Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  långt broktagel

Organismgrupp Lavar Bryoria tenuis
Långt broktagel Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Långt broktagel är en upprätt till hängande, rikligt förgrenad busklav där basen och huvudgrenarna är matt svarta och grentopparna glänsande mörkbruna till gråbruna. Grenarna är upp till 10 cm långa med få stiftlika utskott. Grenvinklarna är ofta är mindre än 90º och grenspetsarna samt de isidie-liknande utväxterna är långsamt avsmalnande. Soral och apothecier saknas. Pseudocypheller är vanliga. Märgen reagerar Pd+ orange. Arten är lik två andra rödlistade tagellavar, broktagel Bryoria bicolor och stiftbroktagel Bryoria smithii. Alla dessa tre arter har matt svarta bas- och huvudgrenar som kontrasterar mot de glänsande och mörkbruna till gråbruna grentopparna. Stiftbroktagel har soral med isidieliknande utväxter och märgen reagerar Pd–. Långt broktagel är mest lik broktagel som har en något mer busklik bål, grenvinklarna är ofta är omkring 90º och grenspetsarna samt de isidieliknande utväxterna är snabbt avsmalnande.
Utbredning
Länsvis förekomst för långt broktagel Observationer i  Sverige för långt broktagel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är endast känd från västra Dalarna och norra Värmland. Den har 15 aktuella lokaler i Dalarna och två i Värmland. Förekomsterna är i samtliga fall sparsamma. Även om den har hittats på några nya lokaler har den försvunnit från flera gamla lokaler och det är inte sannolikt att de nya lokalerna är ett resultat av nyspridning. De nyfunna lokalerna har inte tidigare besökts av lichenologer och måste ha varit lämpliga under lång tid då de utgörs av gammal barrskog. Långt broktagel förekommer mycket sällsynt i Finland (rödlistad) och något mer allmänt i Norge. Världsutbredningen omfattar Nordeuropa och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten är känd från ett 40-tal lokaler. Växer på vertikala bergväggar och block av silikat och diabas och på granar i myrkanter i kontinuitetsskogar dominerade av gran. Lokalerna är belägna i höjdlägen (oftast 450-600 m) och har en mycket hög och jämn luftfuktighet. Klippförekomsterna är beroende av att den omgivande gamla barrskogen ej försvinner. Lämpliga skogar nyskapas inte. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (90-360). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-90). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-360) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (30-80) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-80) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Ekologi
Arten förekommer främst på mer eller mindre vertikala bergväggar och block av silikat och diabas i gamla barrskogar i höjdlägen (de flesta på 450–600 m). Lokalerna är oftast nord- till ostvända och skyddade mot starkt direkt solljus. Några tidigare fynd och de två aktuella fynden i Värmland är från gran. Arten förekommer då på gran i våta granskogstyper i myrkanter på höga bergsplatåer. Flertalet av dessa lokaler är försvunna genom skogsavverkningar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· gran
· gran
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Bryoria (tagellavar), Art Bryoria tenuis (Dahl) Brodo & D.Hawksw. - långt broktagel Synonymer Alectoria tenuis E.Dahl

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten är känd från ett 40-tal lokaler. Växer på vertikala bergväggar och block av silikat och diabas och på granar i myrkanter i kontinuitetsskogar dominerade av gran. Lokalerna är belägna i höjdlägen (oftast 450-600 m) och har en mycket hög och jämn luftfuktighet. Klippförekomsterna är beroende av att den omgivande gamla barrskogen ej försvinner. Lämpliga skogar nyskapas inte. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (90-360). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-90). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-360) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (30-80) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-80) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).

Åtgärdsprogram Fastställt
Långt broktagel är en upprätt till hängande, rikligt förgrenad busklav där basen och huvudgrenarna är matt svarta och grentopparna glänsande mörkbruna till gråbruna. Grenarna är upp till 10 cm långa med få stiftlika utskott. Grenvinklarna är ofta är mindre än 90º och grenspetsarna samt de isidie-liknande utväxterna är långsamt avsmalnande. Soral och apothecier saknas. Pseudocypheller är vanliga. Märgen reagerar Pd+ orange. Arten är lik två andra rödlistade tagellavar, broktagel Bryoria bicolor och stiftbroktagel Bryoria smithii. Alla dessa tre arter har matt svarta bas- och huvudgrenar som kontrasterar mot de glänsande och mörkbruna till gråbruna grentopparna. Stiftbroktagel har soral med isidieliknande utväxter och märgen reagerar Pd–. Långt broktagel är mest lik broktagel som har en något mer busklik bål, grenvinklarna är ofta är omkring 90º och grenspetsarna samt de isidieliknande utväxterna är snabbt avsmalnande.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för långt broktagel

Länsvis förekomst och status för långt broktagel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för långt broktagel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är endast känd från västra Dalarna och norra Värmland. Den har 15 aktuella lokaler i Dalarna och två i Värmland. Förekomsterna är i samtliga fall sparsamma. Även om den har hittats på några nya lokaler har den försvunnit från flera gamla lokaler och det är inte sannolikt att de nya lokalerna är ett resultat av nyspridning. De nyfunna lokalerna har inte tidigare besökts av lichenologer och måste ha varit lämpliga under lång tid då de utgörs av gammal barrskog. Långt broktagel förekommer mycket sällsynt i Finland (rödlistad) och något mer allmänt i Norge. Världsutbredningen omfattar Nordeuropa och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Bryoria - tagellavar 
  • Art
    Bryoria tenuis(Dahl) Brodo & D.Hawksw. - långt broktagel
    Synonymer
    Alectoria tenuis E.Dahl

Arten förekommer främst på mer eller mindre vertikala bergväggar och block av silikat och diabas i gamla barrskogar i höjdlägen (de flesta på 450–600 m). Lokalerna är oftast nord- till ostvända och skyddade mot starkt direkt solljus. Några tidigare fynd och de två aktuella fynden i Värmland är från gran. Arten förekommer då på gran i våta granskogstyper i myrkanter på höga bergsplatåer. Flertalet av dessa lokaler är försvunna genom skogsavverkningar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Myrbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Skogsavverkning som exponerar klippväggar som arten växer på för direkt solljus är det största hotet. Avverkningar av våta granskogar i kantzoner till myrar utgör också ett hot. Möjligen kan luftföroreningar också vara ett hot då närbesläktade arter uppenbarligen är känsliga för luftföroreningar.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Samtliga lokaler måste skyddas och lämnas för fri utveckling. Status för arten i Värmland måste klarläggas.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – NO: Langt trollskjegg, FI: Hentoluppo.

Brodo, I. M. & Hawksworth, D. L. 1977. Alectoria and allied genera in North America. Opera Bot. 42.

Jørgensen, P. M. 1972. Further studies in Alectoria sect. Divaricatae DR. Svensk Bot. Tidskr. 66: 191–201.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Bryoria - tagellavar 
  • Art
    Bryoria tenuis, (Dahl) Brodo & D.Hawksw. - långt broktagel
    Synonymer
    Alectoria tenuis E.Dahl
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.