Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  torntuss

Organismgrupp Mossor Tortula mucronifolia
Torntuss Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skotten är upp till 1 cm höga och gröna till brunaktiga. Bladen upptill i skottet är tydligt större än de längre ned. Arten växer i relativt täta tuvor eller som enstaka skott. Bladen är smalt ovala till smalt tunglika. Nerven är relativt kraftig och utlöpande i en vass udd och saknar papiller på både över- och undersida. Bladkanten är tillbakaböjd bara i den nedre delen, och den saknar tydlig kantlist även vid bladbasen. Bladcellerna i övre delen av bladet är mestadels kvadratiska, 18–28 µm breda och oftast helt släta, vilket gör bladen nästan genomskinliga. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är brun, slät, cylindrisk, ibland något krökt och sitter på ett ca 1 cm långt, gulbrunt skaft. Peristomet är mycket speciellt och består av 32 mycket långa, trådsmala och spiralvridna tänder som nedtill är sammanväxta till ett rör. Locket har ett långt, smalt och ibland snett riktat spröt. Sporerna är relativt små, 18–20 µm i diameter och fint papillösa.
Torntuss är mycket lik den vanligare arten jordtuss Tortula subulata och betraktas av vissa som en varietet av den. Mest lik är T. subulata var. graeffii, men den har mer papillösa bladceller och även nervens över- och undersida har papiller. Dessutom är T. subulata var. graeffii större, har en kantlist av långsmala celler i nedre delen av bladet och har längre rörlik del av peristomet.
Utbredning
Länsvis förekomst för torntuss Observationer i  Sverige för torntuss
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är sällsynt, men har spridda förekomster över främst norra delen av Sverige. På grund av likheten med jordtuss Tortula subulata är utbredningen dock något oklar. Den är sällsynt, men spridd även i Norge och Finland och något vanligare på Island. Torntuss är spridd över Europa, och världsutbredningen omfattar även delar av Asien, Nordafrika och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Funnen i kalkrika branter i fjällen men även i låglandet men då i kalkbrott. Få kända lokaler är kända varav ett fåtal är aktuella. Antalet reproduktiva individer skattas till 1900 (50-14000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (4-2800) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Torntuss växer på kalkrik, bar jord i exponerade eller halvskuggiga lägen. Den har bl.a. hittats i kalkbrott och kalkrika branter i barrskog och ända upp i lågalpin zon i fjällen. Följearter är bl.a. planmossa Distichium capillaceum, dvärgsprötmossa Eurhynchiastrum pulchellum, sammetsgräsmossa Brachytheciastrum velutinum och bryummossor Bryum spp. Mogna kapslar påträffas på sommaren.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Tortula (tussar), Art Tortula mucronifolia Schwägr. - torntuss Synonymer tornskruvmossa, Tortula mucronifolia Schwaegr.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Funnen i kalkrika branter i fjällen men även i låglandet men då i kalkbrott. Få kända lokaler är kända varav ett fåtal är aktuella. Antalet reproduktiva individer skattas till 1900 (50-14000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (4-2800) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Skotten är upp till 1 cm höga och gröna till brunaktiga. Bladen upptill i skottet är tydligt större än de längre ned. Arten växer i relativt täta tuvor eller som enstaka skott. Bladen är smalt ovala till smalt tunglika. Nerven är relativt kraftig och utlöpande i en vass udd och saknar papiller på både över- och undersida. Bladkanten är tillbakaböjd bara i den nedre delen, och den saknar tydlig kantlist även vid bladbasen. Bladcellerna i övre delen av bladet är mestadels kvadratiska, 18–28 µm breda och oftast helt släta, vilket gör bladen nästan genomskinliga. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är brun, slät, cylindrisk, ibland något krökt och sitter på ett ca 1 cm långt, gulbrunt skaft. Peristomet är mycket speciellt och består av 32 mycket långa, trådsmala och spiralvridna tänder som nedtill är sammanväxta till ett rör. Locket har ett långt, smalt och ibland snett riktat spröt. Sporerna är relativt små, 18–20 µm i diameter och fint papillösa.
Torntuss är mycket lik den vanligare arten jordtuss Tortula subulata och betraktas av vissa som en varietet av den. Mest lik är T. subulata var. graeffii, men den har mer papillösa bladceller och även nervens över- och undersida har papiller. Dessutom är T. subulata var. graeffii större, har en kantlist av långsmala celler i nedre delen av bladet och har längre rörlik del av peristomet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för torntuss

