Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  violettgrå tagellav

Organismgrupp Lavar Bryoria nadvornikiana
Violettgrå tagellav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Violettgrå tagellav är en hängande busklav, som kan bli upp till 20 cm lång. Unga exemplar har en buskliknande form, men blir sedan hängande. Grenverket är förhållandevis glest och grenarna har rikligt med små vinkelräta utskott. De basala delarna av grenarna är svarta till gråsvarta medan övriga delar har en ljusare gråviolett färg. Soral förekommer ibland mer eller mindre rikligt. Arten skiljs från den vanliga arten grå tagellav Bryoria capillaris genom de vinkelräta utskotten, de mer frekventa soralen och den violettgrå färgen.
Utbredning
Länsvis förekomst för violettgrå tagellav Observationer i  Sverige för violettgrå tagellav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Violettgrå tagellav förekommer lokalt tämligen rikligt i ett brett bälte från Värmland i sydväst till Västerbotten i nordost. De flesta av lokalerna finns i Dalarna, Hälsingland och Medelpad och Ångermanland. Utanför detta område är arten sällsynt. I övriga Europa har arten spridda förekomster i de norra och mellersta delarna. Den är rödlistad i Finland. Utanför norra och centrala Europa är den känd från norra Nordamerika, Östafrika, Hawaii, Himalaya och Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Artens har sin huvudutbredning i Dalarna, Hälsingland och Medelpad och Ångermanland. Många lokaler är funna de senaste 20 åren vilka säkerligen inte representerar nyspridning. Arten är knuten till gammal granskog. Biotopen nyskapas i begränsad omfattning och prognosen är en fortsatt tillbakagång. En studie i Dalarna 2003 visade att violettgrå tagellav finns i praktiskt taget samtliga skogar äldre än 160 år men att arten bara i mycket begränsad omfattning finns i kulturskog. En annan studie i Hälsingland visar att laven där även hittas i kulturskog. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 12000 (2000-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-40) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-40) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 20 (10-40) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Violettgrå tagellav uppträder vanligen som epifyt och påträffas i många olika barrskogstyper. Den föredrar långsamt växande gamla granbestånd, och förekommer i allt från granskogar i höjdlägen till sumpskogar och skogsklädda hällmarkssänkor och igenväxande lövbrännor. Laven förekommer ibland också på exponerade lodytor av klippor och block. En studie i Dalarna 2003 visade att violettgrå tagellav fanns i praktiskt taget samtliga skogar äldre än 160 år men att arten bara i mycket begränsad omfattning fanns i kulturskog. En annan studie i Hälsingland visar att laven där även hittas i kulturskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· sibirisk lärk
· sibirisk lärk
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Bryoria (tagellavar), Art Bryoria nadvornikiana (Gyeln.) Brodo & D.Hawksw. - violettgrå tagellav Synonymer Alectoria nadvornikiana Gyeln., Alectoria altaica (Gyeln.) Räsänen, Alectoria spinulosa Ahlner

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Artens har sin huvudutbredning i Dalarna, Hälsingland och Medelpad och Ångermanland. Många lokaler är funna de senaste 20 åren vilka säkerligen inte representerar nyspridning. Arten är knuten till gammal granskog. Biotopen nyskapas i begränsad omfattning och prognosen är en fortsatt tillbakagång. En studie i Dalarna 2003 visade att violettgrå tagellav finns i praktiskt taget samtliga skogar äldre än 160 år men att arten bara i mycket begränsad omfattning finns i kulturskog. En annan studie i Hälsingland visar att laven där även hittas i kulturskog. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 12000 (2000-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-40) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-40) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 20 (10-40) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Violettgrå tagellav är en hängande busklav, som kan bli upp till 20 cm lång. Unga exemplar har en buskliknande form, men blir sedan hängande. Grenverket är förhållandevis glest och grenarna har rikligt med små vinkelräta utskott. De basala delarna av grenarna är svarta till gråsvarta medan övriga delar har en ljusare gråviolett färg. Soral förekommer ibland mer eller mindre rikligt. Arten skiljs från den vanliga arten grå tagellav Bryoria capillaris genom de vinkelräta utskotten, de mer frekventa soralen och den violettgrå färgen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för violettgrå tagellav

Länsvis förekomst och status för violettgrå tagellav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för violettgrå tagellav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Violettgrå tagellav förekommer lokalt tämligen rikligt i ett brett bälte från Värmland i sydväst till Västerbotten i nordost. De flesta av lokalerna finns i Dalarna, Hälsingland och Medelpad och Ångermanland. Utanför detta område är arten sällsynt. I övriga Europa har arten spridda förekomster i de norra och mellersta delarna. Den är rödlistad i Finland. Utanför norra och centrala Europa är den känd från norra Nordamerika, Östafrika, Hawaii, Himalaya och Japan.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Bryoria - tagellavar 
  • Art
    Bryoria nadvornikiana(Gyeln.) Brodo & D.Hawksw. - violettgrå tagellav
    Synonymer
    Alectoria nadvornikiana Gyeln.
    Alectoria altaica (Gyeln.) Räsänen
    Alectoria spinulosa Ahlner

Violettgrå tagellav uppträder vanligen som epifyt och påträffas i många olika barrskogstyper. Den föredrar långsamt växande gamla granbestånd, och förekommer i allt från granskogar i höjdlägen till sumpskogar och skogsklädda hällmarkssänkor och igenväxande lövbrännor. Laven förekommer ibland också på exponerade lodytor av klippor och block. En studie i Dalarna 2003 visade att violettgrå tagellav fanns i praktiskt taget samtliga skogar äldre än 160 år men att arten bara i mycket begränsad omfattning fanns i kulturskog. En annan studie i Hälsingland visar att laven där även hittas i kulturskog.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· sibirisk lärk - Larix sibirica (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Slutavverkning av tidigare aldrig slutavverkad skog (kontinuitetsskog) är det största hotet. Biotopen nyskapas i begränsad omfattning och prognosen är en fortsatt tillbakagång. Barrskog äldre än 160 år har minskat med 50% de senaste 50 åren. Även om violettgrå tagellav i vissa delar av Sverige i viss omfattning etablerat sig i kulturskogar bedöms den totala minskningen i Sverige till minst 25% de senaste 50 åren (3 generation för arten) och arten bedöms fortsätta minska med ytterligare åtminstone 15% de kommande 50 åren.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lågproduktiv skogsmark där laven förekommer bör undantas från skogsskötselåtgärder. Rika förekomster i äldre avverkningsmogen granskog bör skyddas. Det är därvid väsentligt att tillräckligt stora bestånd avsätts, eftersom arten är känslig för uttorkning. Generell naturhänsyn är ofta tillräcklig för skydd av små förekomster (på myrholmar och i kantzoner).
Utländska namn – NO: Sprikeskjegg, FI: Aarniluppo.

Ahlner, S. 1940. Alectoria altaica (Gyeln.) Räs. und ihre Verbreitung in Fennoskandia. Acta Phytogeogr. Suec. 13: 27–38.

Ahlner, S. 1948. Utbredningstyper bland nordiska barrträdslavar. Acta Phytogeogr. Suec. 22.

Brodo, I. M. & Hawksworth, D. L. 1977. Alectoria and allied genera in North America. Opera Bot. 42.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Bryoria - tagellavar 
  • Art
    Bryoria nadvornikiana, (Gyeln.) Brodo & D.Hawksw. - violettgrå tagellav
    Synonymer
    Alectoria nadvornikiana Gyeln.
    Alectoria altaica (Gyeln.) Räsänen
    Alectoria spinulosa Ahlner
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.