Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kråkkrassing

Organismgrupp Kärlväxter Lepidium coronopus
Kråkkrassing Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kråkkrassing är en ettårig, glatt ört med nedliggande stjälkar som kan bli 5-25 cm långa. De utgår åt alla håll från en bladrosett och är grenade nästan från basen. Bladen är parflikiga och kanske kan påminna om en fågelfot. Blomställningarna utgörs av små tätblommiga klasar som sitter motsatta bladen. Blommorna är korsblommiga och har små vita kronblad. Skidan blir cirka 2 x 3 mm och är rundat njurlik med rynkad och taggig yta. Den är tvårummig med ett frö i vardera halvan och faller av hel. Den taggiga ytan underlättar spridningen med tramp av djur och människor.
Utbredning
Länsvis förekomst för kråkkrassing Observationer i  Sverige för kråkkrassing
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kråkkrassingen finns sällsynt i Skåne med 20–30 lokaler, i Bohuslän är 7 lokaler funna under senare år och på Gotland finns 7 lokaler. Den är även numera sällsynt på Öland med ett 10-lokaler men betecknades där som allmän på 1930-talet. I Göteborg finns rikare förekomster och den är känd från ett 40-tal lokaler i staden, dock är inte alla dessa årsvissa, men stabilt förekommer den på cirka 15 lokaler. Den har försvunnit som bofast från Blekinge, Småland, Halland, Östergötland, Södermanland och Uppland. I Västmanland, och längs Norrlandskusten från Gästrikland till Västerbotten har den endast förekommit tillfälligt liksom i våra grannländer Norge och Finland. Den är ganska sällsynt i Danmark och finns för övrigt i resten av Europa, Nordafrika och västra Asien. Den är även införd till andra världsdelar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i Skåne, Västergötland och Bohuslän samt på Öland och Gotland. Kråkkrassing växer i rabatter och planteringar, på slitna fläckar i gräsmattor och på gårdar och gångbanor i stadsmiljö. Den finns även på tippar och annan ruderatmark. Den finns också kring lantgårdar och på kreaturstrampade ställen. Ett hot mot kråkkrassingen är bekämpningen av ogräs i rabatter och planteringar. Genom sitt krypande växtsätt missgynnas den också av konkurrens från andra starkväxande kvävegynnade arter. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (2500-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (40-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 244 (200-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Kråkkrassingen växer i rabatter och planteringar, på slitna fläckar i gräsmattor och på gårdar och gångbanor i stadsmiljö. Den finns även på tippar och annan ruderatmark. Den finns också kring lantgårdar och på kreaturstrampade ställen. Den är gynnad av kväve och god näringstillgång.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Brassicales (kålordningen), Familj Brassicaceae (korsblommiga), Släkte Lepidium (krassingar), Art Lepidium coronopus (L.) Al-Shehbaz - kråkkrassing Synonymer Coronopus squamatus Asch., Senebiera coronopus (L.) Poir., Coronopus coronopus, Coronopus ruelii, Coronopus verrucarius, Coronopus procumbens Cesati et al., Kråkkrasse, Kråkfot

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i Skåne, Västergötland och Bohuslän samt på Öland och Gotland. Kråkkrassing växer i rabatter och planteringar, på slitna fläckar i gräsmattor och på gårdar och gångbanor i stadsmiljö. Den finns även på tippar och annan ruderatmark. Den finns också kring lantgårdar och på kreaturstrampade ställen. Ett hot mot kråkkrassingen är bekämpningen av ogräs i rabatter och planteringar. Genom sitt krypande växtsätt missgynnas den också av konkurrens från andra starkväxande kvävegynnade arter. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (2500-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (40-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 244 (200-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Kråkkrassing är en ettårig, glatt ört med nedliggande stjälkar som kan bli 5-25 cm långa. De utgår åt alla håll från en bladrosett och är grenade nästan från basen. Bladen är parflikiga och kanske kan påminna om en fågelfot. Blomställningarna utgörs av små tätblommiga klasar som sitter motsatta bladen. Blommorna är korsblommiga och har små vita kronblad. Skidan blir cirka 2 x 3 mm och är rundat njurlik med rynkad och taggig yta. Den är tvårummig med ett frö i vardera halvan och faller av hel. Den taggiga ytan underlättar spridningen med tramp av djur och människor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kråkkrassing