Länsvis förekomst och status för torntuss baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för torntuss

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är sällsynt, men har spridda förekomster över främst norra delen av Sverige. På grund av likheten med jordtuss Tortula subulata är utbredningen dock något oklar. Den är sällsynt, men spridd även i Norge och Finland och något vanligare på Island. Torntuss är spridd över Europa, och världsutbredningen omfattar även delar av Asien, Nordafrika och Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Tortula - tussar 
  • Art
    Tortula mucronifoliaSchwägr. - torntuss
    Synonymer
    tornskruvmossa
    Tortula mucronifolia Schwaegr.

Torntuss växer på kalkrik, bar jord i exponerade eller halvskuggiga lägen. Den har bl.a. hittats i kalkbrott och kalkrika branter i barrskog och ända upp i lågalpin zon i fjällen. Följearter är bl.a. planmossa Distichium capillaceum, dvärgsprötmossa Eurhynchiastrum pulchellum, sammetsgräsmossa Brachytheciastrum velutinum och bryummossor Bryum spp. Mogna kapslar påträffas på sommaren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Torntuss hotas av all slags igenväxning, t.ex. orsakad av upphört bete eller igenläggning av kalkbrott. Dessutom kan för kraftig hävd eller exploatering utgöra ett visst hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Lokaler för arten måste hållas öppna och man bör sörja för en kontinuerlig tillgång på exponerad bar jord, t.ex. med hjälp av betesdjur. Mossan behöver eftersökas på ett flertal av sina lokaler för att vi skall få en rättvisande bild över artens aktuella status i Sverige.
Torntuss har av vissa författare innefattats i T. subulata, och kan därför vara något förbisedd.

Etymologi: mucronifolius (lat.) = spetsbladig; mucron-is genitiv av mucro (lat.) = spets, egg; folium (lat.) = blad
Uttal: [Tórtula mukronifólia]

KEY FACTS Shoots up to 1 cm high, green to brownish, single or forming relatively dense tufts. Leaves narrowly ovate to narrowly lingulate. Costa relatively stout, ex-current in a sharp-pointed mucro. Autoicous, capsules common. Capsule brown, smooth, cylindrical, sometimes slightly curved. Peristome highly characteristic, consisting of 32 very long, filiform, spirally coiled teeth, tubular in basal part. Seta c. 1 cm, yellowish-brown. - A calcicolous species growing on bare soil in exposed to semi-shaded situations. Found in limestone quarries and steep, calcareous coniferous forest slopes, reaching the low-alpine zone in the Scandes mountains.

Brotherus, F. V. 1923. Die Laubmoose Fennoscandias. Helsingfors.

Grout, A. J. 1928-1940. Moss Flora of North America North of Mexico, Vol. I-III. Newfane.

Mårtensson, O. 1956. Bryophytes of the Torneträs area, Northern Swedish Lappland, II Musci. Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens avhandlingar i naturskyddsärenden 14.

Nyholm, E. 1991. Illustrated flora of Nordic mosses. Fasc. 2. Nordisk Bryologisk Förening, Köpenhamn och Lund.

Weibull, H. 2008. Tortula mucronifolia torntuss s. 157-158. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2002. Rev. Henrik Weibull 2008. Uppdaterad 2010, 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Tortula - tussar 
  • Art
    Tortula mucronifolia, Schwägr. - torntuss
    Synonymer
    tornskruvmossa
    Tortula mucronifolia Schwaegr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2002. Rev. Henrik Weibull 2008. Uppdaterad 2010, 2016.