Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kantlök

Organismgrupp Kärlväxter Allium lusitanicum
Kantlök Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kantlök är en flerårig ört med jordstam och små lökar. Den växer i tuvor eller mindre grupper och stjälkarna blir 15–40 cm höga och är upptill kantiga. Bladen, som är samlade vid basen, har hinnaktiga slidor och bladskivan är 2–3 mm bred, plattad och rent grön. Blomställningen utgörs av en huvudlik samling med två eller tre korta, trubbiga hölsterblad. Den saknar groddknoppar. Kalkbladen är rödvioletta till rosa, klocklikt hopstående och cirka 5 mm långa. Ståndarna är längre än kalkbladen och skjuter ut en bit utanför blommans mynning. Strängarna är utan tänder. Kantlöken blommar i juli till augusti. Frukten är en kapsel. Kantlök liknar gräslök, som också saknar groddknoppar, men denna har trinda, ihåliga blad och ståndare som inte sticker ut ur blomman. Kantlök liknar även den mycket sällsynta klipplöken som hos oss endast finns på Öland. Klipplöken har trådlikt upprispade bladslidor och de tre inre ståndarsträngarna har tänder vid basen.
Utbredning
Länsvis förekomst för kantlök Observationer i  Sverige för kantlök
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kantlöken har sina huvudsakliga förekomster i Dalsland där den finns (eller har funnits) på ett 60-tal lokaler (Anderson 1981). Dess nuvarande status är något oviss, under 2006 återbesöktes 10-tal lokaler, på flertalet lokaler återfanns den, även en ny lokal hittades. Kantlök har också en förekomst vid sjön Stora Le i sydvästra Värmland. Kantlöken har försvunnit från Skåne, där den växte vid Åhus och i Fjälkinge. I Göteborg finns en lokal med ett fåtal plantor. Den har försvunnit från andra delar av Västergötland (Alingsåstrakten). Det finns enstaka fynd av kantlök i Norge i Osloområdet och i Danmark från sydligaste Jylland (sedan länge försvunnen). Kantlök saknas i Finland men finns för övrigt i centrala och södra Europa samt i Sibirien och centrala Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer främst i Dalsland, har även en förekomst i Värmland. Har tidigare funnits på en lokal i Västergötland (Göteborgsområdet). Kantlöken är något kalkgynnad och växer i solöppna bergbranter och på klipphyllor. Den finns även på sandiga backar och hällmarker i extensivt hävdade betesmarker och kring gårdar. Det främsta hotet mot kantlöken är igenväxning av de kulturberoende lokalerna i anslutning till betesmarker och åkrar. Intensivt bete missgynnar också kantlöken. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1232 (1000-1500) km² och förekomstarean (AOO) till 124 (100-150) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Kantlöken är något kalkgynnad och växer i solöppna bergbranter och på klipphyllor, ofta tillsammans med blodnäva (Geranium sanguineum). Den finns även på sandiga backar och hällmarker i extensivt hävdade betesmarker och kring gårdar, här saknas i stort sett alltid de mer kalkgynnade följearterna.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asparagales (sparrisordningen), Familj Amaryllidaceae (amaryllisväxter), Släkte Allium (lökar), Art Allium lusitanicum Lam. - kantlök Synonymer Allium senescens

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer främst i Dalsland, har även en förekomst i Värmland. Har tidigare funnits på en lokal i Västergötland (Göteborgsområdet). Kantlöken är något kalkgynnad och växer i solöppna bergbranter och på klipphyllor. Den finns även på sandiga backar och hällmarker i extensivt hävdade betesmarker och kring gårdar. Det främsta hotet mot kantlöken är igenväxning av de kulturberoende lokalerna i anslutning till betesmarker och åkrar. Intensivt bete missgynnar också kantlöken. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1232 (1000-1500) km² och förekomstarean (AOO) till 124 (100-150) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)).
Kantlök är en flerårig ört med jordstam och små lökar. Den växer i tuvor eller mindre grupper och stjälkarna blir 15–40 cm höga och är upptill kantiga. Bladen, som är samlade vid basen, har hinnaktiga slidor och bladskivan är 2–3 mm bred, plattad och rent grön. Blomställningen utgörs av en huvudlik samling med två eller tre korta, trubbiga hölsterblad. Den saknar groddknoppar. Kalkbladen är rödvioletta till rosa, klocklikt hopstående och cirka 5 mm långa. Ståndarna är längre än kalkbladen och skjuter ut en bit utanför blommans mynning. Strängarna är utan tänder. Kantlöken blommar i juli till augusti. Frukten är en kapsel. Kantlök liknar gräslök, som också saknar groddknoppar, men denna har trinda, ihåliga blad och ståndare som inte sticker ut ur blomman. Kantlök liknar även den mycket sällsynta klipplöken som hos oss endast finns på Öland. Klipplöken har trådlikt upprispade bladslidor och de tre inre ståndarsträngarna har tänder vid basen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kantlök

Länsvis förekomst och status för kantlök baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kantlök

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kantlöken har sina huvudsakliga förekomster i Dalsland där den finns (eller har funnits) på ett 60-tal lokaler (Anderson 1981). Dess nuvarande status är något oviss, under 2006 återbesöktes 10-tal lokaler, på flertalet lokaler återfanns den, även en ny lokal hittades. Kantlök har också en förekomst vid sjön Stora Le i sydvästra Värmland. Kantlöken har försvunnit från Skåne, där den växte vid Åhus och i Fjälkinge. I Göteborg finns en lokal med ett fåtal plantor. Den har försvunnit från andra delar av Västergötland (Alingsåstrakten). Det finns enstaka fynd av kantlök i Norge i Osloområdet och i Danmark från sydligaste Jylland (sedan länge försvunnen). Kantlök saknas i Finland men finns för övrigt i centrala och södra Europa samt i Sibirien och centrala Asien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Amaryllidaceae - amaryllisväxter 
  • Släkte
    Allium - lökar 
  • Art
    Allium lusitanicumLam. - kantlök
    Synonymer
    Allium senescens

Kantlöken är något kalkgynnad och växer i solöppna bergbranter och på klipphyllor, ofta tillsammans med blodnäva (Geranium sanguineum). Den finns även på sandiga backar och hällmarker i extensivt hävdade betesmarker och kring gårdar, här saknas i stort sett alltid de mer kalkgynnade följearterna.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land, Buskmark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Det främsta hotet mot kantlöken och den huvudsakliga orsaken till den tidigare minskningen är igenväxning av de kulturberoende lokalerna i anslutning till betesmarker och åkrar. Intensivt bete missgynnar också kantlöken. På större hällmarker i bergbranter är den inte hotad men förekomster på mindre hyllor kan hotas av beskuggning av planterade granbestånd och annan igenväxning. Möjligen kan försurning av mark på grund av luftföroreningar vara ett hot.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Vid skogliga åtgärder i branter och vid klipphyllor bör hänsyn tas till kantlöken och dess lokaler bör omfattas av biotopskydd. I betesmarker och kring gårdar där kantlöken växer måste man hindra igenväxning. Kantlöken bör övervakas av floraväktare.
Kantlöken representeras i Sverige av underarten ssp. montanum (F. W. Schmidt) Holub. Andra underarter finns i Sibirien och Asien. Utländska namn – DK: Kantet Løg, N: Kantlauk.

Andersson, P-A. 1981. Flora över Dal. Lund.

Andersson, P.-A. 1995. Berglöken på Dal. Natur på Dal 21 (2) : 12-14.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Danielsson, P. (red). 2003. De rödlistade floraväktararterna med lokalförteckning. Värmlandsfloran 18 (1).

Lohammar, G. 1953. Berglöken, Dalslands märkligaste växt. I Eklundh, A. & Curry-Lindahl, K. (red). Natur i Dalsland: 74-79. Tutin, T. G. et al. 1980. Flora Europaea Volume 5. Cambridge. Weimarck, H. 1963. Skånes Flora. Lund.

Weimarck, H. och Weimarck, G. 1985. Atlas över Skånes Flora. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Amaryllidaceae - amaryllisväxter 
  • Släkte
    Allium - lökar 
  • Art
    Allium lusitanicum, Lam. - kantlök
    Synonymer
    Allium senescens
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001.