Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  broktagel

Organismgrupp Lavar Bryoria bicolor
Broktagel Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Broktagel är en upp till ca 7 cm lång busklav med ett upprätt växtsätt. Laven kännetecknas av de korta styva grenarna som ger laven ett ”risigt” utseende. Grenarnas basala partier är svarta medan spetsarna är mörkbruna till grå. Det svenska namnet syftar på denna färgskillnad. Grenarna saknar soral. Broktagel kan förväxlas med långt broktagel B. tenuis men denna har ett hängande och mer tättgrenigt växtsätt. Den försvunna sydliga arten stiftbroktagel B. smithii har soral med stiftliknande utskott.
Utbredning
Länsvis förekomst för broktagel Observationer i  Sverige för broktagel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Broktagel är en suboceanisk lav med en något västlig utbredning i landet. Den saknas norr om Jämtland. De flesta fynden är från Östergötland, Västergötland, Bohuslän, Värmland, Närke och Dalarna. Från vissa landskap finns inga aktuella fynd. Den är rödlistad i Finland och finns även i Finland. Övrig utbredning omfattar bergsområden i Europa samt enstaka förekomster i Nordamerikas båda kustområden, Afrika, Japan och Himalaya.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer upp till Jämtland på klippor och i enstaka fall träd, framförallt i gamla barrskogar med hög luftfuktighet. I mellersta Sverige förekommer den även på klippor i jordbrukslandskapet. Ett examensarbete i västsverige 2007 och en studie under 2000-talet i Uppland indikerar en stark tillbakagång i dessa områden och den kommer troligtvis inom 10-20 år kommer den att vara försvunnen i Syd- och Mellansverige. Orsaken till minskningen är oklar. Möjligen är minskningstakten lägre längre norrut men arealen kontinuitetsskog minskar. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (2000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 40 (30-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (30-60) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Ekologi
I Dalarna, Härjedalen och Jämtland, där de flesta lokalerna finns, förekommer den främst på lodytor, klippväggar och block i skuggiga bäckraviner och bergbranter skyddad av skog. Den kan också växa på helt eller delvis exponerade klippor i skogslandskapet om luftfuktigheten är mycket hög. Broktagel kan också växa på kvistar av gran och på björk- eller rönnstammar. Den föredrar margranar, toppbrutna undertryckta träd, döda grenar eller lutande, mossiga trädstammar i fuktiga granskogar i ost- eller nordbranter. I Dalarna växer den i höjdlägen (450–600 m). Luftfuktigheten är alltid hög. Den växer ofta tillsammans med andra rödlistade lavar som norsk näverlav Platismatia norvegica och långt broktagel Bryoria tenuis. I mellersta Sverige har den åtminstone tidigare förekommit på exponerade, nordvända och fuktiga klippor, påfallande ofta i jordbrukslandskapet eller i dess närhet. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. Inventeringar i östra Mellansverige efter 1995 indikerar en stark tillbakagång sedan 1960-talet (omkring 90%) trots att miljön ser relativt opåverkad ut. Orsaken till minskningen är okänd men är möjligen beroende av luftföroreningar (svaveldioxid och/eller kväve). Möjligen är minskningstakten lägre längre norrut.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· rönn
· rönn
· sälg
· sälg
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Bryoria (tagellavar), Art Bryoria bicolor (Ehrh.) Brodo & D.Hawksw. - broktagel Synonymer Alectoria bicolor (Ehrh.) Nyl., Lichen bicolor Ehrh.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer upp till Jämtland på klippor och i enstaka fall träd, framförallt i gamla barrskogar med hög luftfuktighet. I mellersta Sverige förekommer den även på klippor i jordbrukslandskapet. Ett examensarbete i västsverige 2007 och en studie under 2000-talet i Uppland indikerar en stark tillbakagång i dessa områden och den kommer troligtvis inom 10-20 år kommer den att vara försvunnen i Syd- och Mellansverige. Orsaken till minskningen är oklar. Möjligen är minskningstakten lägre längre norrut men arealen kontinuitetsskog minskar. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (2000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 40 (30-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (30-60) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Broktagel är en upp till ca 7 cm lång busklav med ett upprätt växtsätt. Laven kännetecknas av de korta styva grenarna som ger laven ett ”risigt” utseende. Grenarnas basala partier är svarta medan spetsarna är mörkbruna till grå. Det svenska namnet syftar på denna färgskillnad. Grenarna saknar soral. Broktagel kan förväxlas med långt broktagel B. tenuis men denna har ett hängande och mer tättgrenigt växtsätt. Den försvunna sydliga arten stiftbroktagel B. smithii har soral med stiftliknande utskott.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för broktagel

