Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klådris

Organismgrupp Kärlväxter Myricaria germanica
Klådris Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klådris är en flerårig, meterhög rikgrenig buske. Bladen är barrlika och grågröna. Blommorna sitter i axlika klasar i toppen av grenarna. De centimeterbreda blommorna är femtaliga med rosa kronblad och tio, vid basen sammanväxta, ståndare. Blomningen sker i juli-augusti. Frukten är en utdraget konisk kapsel. De små fröna sprids med hjälp av skaftade hårpenslar. Klådriset är den enda representanten för tamariskfamiljen i Norden och kan här knappast förväxlas med någon annan buske.
Utbredning
Länsvis förekomst för klådris Observationer i  Sverige för klådris
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Klådrisets nordiska utbredning liknar de bicentriska fjällväxternas utbredning. Klådriset är dock knuten till älvdalarna nedom fjällregionen. Från det södra utbredningsområdet i Norge har arten av allt att döma vandrat tvärs över fjällkedjan mot Bottenhavet. Den ursprungliga utbredningen i Sverige omfattar nästan bara Indalsälvens och Ångermanälvens vattensystem. Nyfynd på potentiellt naturliga växtplatser har under 1990-talet gjorts i Dalarna, Västerbotten och Lappland. Sekundära och ofta mer eller mindre tillfälliga förekomster, dit arten spritt sig i modern tid, är kända från Skåne (utgången), Öland (5 lokaler), Gotland (utgången), Småland (utgången), Östergötland (utgången), Bohuslän (1), Uppland (1), Värmland (1), Härjedalen (1), Västerbotten (1), Åsele lappmark (2) och Lycksele lappmark (1). I Ångermanland, Jämtland och Medelpad har många lokaler förstörts genom överdämning för kraftverk. Totalt har en kraftig tillbakagång skett inom artens ursprungliga utbredning och antalet naturliga lokaler har sedan 1930 minskat oroväckande, till följd av den förändrade flödesregim som vattenregleringarna inneburit. På flera av dessa gamla lokaler riskerar klådriset att försvinna inom överskådlig tid, även om arten håller sig kvar på sekundärlokaler vid vissa kraftverk. Starkast tillbakagång har klådriset noterat i Ångermanland, där även nyligen genomförda inventeringar tyder på en fortsatt minskning på kvarvarande lokaler. Inom det ursprungliga utbredningsområdet finns idag totalt 75-100 (Jmt 50 + Mpd 15–20 + Ång 15–20) förekomster. Flest lokaler finns i Fors och Ragundaområdet i Jämtland, där den fortfarande förekommer rikligt efter vissa sträckor av Indalsälven. Av de sydsvenska förekomsterna verkar arten stabil endast på Öland, där den till och med ökar. Klådrisets övriga utbredning omfattar flera disjunkta förekomster i bergstrakter i Sydeuropa och Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Klådriset är främst knuten till älvdalarna nedom fjällregionen men finns sällsynt spridd över hela landet. Klådrisets naturliga växtplatser är steniga, grusiga och sandiga älv- och sjöstränder. Arten är anpassad till levande älvar med sandiga öar, revlar och nipor, där erosion och omlagring skapar kontinuerlig dynamik. Den viktigaste enskilda ekologiska faktorn är vårfloden, eftersom etablering av nya plantor så gott som uteslutande sker på helt vegetationsfri mark efter högvatten. Finns ett åtgärdsprogram som är framtaget för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (3000-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (100-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Klådrisets naturliga växtplatser är steniga, grusiga och sandiga älv- och sjöstränder. Arten är anpassad till levande älvar med sandiga öar, revlar och nipor, där erosion och omlagring skapar kontinuerlig dynamik. Den viktigaste enskilda ekologiska faktorn är vårfloden, eftersom etablering av nya plantor så gott som uteslutande sker på helt vegetationsfri mark efter högvatten. Fröna gror endast på fuktigt underlag och har mycket kortvarig groningsförmåga. Grenar eller t o m hela plantor kan även slitas loss och spolas upp på nya växtplatser. Sekundärt förekommer klådris dessutom på kulturskapade lokaler som grusplaner, vägkanter, torrlagda älvfåror nedanför kraftverksdammar, havsstränder, kärrkanter, grustag och frilagda sjöbottnar. Klådriset är mycket konkurrenssvagt och försvinner snabbt vid beskuggning av andra vedväxter. Det tycks dock ha god förmåga till långväga spridning och kan oväntat dyka upp på nya lokaler. Förutom med vinden kan fröna vid väta spridas med djur, människor och maskiner.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Tamaricaceae (tamariskväxter), Släkte Myricaria (klådrissläktet), Art Myricaria germanica (L.) Desv. - klådris Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Klådriset är främst knuten till älvdalarna nedom fjällregionen men finns sällsynt spridd över hela landet. Klådrisets naturliga växtplatser är steniga, grusiga och sandiga älv- och sjöstränder. Arten är anpassad till levande älvar med sandiga öar, revlar och nipor, där erosion och omlagring skapar kontinuerlig dynamik. Den viktigaste enskilda ekologiska faktorn är vårfloden, eftersom etablering av nya plantor så gott som uteslutande sker på helt vegetationsfri mark efter högvatten. Finns ett åtgärdsprogram som är framtaget för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (3000-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (100-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Klådris (Myricaria germanica) är fridlyst enligt 8 § i Västernorrlands län.
Åtgärdsprogram Fastställt
Klådris är en flerårig, meterhög rikgrenig buske. Bladen är barrlika och grågröna. Blommorna sitter i axlika klasar i toppen av grenarna. De centimeterbreda blommorna är femtaliga med rosa kronblad och tio, vid basen sammanväxta, ståndare. Blomningen sker i juli-augusti. Frukten är en utdraget konisk kapsel. De små fröna sprids med hjälp av skaftade hårpenslar. Klådriset är den enda representanten för tamariskfamiljen i Norden och kan här knappast förväxlas med någon annan buske.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klådris

