Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rosskivlav

Organismgrupp Lavar Lecidea roseotincta
Rosskivlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rosskivlav är en skorplav med en tunn, rosa till rödaktig bål. Bålen innehåller psoromsyra vilken ger en P+ gul reaktion. För en säker bestämning av psoromsyra krävs tunnskiktskromatografi. Apothecierna är svarta och c. 0,5 mm i diameter. Sporsäckarna har c. 16 sporer. Sporerna är osepterade eller ibland 1-septerade, färglösa och 12-15 × 6-8 µm. Arten är lätt att känna igen redan i fält p.g.a. den rosa till rödaktiga bålen. För helt säker artbestämning krävs dock mikroskopering. Praktiskt taget samtliga barkväxande skorplavar med svarta apothecier har 8 sporer i varje sporsäck och annan kemi än psoromsyra. Lecidea betulicola och L. epiphaea har också svarta apothecier och c. 16 sporer i varje sporsäck men dessa arter saknar rosa till rödaktig färg på bålen, sporerna är enbart osepterade och psoromsyra saknas.
Utbredning
Länsvis förekomst för rosskivlav Observationer i  Sverige för rosskivlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer endast på en lokal i Värmland (Muhr 1991). För en beskrivning av området, se Muhr (1987). Rosskivlav saknas i Danmark och Finland men förekommer i Norge (där den inte är rödlistad). Världsutbredningen omfattar oceaniska skogar i Nordeuropa samt Frankrike, Nordamerika och Asien (Thor m.fl. 2005).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
En oceanisk art som växer på slät bark av lövträd i öppna lägen i kontinuitetsskog med mycket hög och jämn luftfuktighet. Arten är bara känd från en lokal i Värmland och är sedan närmast känd i Norge. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (2-100). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (1-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 12 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Rosskivlav är en oceanisk art som växer på slät bark av lövträd i öppna lägen i boreal kontinuitetsskog med mycket hög och jämn luftfuktighet. I Sverige växer den på gråal.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gråal
· gråal
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecideales, Familj Lecideaceae, Släkte Lecidea (skivlavar), Art Lecidea roseotincta Coppins & Tønsberg - rosskivlav Synonymer ros-skivlav

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation En oceanisk art som växer på slät bark av lövträd i öppna lägen i kontinuitetsskog med mycket hög och jämn luftfuktighet. Arten är bara känd från en lokal i Värmland och är sedan närmast känd i Norge. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (2-100). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (1-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 12 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Rosskivlav är en skorplav med en tunn, rosa till rödaktig bål. Bålen innehåller psoromsyra vilken ger en P+ gul reaktion. För en säker bestämning av psoromsyra krävs tunnskiktskromatografi. Apothecierna är svarta och c. 0,5 mm i diameter. Sporsäckarna har c. 16 sporer. Sporerna är osepterade eller ibland 1-septerade, färglösa och 12-15 × 6-8 µm. Arten är lätt att känna igen redan i fält p.g.a. den rosa till rödaktiga bålen. För helt säker artbestämning krävs dock mikroskopering. Praktiskt taget samtliga barkväxande skorplavar med svarta apothecier har 8 sporer i varje sporsäck och annan kemi än psoromsyra. Lecidea betulicola och L. epiphaea har också svarta apothecier och c. 16 sporer i varje sporsäck men dessa arter saknar rosa till rödaktig färg på bålen, sporerna är enbart osepterade och psoromsyra saknas.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rosskivlav

Länsvis förekomst och status för rosskivlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rosskivlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer endast på en lokal i Värmland (Muhr 1991). För en beskrivning av området, se Muhr (1987). Rosskivlav saknas i Danmark och Finland men förekommer i Norge (där den inte är rödlistad). Världsutbredningen omfattar oceaniska skogar i Nordeuropa samt Frankrike, Nordamerika och Asien (Thor m.fl. 2005).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecideales  
  • Familj
    Lecideaceae  
  • Släkte
    Lecidea - skivlavar 
  • Art
    Lecidea roseotinctaCoppins & Tønsberg - rosskivlav
    Synonymer
    ros-skivlav

Rosskivlav är en oceanisk art som växer på slät bark av lövträd i öppna lägen i boreal kontinuitetsskog med mycket hög och jämn luftfuktighet. I Sverige växer den på gråal.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gråal - Alnus incana (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Arten förekommer endast i ett litet område vilket är skyddat som naturreservat. Populationsstorleken här är liten varför slumpmässiga händelser kan resultera i att arten försvinner.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Populationsstorleken bör klarläggas och det bör undersökas om det skapas nytt lämpligt substrat för arten. Arten bör ytterligare eftersökas i liknande miljöer. Boreala skogar med extremt fuktigt lokalklimat bör identifieras och skyddas då de alltid hyser sällsynta och rödlistade lavar.

Muhr, L-.E. 1991. Lecidea roseotincta och Psilolechia clavulifera nya för Sverige. Graphis Scripta 3: 52-53.

Muhr, L-.E. 1987. Lavfloran i Gravbäcksravinen i Värmland. Svensk Botanisk Tidskrift 81: 17-36.

Thor, G., Tønsberg, T., Kashiwadani, H. & Moon, K.H. 2005. Lecidea roseotincta new to Asia. Journal of Japanese Botany 80: 303-305.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecideales  
  • Familj
    Lecideaceae  
  • Släkte
    Lecidea - skivlavar 
  • Art
    Lecidea roseotincta, Coppins & Tønsberg - rosskivlav
    Synonymer
    ros-skivlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor