Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällarnika

Organismgrupp Kärlväxter Arnica angustifolia
Fjällarnika Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällarnika är en 10–25 cm hög, flerårig korgblommig växt med gula blommor. Stjälken har 1–2 bladpar och är ullhårig upptill. Rosettbladen är 5–10 cm långa, få, lansettlika och helbräddade, bågnerviga och håriga. Blomkorgen är oftast ensam och 3,5–4 cm bred. Holkfjällen är gröna, sitter i två rader och är ullhåriga. Kantblommorna är 15–20 mm och i toppen djupt tandade. Fruktpenseln är vit. Det finns ingen fjällväxt den kan förväxlas med i blommande skick, men som steril kan möjligen lappkattfot Antennaria villifera, med flera arter ställa till problem.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällarnika Observationer i  Sverige för fjällarnika
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer sällsynt från Lycksele till Torne lappmark på cirka 100 lokaler, Lycksele lappmark (4–5), Pite lappmark (3), Lule lappmark (cirka 70), Torne lappmark (20–25). Endast en av lokalerna i Torne lappmark är individrik med 1000-tals individ, i övrigt hyser lokaerna ofta ett eller några tiotal individ. I övriga Norden finns den i Norge med ett 100-tal och i Finland med cirka 20 lokaler. Totalutbredningen är arktisk-subarktisk cirkumpolär.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer spridd från Lycksele lappmark till Torne lappmark, ofta fåtalig och steril. Fjällarnika växer på kalkrik torr gräsmark, måttliga vindblottor, gles Dryas-hed, klippor och vittringsgrus. Eftersom fjällarnikans populationer ofta är små är risken stor att slumphändelser kan förstöra lokaler. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 17000 (16000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 160 (80-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Fjällarnika växer på kalkrik torr gräsmark, måttliga vindblottor, gles Dryas-hed, klippor och vittringsgrus. Den är en kalkrävande art som främst förekommer i låg- och mellanalpin region. Arten blommar oftast första halvan till mitten av juli.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Arnica (arnikor), Art Arnica angustifolia Vahl - fjällarnika Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer spridd från Lycksele lappmark till Torne lappmark, ofta fåtalig och steril. Fjällarnika växer på kalkrik torr gräsmark, måttliga vindblottor, gles Dryas-hed, klippor och vittringsgrus. Eftersom fjällarnikans populationer ofta är små är risken stor att slumphändelser kan förstöra lokaler. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 17000 (16000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 160 (80-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Fjällarnika är en 10–25 cm hög, flerårig korgblommig växt med gula blommor. Stjälken har 1–2 bladpar och är ullhårig upptill. Rosettbladen är 5–10 cm långa, få, lansettlika och helbräddade, bågnerviga och håriga. Blomkorgen är oftast ensam och 3,5–4 cm bred. Holkfjällen är gröna, sitter i två rader och är ullhåriga. Kantblommorna är 15–20 mm och i toppen djupt tandade. Fruktpenseln är vit. Det finns ingen fjällväxt den kan förväxlas med i blommande skick, men som steril kan möjligen lappkattfot Antennaria villifera, med flera arter ställa till problem.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällarnika

Länsvis förekomst och status för fjällarnika baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällarnika

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer sällsynt från Lycksele till Torne lappmark på cirka 100 lokaler, Lycksele lappmark (4–5), Pite lappmark (3), Lule lappmark (cirka 70), Torne lappmark (20–25). Endast en av lokalerna i Torne lappmark är individrik med 1000-tals individ, i övrigt hyser lokaerna ofta ett eller några tiotal individ. I övriga Norden finns den i Norge med ett 100-tal och i Finland med cirka 20 lokaler. Totalutbredningen är arktisk-subarktisk cirkumpolär.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Arnica - arnikor 
  • Art
    Arnica angustifoliaVahl - fjällarnika

Fjällarnika växer på kalkrik torr gräsmark, måttliga vindblottor, gles Dryas-hed, klippor och vittringsgrus. Den är en kalkrävande art som främst förekommer i låg- och mellanalpin region. Arten blommar oftast första halvan till mitten av juli.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Eftersom fjällarnikans populationer ofta är små är risken stor att slumphändelser kan förstöra lokaler. Andra saker som kan påverka arten negativt är turism. På de lokaler som ligger på välbesökta platser kan slitaget bli för stort. Renbetet kan lokalt bli problem, främst för hårt betestryck. Eventuella kommande klimatförändringar kan förändra de ekologiska förutsättningarna för arten.

Påverkan
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
Artens aktuella status måste snarast fastställas. De lokaler som inte besökts senaste 10 åren måste återbesökas. Samtliga lokaler bör sedan övervakas regelbundet för att populationsförändringar ska kunna upptäckas och vid behov åtgärdas i tid.
Utländska namn – DK: Arktisk Guldblomme, NO: Fjellsolblom, FI: Arnikki.

Aronsson, M. 2000. Inte bara lappfela – fem års botanikkurs i Abisko. Svensk Bot. Tidskr. 94: 119–130.

Arwidsson, T. 1943. Studien über Gefässpflanzen in den Hochgebirgen der Pite lappmark. Acta Phytogeographica Suecica 17.

Björkman, G. 1939. Kärlväxtfloran inom Stora Sjöfallets nationalpark, jämte angränsande delar av norra Lule lappmark. Kungl. Svenska Venskapsakademiens Avhandlingar i Naturskyddsärenden No 2.

Björkman, G. 1965. Tillägg till kärlväxtfloran inom Stora Sjöfallets nationalpark, jämte angränsande delar av norra Lule lappmark. Kungl. Svenska Venskapsakademiens Avhandlingar i Naturskyddsärenden No 21.

Gjærevoll, O. 1990. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. II. Alpine Plants. Trondheim.

Hedberg, O., Mårtensson, O. & Rudberg, S. 1952. Botanical investigations in the Pältsa region of northernmost Sweden. Bot. Not., Suppl. 3 (2).

Jäkäläniemi, A. 1997. Arnikki – fjällarnika. I. Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Karlsson, L. 1973. Autecology of cliff and scree plants in Sarek national Park, northern Sweden. Växtekologiska studier 4.

Kotiranta, H., Uotila, P. Sulkava, S. & Peltonen, S.-L. (eds.) 1998. Red Data Book of East Fennoscandia.

Ministry of the Environment, Finnish Environment Institute & Botanical Museum, Finnish Museum of Natural History. Helsinki.

Löf, Å. 1994. Hotade fjällväxter i Lule lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje.

Rune, O. 1981. Floran inom Vindelfjällens naturreservat. Länsstyrelsen. Västerbottens län, Planeringsavd. medd. 1981 (3).

Selander, S. 1950. Floristic Phytogeograpahy of South-Western Lule Lappmark I-II. Acta Phytogeographica Suecica 27–28.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Arnica - arnikor 
  • Art
    Arnica angustifolia, Vahl - fjällarnika
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken 2007.