Länsvis förekomst och status för klådris baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klådris

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Klådrisets nordiska utbredning liknar de bicentriska fjällväxternas utbredning. Klådriset är dock knuten till älvdalarna nedom fjällregionen. Från det södra utbredningsområdet i Norge har arten av allt att döma vandrat tvärs över fjällkedjan mot Bottenhavet. Den ursprungliga utbredningen i Sverige omfattar nästan bara Indalsälvens och Ångermanälvens vattensystem. Nyfynd på potentiellt naturliga växtplatser har under 1990-talet gjorts i Dalarna, Västerbotten och Lappland. Sekundära och ofta mer eller mindre tillfälliga förekomster, dit arten spritt sig i modern tid, är kända från Skåne (utgången), Öland (5 lokaler), Gotland (utgången), Småland (utgången), Östergötland (utgången), Bohuslän (1), Uppland (1), Värmland (1), Härjedalen (1), Västerbotten (1), Åsele lappmark (2) och Lycksele lappmark (1). I Ångermanland, Jämtland och Medelpad har många lokaler förstörts genom överdämning för kraftverk. Totalt har en kraftig tillbakagång skett inom artens ursprungliga utbredning och antalet naturliga lokaler har sedan 1930 minskat oroväckande, till följd av den förändrade flödesregim som vattenregleringarna inneburit. På flera av dessa gamla lokaler riskerar klådriset att försvinna inom överskådlig tid, även om arten håller sig kvar på sekundärlokaler vid vissa kraftverk. Starkast tillbakagång har klådriset noterat i Ångermanland, där även nyligen genomförda inventeringar tyder på en fortsatt minskning på kvarvarande lokaler. Inom det ursprungliga utbredningsområdet finns idag totalt 75-100 (Jmt 50 + Mpd 15–20 + Ång 15–20) förekomster. Flest lokaler finns i Fors och Ragundaområdet i Jämtland, där den fortfarande förekommer rikligt efter vissa sträckor av Indalsälven. Av de sydsvenska förekomsterna verkar arten stabil endast på Öland, där den till och med ökar. Klådrisets övriga utbredning omfattar flera disjunkta förekomster i bergstrakter i Sydeuropa och Asien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Tamaricaceae - tamariskväxter 
  • Släkte
    Myricaria - klådrissläktet 
  • Art
    Myricaria germanica(L.) Desv. - klådris

