Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fyrling

Organismgrupp Kärlväxter Crassula aquatica
Fyrling Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fyrling är en ettårig mycket oansenlig strand- eller vattenlevande ört. Växten blir inte större än några centimeter och växer krypande i dyn. De smala och motsatta bladen är vid närmare granskning köttigt uppsvällda, likt andra fetbladsväxter. I bladvecken bildas små enkla blommor med fyra kronblad, fyra ståndare och därefter en fyrtalig frukt. Växten blir ofta rödaktig. Fyrlingen förväxlas lättast med lånkar (Callitriche) och slamkrypor (Elatine) som har samma format och ofta växer tillsammans med fyrlingen.
Utbredning
Länsvis förekomst för fyrling Observationer i  Sverige för fyrling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fyrlingen förekommer i stora delar av Syd- och Mellansverige samt längs Norrlandskusten ända upp till Bottenviken. Den saknas på Öland och Gotland. Koncentrationer finns längs Västkusten, Vänern, Dalälven och mellersta Norrlands kusten. Den har dock gått starkt tillbaka. I Skåne, Blekinge, Dalsland, Östergötland, Västmanland och Södermanland finns idag 1–2 kända lokaler/landskap. En stark tillbakagång har skett på många andra håll t ex i Gästrikland där högst 4 av 26 gamla lokaler återstår. Längs Bohus- och Hallandskusten samt vid Västerbottens och Norrbottens kust finns dock fortfarande många lokaler kvar. Fyrling finns sällsynt också i våra nordiska grannländer. Spridda förekomster finns också i Nordeuropa söder om den Skandinaviska halvön. Världsutbredningen är disjunkt med förekomster i Japan, samt i östra och västra Nordamerika söderut till Mexico.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer från Skåne till Norrbotten. På västkusten är den vanligaste biotopen hällkar och strandgölar som helt eller delvis torkar ut på sommaren. Den växlar starkt i antal på dessa lokaler och kan vara till synes försvunnen under torrår. Den växer också på blottade ofta leriga finsedimentstränder vid större sjöar, vattendrag och grunda havsvikar - gärna i anslutning till flodmynningar. Arten är konkurrenssvag och på sötvattensstrandängar klarar den sig inte utan hårt bete och kreaturstramp. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1000-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
På västkusten är den vanligaste biotopen hällkar och strandgölar som helt eller delvis torkar ut på sommaren. Den växlar starkt i antal på dessa lokaler och kan vara till synes försvunnen under torrår. Den växer också på blottade ofta leriga finsedimentstränder vid större sjöar, vattendrag och grunda havsvikar - gärna i anslutning till flodmynningar. Den ingår, tillsammans med andra småvuxna vattenväxter som sylört, ävjepilört, nålsäv och strandranunkel, i den sk ävjebroddsvegetationen. På dessa lokaler är arten beroende av bete, stora naturliga vattenståndsväxlingar med regelbundet sommarlågvatten eller stark på- och omlagring av finsediment.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Sötvatten
Sötvatten
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Havsstrand
Havsstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Saxifragales (stenbräckeordningen), Familj Crassulaceae (fetbladsväxter), Släkte Crassula (krassulor), Art Crassula aquatica (L.) Schönland - fyrling Synonymer Bulliarda aquatica, Tillaea aquatica L.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer från Skåne till Norrbotten. På västkusten är den vanligaste biotopen hällkar och strandgölar som helt eller delvis torkar ut på sommaren. Den växlar starkt i antal på dessa lokaler och kan vara till synes försvunnen under torrår. Den växer också på blottade ofta leriga finsedimentstränder vid större sjöar, vattendrag och grunda havsvikar - gärna i anslutning till flodmynningar. Arten är konkurrenssvag och på sötvattensstrandängar klarar den sig inte utan hårt bete och kreaturstramp. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1000-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Fyrling är en ettårig mycket oansenlig strand- eller vattenlevande ört. Växten blir inte större än några centimeter och växer krypande i dyn. De smala och motsatta bladen är vid närmare granskning köttigt uppsvällda, likt andra fetbladsväxter. I bladvecken bildas små enkla blommor med fyra kronblad, fyra ståndare och därefter en fyrtalig frukt. Växten blir ofta rödaktig. Fyrlingen förväxlas lättast med lånkar (Callitriche) och slamkrypor (Elatine) som har samma format och ofta växer tillsammans med fyrlingen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fyrling