Länsvis förekomst och status för broktagel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för broktagel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Broktagel är en suboceanisk lav med en något västlig utbredning i landet. Den saknas norr om Jämtland. De flesta fynden är från Östergötland, Västergötland, Bohuslän, Värmland, Närke och Dalarna. Från vissa landskap finns inga aktuella fynd. Den är rödlistad i Finland och finns även i Finland. Övrig utbredning omfattar bergsområden i Europa samt enstaka förekomster i Nordamerikas båda kustområden, Afrika, Japan och Himalaya.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Bryoria - tagellavar 
  • Art
    Bryoria bicolor(Ehrh.) Brodo & D.Hawksw. - broktagel
    Synonymer
    Alectoria bicolor (Ehrh.) Nyl.
    Lichen bicolor Ehrh.

I Dalarna, Härjedalen och Jämtland, där de flesta lokalerna finns, förekommer den främst på lodytor, klippväggar och block i skuggiga bäckraviner och bergbranter skyddad av skog. Den kan också växa på helt eller delvis exponerade klippor i skogslandskapet om luftfuktigheten är mycket hög. Broktagel kan också växa på kvistar av gran och på björk- eller rönnstammar. Den föredrar margranar, toppbrutna undertryckta träd, döda grenar eller lutande, mossiga trädstammar i fuktiga granskogar i ost- eller nordbranter. I Dalarna växer den i höjdlägen (450–600 m). Luftfuktigheten är alltid hög. Den växer ofta tillsammans med andra rödlistade lavar som norsk näverlav Platismatia norvegica och långt broktagel Bryoria tenuis. I mellersta Sverige har den åtminstone tidigare förekommit på exponerade, nordvända och fuktiga klippor, påfallande ofta i jordbrukslandskapet eller i dess närhet. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. Inventeringar i östra Mellansverige efter 1995 indikerar en stark tillbakagång sedan 1960-talet (omkring 90%) trots att miljön ser relativt opåverkad ut. Orsaken till minskningen är okänd men är möjligen beroende av luftföroreningar (svaveldioxid och/eller kväve). Möjligen är minskningstakten lägre längre norrut.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Öppna gräsmarker, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
I norra Sverige tycks den kringliggande skogens fuktighetsbevarande funktion vara avgörande för artens överlevnad. Avverkning av skog där den förekommer utgör därför ett hot mot arten. På de mellansvenska lokalerna tycks däremot igenväxning och luftföroreningar utgöra de främsta hoten.

Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Lokaler med broktagel bör undantas från avverkning. Artens nuvarande status i sydvästra Sverige bör bli föremål för undersökning.
Utländska namn – NO: Kort trollskjegg, FI: Rotkoluppo.

Degelius, G. 1935. Das ozeanische Element der Strauch- und Laubflechtenflora von Skandinavien. Acta Phytogeogr. Suec. 7.

Hawksworth, D.L. 1972. Regional studies in Alectoria (Lichens) 2. The British species. Lichenologist 5: 181–261.

Kuusinen, M., Puolasmaa, A. & Ahlholm, I. 1993. Distribution and ecology of five threatened lichen species on shaded rock faces in Finland. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 69: 21–31.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999, Göran Thor 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Bryoria - tagellavar 
  • Art
    Bryoria bicolor, (Ehrh.) Brodo & D.Hawksw. - broktagel
    Synonymer
    Alectoria bicolor (Ehrh.) Nyl.
    Lichen bicolor Ehrh.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999, Göran Thor 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.