Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kustgullpudra

Organismgrupp Kärlväxter Chrysosplenium oppositifolium
Kustgullpudra Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kustgullpudra är en flerårig upp till 15 cm hög ört med nedliggande, rotslående stjälkar. Basalbladen är rundade, 0,5–2 cm breda, med tvär eller killik bas och upp till 1,5 cm långa bladskaft. Stjälkarna är 4-kantiga och bär 1–3 par motsatta stjälkblad (aldrig endast ett stjälkblad!) av samma form som basalbladen. Blomställningen är ganska gles, med rent gröna högblad och omkring 4 mm breda, gula blommor. Kustgullpudra skiljer sig på en rad punkter från gullpudra, C. alternifolium. Gullpudra har inga rotslående stjälkar utan krypande jordstam med fjälliga utlöpare. Basalbladen har 1,5–5 cm långa skaft och upp till 5 cm breda, vid basen djupt inskurna bladskivor. Stjälken är 3-kantig och har spiralställda blad eller ofta endast ett stjälkblad. Blomställningen är ganska tät, med gulgröna högblad och omkring 5 mm breda, klarare gula blommor. Kustgullpudra blommar i maj-juni, vilket är omkring en månad senare än gullpudra.
Utbredning
Länsvis förekomst för kustgullpudra Observationer i  Sverige för kustgullpudra
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kustgullpudra är känd från en lokal i Riseberga socken i nordvästra Skåne där den upptäcktes så sent som 1995. Arten finns närmast på södra Själland. Den är sällsynt på de danska öarna men är ganska vanlig längs Jyllands östkust. I Norge är växten utbredd på västkusten från Stavanger i söder till trakten av Kristiansund i norr. I övrigt finns kustgullpudra i en stor del av västra Europa ner till norra Portugal och Spanien. Mot öster når den till Polen och Rumänien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Växer på fuktig mark (källa) i lövskog på en lokal i Skåne, upptäcktes här 1995. Antalet individ få. Hotet mot växtplatsen är främst ändrad hydrologi. Antalet reproduktiva individer skattas till 45 (10-100). Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-50) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Kustgullpudra föredrar skuggiga växtplatser med rinnande, kallt vatten på näringsrik men kalkfattig mark. Även om kustgullpudran uppges vara något mera fuktighetskrävande, förefaller gullpudra och kustgullpudra ha i stort sett samma krav på ståndorten. På många lokaler i sitt utbredningsområde växer de två arterna sida vid sida. Källor, källflöden och skogsbäckar är biotoper som passar kustgullpudra väl. Genom sina rotslående stjälkar kan växten bilda stora, enhetliga bestånd. På sin skånska lokal växer den i en biotop som kan sägas vara typisk för arten. I en bokskog på Söderåsens sluttning bryter en kraftig källa fram och vattnet rinner från källan som en liten skogsbäck ner mot slätten. Själva källan domineras av kustgullpudra och den växer även i spridda bestånd längs något 10-tal meter av källutflödet. Det är inte osannolikt att hela beståndet utgörs av en enda, vegetativt förökad klon. I anslutning till kustgullpudran växer bl a skogsfräken Equisetum sylvaticum, lundbräken Dryopteris dilatata, majbräken Athyrium filix-femina, klibbal Alnus glutinosa, ältranunkel Ranunculus flammula, bäckbräsma Cardamine amara, vattenmåra Galium palustre, dvärghäxört Circaea alpina, dikeslånke Callitriche stagnalis, gråstarr Carex canescens, mannagräs Glyceria fluitans och kärrgröe Poa trivialis.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Saxifragales (stenbräckeordningen), Familj Saxifragaceae (stenbräckeväxter), Släkte Chrysosplenium (gullpudror), Art Chrysosplenium oppositifolium L. - kustgullpudra Synonymer Revig gullpudra

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Växer på fuktig mark (källa) i lövskog på en lokal i Skåne, upptäcktes här 1995. Antalet individ få. Hotet mot växtplatsen är främst ändrad hydrologi. Antalet reproduktiva individer skattas till 45 (10-100). Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-50) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Kustgullpudra är en flerårig upp till 15 cm hög ört med nedliggande, rotslående stjälkar. Basalbladen är rundade, 0,5–2 cm breda, med tvär eller killik bas och upp till 1,5 cm långa bladskaft. Stjälkarna är 4-kantiga och bär 1–3 par motsatta stjälkblad (aldrig endast ett stjälkblad!) av samma form som basalbladen. Blomställningen är ganska gles, med rent gröna högblad och omkring 4 mm breda, gula blommor. Kustgullpudra skiljer sig på en rad punkter från gullpudra, C. alternifolium. Gullpudra har inga rotslående stjälkar utan krypande jordstam med fjälliga utlöpare. Basalbladen har 1,5–5 cm långa skaft och upp till 5 cm breda, vid basen djupt inskurna bladskivor. Stjälken är 3-kantig och har spiralställda blad eller ofta endast ett stjälkblad. Blomställningen är ganska tät, med gulgröna högblad och omkring 5 mm breda, klarare gula blommor. Kustgullpudra blommar i maj-juni, vilket är omkring en månad senare än gullpudra.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kustgullpudra