Länsvis förekomst och status för fyrling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fyrling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fyrlingen förekommer i stora delar av Syd- och Mellansverige samt längs Norrlandskusten ända upp till Bottenviken. Den saknas på Öland och Gotland. Koncentrationer finns längs Västkusten, Vänern, Dalälven och mellersta Norrlands kusten. Den har dock gått starkt tillbaka. I Skåne, Blekinge, Dalsland, Östergötland, Västmanland och Södermanland finns idag 1–2 kända lokaler/landskap. En stark tillbakagång har skett på många andra håll t ex i Gästrikland där högst 4 av 26 gamla lokaler återstår. Längs Bohus- och Hallandskusten samt vid Västerbottens och Norrbottens kust finns dock fortfarande många lokaler kvar. Fyrling finns sällsynt också i våra nordiska grannländer. Spridda förekomster finns också i Nordeuropa söder om den Skandinaviska halvön. Världsutbredningen är disjunkt med förekomster i Japan, samt i östra och västra Nordamerika söderut till Mexico.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Saxifragales - stenbräckeordningen 
  • Familj
    Crassulaceae - fetbladsväxter 
  • Släkte
    Crassula - krassulor 
  • Art
    Crassula aquatica(L.) Schönland - fyrling
    Synonymer
    Bulliarda aquatica
    Tillaea aquatica L.

På västkusten är den vanligaste biotopen hällkar och strandgölar som helt eller delvis torkar ut på sommaren. Den växlar starkt i antal på dessa lokaler och kan vara till synes försvunnen under torrår. Den växer också på blottade ofta leriga finsedimentstränder vid större sjöar, vattendrag och grunda havsvikar - gärna i anslutning till flodmynningar. Den ingår, tillsammans med andra småvuxna vattenväxter som sylört, ävjepilört, nålsäv och strandranunkel, i den sk ävjebroddsvegetationen. På dessa lokaler är arten beroende av bete, stora naturliga vattenståndsväxlingar med regelbundet sommarlågvatten eller stark på- och omlagring av finsediment.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand, Sötvatten, Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Sjöar, Småvatten, Sötvattensstrand, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Arten är konkurrenssvag och på sötvattensstrandängar klarar den sig inte utan hårt bete och kreaturstramp. Vattenreglering, övergödning och upphörande bete är de främsta hoten mot arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Outbyggda vattendragssträckor där arten förekommer bör skyddas genom reservatsbildning. På lokaler där bete är en förutsättning för artens överlevnad är det nödvändigt att skyddet kombineras med avtal och stöd till brukaren så att en kontinuerlig hävd garanteras.
Utländska namn – DK: Korsarve, NO: Firling, FI: Paunikko, GB: Pygmyweed.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Bratt, L. m fl (red.)1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.

Danielsson, P. (red.) 2003. De rödlistade floraväktararterna med lokalförteckning. Värmlandsfloran 18 (1).

Georgson, K. m. fl. 1997. Hallands flora. Lund.

Hoff, M. 1943. Crassulaceernes og saxifragaceernes Udbredelse i Danmark. Bot Tidsskr. 47: 95–121.

Olsson, K.-A. 2004. Floraväktarrapport 2004. Bot. Not. 137 (3): 1–36.

Preston, C. D. & Croft, J. M. 1997. Aquatic plants in Britain and Ireland.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Saxifragales - stenbräckeordningen 
  • Familj
    Crassulaceae - fetbladsväxter 
  • Släkte
    Crassula - krassulor 
  • Art
    Crassula aquatica, (L.) Schönland - fyrling
    Synonymer
    Bulliarda aquatica
    Tillaea aquatica L.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.