (klibbalar vid bäckar). Arten växer enbart vid basen av träden. Har minskat beroende av att översvämningar längs åar och älvar minskat p.g.a. vattenkraftsutbyggnaden, samt av avverkning av äldre ädellövskog.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog, Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Viktig)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· gråal - Alnus incana (Har betydelse)
· gråvide - Salix cinerea (Har betydelse)
· hägg - Prunus padus (Har betydelse)
· jolster - Salix pentandra (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· lundalm - Ulmus minor (Har betydelse)
· oxel - Sorbus intermedia (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· vresalm - Ulmus laevis (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Det främsta hotet utgörs av slutavverkning liksom avverkning av enstaka träd med arten på.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Skydda skog med lång trädkontinuitet där lokalklimatet utmärks av skugga och viss luftfuktighet.

Nordin, A., Sundin, R. & Thor, G. 1991. Lecanora strobilina and Polyblastia allobata new to Sweden. Graphis Scripta 3: 50–51.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Chaetothyriomycetidae  
  • Ordning
    Verrucariales  
  • Familj
    Verrucariaceae  
  • Släkte
    Agonimia - fjällavar 
  • Art
    Agonimia allobata, (Stizenb.) P.James - slät fjällav
    Synonymer
    Polyblastia allobata (Stizenb.) Zschacke
    Amphoroblastia allobata (Stizenb.) Servít
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.