Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällig knopplav

Organismgrupp Lavar Biatora fallax
Fjällig knopplav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bålen är, när den är som mest karaktäristisk, taktegelaktigt fjällik vilket är unikt inom släktet knopplavar Biatora i Sverige. Variation förekommer dock och bålen kan även vara vårtig till grynig med en något konvex yta. Färgen på bålen är när den är fuktig grönaktig, medan den som torr är mer grågrön till beige. När en kollekt har legat ett tag i herbariumet blir bålens färg mer ockra till ljust smutsbrun. Storleken på bålen är sällan större än en kvadratdecimeter. Apothecierna är typiska för släktet knopplavar Biatora, starkt konvexa, oftast utan synlig kant, olikstora och upp till nästan en millimeter i diameter. Färgen på apotheciedisken är mörkare rödbrun än hos de flesta knopplavar och apothecierna sitter oftast aggregerade i grupper. Dessa karaktärer, tillsammans med bålens utseende, gör det oftast möjligt att känna igen arten i fält. Vårknopplav Biatora vernalis kan likna fjällig knopplav, men med hjälp av kemin kan man lätt skilja arterna åt. Fjällig knopplav är tydligt Pd+ röd (argopsin) medan vårknopplav är Pd-. Mjölig knopplav Biatora chrysantha förekommer ibland tillsammans med fjällig knopplav. Mjölig knopplav har nästan alltid gröngula soral, bålen är Pd- och apothecierna sitter inte lika tätt och är inte lika mörka.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällig knopplav Observationer i  Sverige för fjällig knopplav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige förekommer arten sällsynt från norra Dalarna och norrut till Norrbotten. Ännu är de kända växtplatserna få och spridda. Fjällig knopplav har en boreal utbredning i Europa, Nordamerika och sannolikt även Sibirien. Artens taxonomi klargjordes först 1995 varför det är svårt att utifrån gamla fynd utröna skillnader i status.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Arten har ett 30-tal kända lokaler i boreal kontinuitetsskog med hög och jämn luftfuktighet. Den växer på gamla granar i grandominerade skogar. Avverkning av kontinuitetsskog i norra Sverige är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (120-3200). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (30-1600). En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 25 (10-30) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Ekologi
Fjällig knopplav är Sverige endast känd från gran. Den förekommer huvudsakligen på mossor som växer hårt tryckta mot barken av gamla granar men ibland även sparsamt på intilliggande bark. Laven växer tämligen mörkt på rotbenen eller till och med mellan rotbenen under ett tätt grenverk, som skyddar mot regn. I Finland är arten även påträffad på grövre grenar. Granarna är gamla och i de flesta fallen riktigt grova. Växtplatserna är belägna i bördig urskogsartad fjällnära boreal brandrefugial granskog. Granskogarna kan vara av högörtstyp eller ormbunkstyp. Samtliga lokaler har hög och jämn luftfuktighet. Fjällig knopplav är ännu bara känd från skogar med mycket höga naturvärden.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Ramalinaceae, Släkte Biatora (knopplavar), Art Biatora fallax Hepp - fjällig knopplav Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten har ett 30-tal kända lokaler i boreal kontinuitetsskog med hög och jämn luftfuktighet. Den växer på gamla granar i grandominerade skogar. Avverkning av kontinuitetsskog i norra Sverige är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (120-3200). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (30-1600). En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 25 (10-30) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Bålen är, när den är som mest karaktäristisk, taktegelaktigt fjällik vilket är unikt inom släktet knopplavar Biatora i Sverige. Variation förekommer dock och bålen kan även vara vårtig till grynig med en något konvex yta. Färgen på bålen är när den är fuktig grönaktig, medan den som torr är mer grågrön till beige. När en kollekt har legat ett tag i herbariumet blir bålens färg mer ockra till ljust smutsbrun. Storleken på bålen är sällan större än en kvadratdecimeter. Apothecierna är typiska för släktet knopplavar Biatora, starkt konvexa, oftast utan synlig kant, olikstora och upp till nästan en millimeter i diameter. Färgen på apotheciedisken är mörkare rödbrun än hos de flesta knopplavar och apothecierna sitter oftast aggregerade i grupper. Dessa karaktärer, tillsammans med bålens utseende, gör det oftast möjligt att känna igen arten i fält. Vårknopplav Biatora vernalis kan likna fjällig knopplav, men med hjälp av kemin kan man lätt skilja arterna åt. Fjällig knopplav är tydligt Pd+ röd (argopsin) medan vårknopplav är Pd-. Mjölig knopplav Biatora chrysantha förekommer ibland tillsammans med fjällig knopplav. Mjölig knopplav har nästan alltid gröngula soral, bålen är Pd- och apothecierna sitter inte lika tätt och är inte lika mörka.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällig knopplav

Länsvis förekomst och status för fjällig knopplav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällig knopplav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige förekommer arten sällsynt från norra Dalarna och norrut till Norrbotten. Ännu är de kända växtplatserna få och spridda. Fjällig knopplav har en boreal utbredning i Europa, Nordamerika och sannolikt även Sibirien. Artens taxonomi klargjordes först 1995 varför det är svårt att utifrån gamla fynd utröna skillnader i status.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Biatora - knopplavar 
  • Art
    Biatora fallaxHepp - fjällig knopplav

Fjällig knopplav är Sverige endast känd från gran. Den förekommer huvudsakligen på mossor som växer hårt tryckta mot barken av gamla granar men ibland även sparsamt på intilliggande bark. Laven växer tämligen mörkt på rotbenen eller till och med mellan rotbenen under ett tätt grenverk, som skyddar mot regn. I Finland är arten även påträffad på grövre grenar. Granarna är gamla och i de flesta fallen riktigt grova. Växtplatserna är belägna i bördig urskogsartad fjällnära boreal brandrefugial granskog. Granskogarna kan vara av högörtstyp eller ormbunkstyp. Samtliga lokaler har hög och jämn luftfuktighet. Fjällig knopplav är ännu bara känd från skogar med mycket höga naturvärden.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Viktig)
Eftersom fjällig knopplav är funnen i naturskog, torde arten minska allteftersom gammelskogen försvinner genom avverkningar. Skogsbruket omvandlade tidigt merparten av de bördiga naturskogar som fanns utanför de fjällnära skogarna och de förekomster som finns kvar får anses vara restbiotoper.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Alla växtplatser måste skyddas. Merparten av de kända växtplatserna ligger redan inom reservat. Fjällig knopplav bör eftersökas vid skogliga inventeringar.

Printzen, C. 1995. Die Flechtengattung Biatora in Europa. Bibliotheca Lichenologica 60. J. Cramer, Berlin & Stuttgart.

Printzen, C. & Tønsberg, T. 1999 [2000]. The lichen genus Biatora in northwestern North America. Bryologist 102: 692-713.

Thor, G., Hermansson, J. & Koffman, A. 2004. Lavar. I: Bratt, L. (red.). Fulufjällets vegetation och flora, sid.

53-66, 134-181. Naturvårdsverket, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Biatora - knopplavar 
  • Art
    Biatora fallax, Hepp - fjällig knopplav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.