Klådrisets naturliga växtplatser är steniga, grusiga och sandiga älv- och sjöstränder. Arten är anpassad till levande älvar med sandiga öar, revlar och nipor, där erosion och omlagring skapar kontinuerlig dynamik. Den viktigaste enskilda ekologiska faktorn är vårfloden, eftersom etablering av nya plantor så gott som uteslutande sker på helt vegetationsfri mark efter högvatten. Fröna gror endast på fuktigt underlag och har mycket kortvarig groningsförmåga. Grenar eller t o m hela plantor kan även slitas loss och spolas upp på nya växtplatser. Sekundärt förekommer klådris dessutom på kulturskapade lokaler som grusplaner, vägkanter, torrlagda älvfåror nedanför kraftverksdammar, havsstränder, kärrkanter, grustag och frilagda sjöbottnar. Klådriset är mycket konkurrenssvagt och försvinner snabbt vid beskuggning av andra vedväxter. Det tycks dock ha god förmåga till långväga spridning och kan oväntat dyka upp på nya lokaler. Förutom med vinden kan fröna vid väta spridas med djur, människor och maskiner.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Blottad mark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Vattenreglering är det främsta hotet och arten har bevisligen försvunnit från många reglerade älvsträckor t ex i Ångermanälven. Igenväxning med gran-, busk- och slyvegetation är ett påtagligt hot på många lokaler.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Områden med naturliga och livskraftiga förekomster bör säkerställas genom reservatsbildning eller naturvårdsavtal. Oreglerade vattendragssträckor med klådris måste undantas vattenkraftutbyggnad. Röjning och rotdragning av konkurrrerande vedväxter behövs i många fall för att bibehålla kvarvarande förekomster längs reglerade vattendrag. Ett åtgärdsprogram för klådris ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Arten bör övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – DK: Tysk Tamarisk, NO: Klåved, FI: Pensaskanerva, GB: Myricaria.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.

Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.

Bratt, L. 2001. Floraväktarverksamheten i Dalarna. Trollius 28: 5–39.

Danielsson, B. 1994. Härjedalens kärlväxtflora. Lund.

Danielsson, P. (red.) 2006. Rödlistade arter sommaren 2005. Värmlandsfloran 21 (1): 7–13.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.

Ericsson, S. 1993. Klådris funnen i Västerbottens län. Natur i Norr 12: 61–63. Ericsson, S. 1999. Klådris Myricaria germanica - vinnare och förlorare. Svensk Bot. Tidskr. 93: 153–156.

Frisendahl, A. 1921. Myricaria germanica (L.) Desv. Acta Florae Sueciae 1: 265–304.

Johansson, J. 2001. Klådris (Myricaria germanica), växtart med begränsad utbredning i Västernorrland. C-uppsats, Mitthögskolan.

Jonasson, I. 2005. Vitnoppa återfunnen i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 99: 4–6.

Mascher, J, W. 1978. Myricaria germanica, klådris, vid ångermanländska kraftverk. Svensk Bot. Tidskr. 71:327-328.

Mascher, J, W. 1990. Ångermanlands flora. Lund.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. Lund.

Wikström, C. 1991. Ragundaområdets kärlväxter. Ravund 13: 4–142. Ragunda Hembygdsförenings Årsskrift 1991.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2001. Rev. Margareta Edqvist & Tomas Ljung 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Tamaricaceae - tamariskväxter 
  • Släkte
    Myricaria - klådrissläktet 
  • Art
    Myricaria germanica, (L.) Desv. - klådris
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2001. Rev. Margareta Edqvist & Tomas Ljung 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.