Länsvis förekomst och status för kråkkrassing baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kråkkrassing

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kråkkrassingen finns sällsynt i Skåne med 20–30 lokaler, i Bohuslän är 7 lokaler funna under senare år och på Gotland finns 7 lokaler. Den är även numera sällsynt på Öland med ett 10-lokaler men betecknades där som allmän på 1930-talet. I Göteborg finns rikare förekomster och den är känd från ett 40-tal lokaler i staden, dock är inte alla dessa årsvissa, men stabilt förekommer den på cirka 15 lokaler. Den har försvunnit som bofast från Blekinge, Småland, Halland, Östergötland, Södermanland och Uppland. I Västmanland, och längs Norrlandskusten från Gästrikland till Västerbotten har den endast förekommit tillfälligt liksom i våra grannländer Norge och Finland. Den är ganska sällsynt i Danmark och finns för övrigt i resten av Europa, Nordafrika och västra Asien. Den är även införd till andra världsdelar.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Lepidium - krassingar 
  • Art
    Lepidium coronopus(L.) Al-Shehbaz - kråkkrassing
    Synonymer
    Coronopus squamatus Asch.
    Senebiera coronopus (L.) Poir.
    Coronopus coronopus
    Coronopus ruelii
    Coronopus verrucarius
    Coronopus procumbens Cesati et al.
    Kråkkrasse
    Kråkfot

Kråkkrassingen växer i rabatter och planteringar, på slitna fläckar i gräsmattor och på gårdar och gångbanor i stadsmiljö. Den finns även på tippar och annan ruderatmark. Den finns också kring lantgårdar och på kreaturstrampade ställen. Den är gynnad av kväve och god näringstillgång.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Ett hot mot kråkkrassingen är bekämpningen av ogräs i rabatter och planteringar. Genom sitt krypande växtsätt missgynnas den också av konkurrens från andra starkväxande kvävegynnade arter. På flera lokaler i Bohuslän har den försvunnit sedan gångbanor asfalterats.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Eftersom kråkkrassingen är en mycket gammal följeslagare till människan bör vi också trygga för dess existens genom att skapa och underhålla trampade och måttligt störda miljöer i det offentliga rummet, dvs. tillåta att rabatter inte totalrensas och att trampade gräsmattor och t.ex. kullerstensgårdar finns. Övriga typer av lokaler bör hållas öppna och fria från igenväxning. Arten bör övervakas av floraväktarna.
Utländska namn – DK: Ravnefod, NO: Kråkekarse, FI: Kaljuvariksenkrassi, GB: Svine-cress.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Fröberg, L. 2006. Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Hultén, E. red. 1958. Vår svenska flora i färg. Stockholm.

Pedersen, A. 1958. Cruciférnes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 54: 193–304.

Sahlin, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Västergötland. Årsrapport 2004. Calluna 22 (2):1–49.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. uppl. utgiven av Å. Lundqvist. Stockholm Tutin, T. G. et al. 1964. Flora Europaea Volume 1. Cambridge.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Lepidium - krassingar 
  • Art
    Lepidium coronopus, (L.) Al-Shehbaz - kråkkrassing
    Synonymer
    Coronopus squamatus Asch.
    Senebiera coronopus (L.) Poir.
    Coronopus coronopus
    Coronopus ruelii
    Coronopus verrucarius
    Coronopus procumbens Cesati et al.
    Kråkkrasse
    Kråkfot
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken 2008.