Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trind enlav

Organismgrupp Lavar Vulpicida tubulosus
Trind enlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Trind enlav är en busklav med klart gröngul färg som ofta bildar mer eller mindre klotformade bålar vilka kan bli upp till decimeterstora. Bålarna är inflätade i skott av gräs eller örter vilket sannolikt hjälper till att hålla bålarna kvar på marken. Loberna är oftast mer eller mindre rundade men kan också vara plattade och har då en tjock kant. Pyknid är vanliga medan apothecier är sällsynta. Arten liknar enlav Vulpicida juniperinus men denna har en mer rent gul färg och alltid platta lober med tunn kant.
Utbredning
Länsvis förekomst för trind enlav Observationer i  Sverige för trind enlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har sin huvudutbredning på Öland och Gotland medan det finns enstaka förekomster i Västergötland, Närke, Södermanland, Uppland och Gästrikland. På Öland och Gotland finns fortfarande flera aktuella förekomster medan statusen på fastlandet i de flesta fall är oklar. Den senaste uppgiften från fastlandet är från Uppland 1993. Arten saknas i Danmark men finns sällsynt i Finland och Norge. Arten har en begränsad världsutbredning. Den finns huvudsakligen i länderna runt Östersjön och i Alperna. I övrigt finns enstaka förekomster i andra omkringliggande delar av Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer huvudsakligen på Öland och Gotland men det finns också enstaka lokaler på fastlandet. Totalt finns ett 80-tal kollekter. Växer på öppen alvarliknande mark. De flesta av lokalerna hyser endast små populationer. Igenväxning är ett hot. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (80-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 km² och förekomstarean (AOO) till 800 (320-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-30) % under de senaste 50 åren. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (20-30) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+4bc).
Ekologi
Trind enlav växer vanligen på kalkjord i grusalvar eller liknande marker. Marken är ljusexponerad och vintertid utsatt för frosthävning. Vid enstaka tillfällen kan den växa på enar. De flesta av lokalerna hyser endast små populationer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Ved och bark
Ved och bark
· en
· en
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Vulpicida (enlavar), Art Vulpicida tubulosus (Schaer.) J.-E.Mattsson & M.J.Lai - trind enlav Synonymer Cetraria tubulosa (Schaer.) Zopf, Cetraria alvarensis (Wahlenb.) Vain., Cetraria juniperina var. alvarensis (Wahlenb.) Torss., Cetraria juniperina var. alvarensiformis Du Rietz, Cetraria juniperina var. pseudopinastri Du Rietz, Cetraria juniperina var. campestris Stenh., Cetraria juniperina var. tubulosa Schaer.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer huvudsakligen på Öland och Gotland men det finns också enstaka lokaler på fastlandet. Totalt finns ett 80-tal kollekter. Växer på öppen alvarliknande mark. De flesta av lokalerna hyser endast små populationer. Igenväxning är ett hot. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (80-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 km² och förekomstarean (AOO) till 800 (320-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-30) % under de senaste 50 åren. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (20-30) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+4bc).
Trind enlav är en busklav med klart gröngul färg som ofta bildar mer eller mindre klotformade bålar vilka kan bli upp till decimeterstora. Bålarna är inflätade i skott av gräs eller örter vilket sannolikt hjälper till att hålla bålarna kvar på marken. Loberna är oftast mer eller mindre rundade men kan också vara plattade och har då en tjock kant. Pyknid är vanliga medan apothecier är sällsynta. Arten liknar enlav Vulpicida juniperinus men denna har en mer rent gul färg och alltid platta lober med tunn kant.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trind enlav

Länsvis förekomst och status för trind enlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trind enlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har sin huvudutbredning på Öland och Gotland medan det finns enstaka förekomster i Västergötland, Närke, Södermanland, Uppland och Gästrikland. På Öland och Gotland finns fortfarande flera aktuella förekomster medan statusen på fastlandet i de flesta fall är oklar. Den senaste uppgiften från fastlandet är från Uppland 1993. Arten saknas i Danmark men finns sällsynt i Finland och Norge. Arten har en begränsad världsutbredning. Den finns huvudsakligen i länderna runt Östersjön och i Alperna. I övrigt finns enstaka förekomster i andra omkringliggande delar av Europa.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Vulpicida - enlavar 
  • Art
    Vulpicida tubulosus(Schaer.) J.-E.Mattsson & M.J.Lai - trind enlav
    Synonymer
    Cetraria tubulosa (Schaer.) Zopf
    Cetraria alvarensis (Wahlenb.) Vain.
    Cetraria juniperina var. alvarensis (Wahlenb.) Torss.
    Cetraria juniperina var. alvarensiformis Du Rietz
    Cetraria juniperina var. pseudopinastri Du Rietz
    Cetraria juniperina var. campestris Stenh.
    Cetraria juniperina var. tubulosa Schaer.

Trind enlav växer vanligen på kalkjord i grusalvar eller liknande marker. Marken är ljusexponerad och vintertid utsatt för frosthävning. Vid enstaka tillfällen kan den växa på enar. De flesta av lokalerna hyser endast små populationer.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· en - Juniperus communis (Viktig)
Det främsta hotet är igenväxning med framförallt enbuskar. I betesmarker med högt betestryck kan djurtramp sannolikt skada laven. Stödutfodring kan utgöra ett hot om det sker i närheten av artens förekomster, både p.g.a. ökat djurtramp och tillförseln av kväve.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Gamla lokaler på fastlandet bör återbesökas. Lokalerna bör hållas öppna med försiktig röjning och/eller bete.
Arten har i tidigare litteratur ibland missuppfattats men åtminstone en del av det som publicerats som Cetraria alvarensis och Cetraria juniperina var. terrestris tillhör denna art. Kallades i rödlistan 2000 för Vulpicida tubulosa. Utländska namn – FI: Alvariröyhelö.

Mattsson, J.-E. 1993. A monograph of the genus Vulpicida (Parmeliaceae, Ascomycetes). Opera Botanica 119: 1–61.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Vulpicida - enlavar 
  • Art
    Vulpicida tubulosus, (Schaer.) J.-E.Mattsson & M.J.Lai - trind enlav
    Synonymer
    Cetraria tubulosa (Schaer.) Zopf
    Cetraria alvarensis (Wahlenb.) Vain.
    Cetraria juniperina var. alvarensis (Wahlenb.) Torss.
    Cetraria juniperina var. alvarensiformis Du Rietz
    Cetraria juniperina var. pseudopinastri Du Rietz
    Cetraria juniperina var. campestris Stenh.
    Cetraria juniperina var. tubulosa Schaer.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.