Länsvis förekomst och status för kustgullpudra baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kustgullpudra

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kustgullpudra är känd från en lokal i Riseberga socken i nordvästra Skåne där den upptäcktes så sent som 1995. Arten finns närmast på södra Själland. Den är sällsynt på de danska öarna men är ganska vanlig längs Jyllands östkust. I Norge är växten utbredd på västkusten från Stavanger i söder till trakten av Kristiansund i norr. I övrigt finns kustgullpudra i en stor del av västra Europa ner till norra Portugal och Spanien. Mot öster når den till Polen och Rumänien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Saxifragales - stenbräckeordningen 
  • Familj
    Saxifragaceae - stenbräckeväxter 
  • Släkte
    Chrysosplenium - gullpudror 
  • Art
    Chrysosplenium oppositifoliumL. - kustgullpudra
    Synonymer
    Revig gullpudra

Kustgullpudra föredrar skuggiga växtplatser med rinnande, kallt vatten på näringsrik men kalkfattig mark. Även om kustgullpudran uppges vara något mera fuktighetskrävande, förefaller gullpudra och kustgullpudra ha i stort sett samma krav på ståndorten. På många lokaler i sitt utbredningsområde växer de två arterna sida vid sida. Källor, källflöden och skogsbäckar är biotoper som passar kustgullpudra väl. Genom sina rotslående stjälkar kan växten bilda stora, enhetliga bestånd. På sin skånska lokal växer den i en biotop som kan sägas vara typisk för arten. I en bokskog på Söderåsens sluttning bryter en kraftig källa fram och vattnet rinner från källan som en liten skogsbäck ner mot slätten. Själva källan domineras av kustgullpudra och den växer även i spridda bestånd längs något 10-tal meter av källutflödet. Det är inte osannolikt att hela beståndet utgörs av en enda, vegetativt förökad klon. I anslutning till kustgullpudran växer bl a skogsfräken Equisetum sylvaticum, lundbräken Dryopteris dilatata, majbräken Athyrium filix-femina, klibbal Alnus glutinosa, ältranunkel Ranunculus flammula, bäckbräsma Cardamine amara, vattenmåra Galium palustre, dvärghäxört Circaea alpina, dikeslånke Callitriche stagnalis, gråstarr Carex canescens, mannagräs Glyceria fluitans och kärrgröe Poa trivialis.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Dikning och avverkning av skog är uppenbara hot på den skånska lokalen för kustgullpudra. Underlaget är mycket vått och mjukt, varför marken lätt kan skadas av skogsmaskiner och alltför mycket tramp. Planer på att ta vatten ur källan till betesdjur i närheten har funnits. Lyckligtvis blev kustgullpudran upptäckt innan något sådant ingrepp blev genomfört.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Kustgullpudra är endast känd från en lokal i landet. Denna bör få ett varaktigt skydd så att nuvarande ljusförhållanden och hydrologiska faktorer inte förändras. Markägaren är vidtalad och har lovat att värna och vara rädd om växtplatsen. Arten bör övervakas av floraväktare.
Kustgullpudra är fridlyst. Utländska namn – NO: Kystmaigull, DK: Småbladet Milturt, GB: Opposite-leaved Golden-saxifrage.

Fægri, K. 1960. Maps of distribution of Norwegian vascular plants. 1. Coast plants. Univ. Bergen skr. 26.

Hoff, M. 1943: Crassulaceernes og Saxifragaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 47: 95–121.

Olsson, K.-A. 1995: Kustgullpudra, Chrysosplenium oppositifolium, funnen i Skåne. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1995(2): 12–13.

Olsson, K.-A. 1999. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1998. Lunds Botaniska.Förening. Medlemsblad 1999 (1): 1–39.

Olsson, K.-A. 2000. Gamla bekanta – nya vänner. Rödlistade arter i Sverige 2000 ur ett skånskt perspektiv.

Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000 (3): 4–23.

Olsson, K.-A. 2004. Floraväktarverksamheten 2004. Bot. Not. 137 (3): 1–36.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Saxifragales - stenbräckeordningen 
  • Familj
    Saxifragaceae - stenbräckeväxter 
  • Släkte
    Chrysosplenium - gullpudror 
  • Art
    Chrysosplenium oppositifolium, L. - kustgullpudra
    Synonymer
    Revig gullpudra
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.