Myricaria germanica
Klådris
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Tamaricaceae (tamariskväxter), Släkte Myricaria (klådrissläktet), Art Myricaria germanica (L.) Desv. - klådris Synonymer
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Starkt hotad (EN)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Klådriset är främst knuten till älvdalarna nedom fjällregionen men finns sällsynt spridd över hela landet. Klådrisets naturliga växtplatser är steniga, grusiga och sandiga älv- och sjöstränder. Arten är anpassad till levande älvar med sandiga öar, revlar och nipor, där erosion och omlagring skapar kontinuerlig dynamik. Den viktigaste enskilda ekologiska faktorn är vårfloden, eftersom etablering av nya plantor så gott som uteslutande sker på helt vegetationsfri mark efter högvatten. Finns ett åtgärdsprogram som är framtaget för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (3000-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (100-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Klådris (Myricaria germanica) är fridlyst enligt 8 § i Västernorrlands län.
Åtgärdsprogram Fastställt
Länsvis förekomst och status för klådris baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Klådrisets nordiska utbredning liknar de bicentriska fjällväxternas utbredning. Klådriset är dock knuten till älvdalarna nedom fjällregionen. Från det södra utbredningsområdet i Norge har arten av allt att döma vandrat tvärs över fjällkedjan mot Bottenhavet. Den ursprungliga utbredningen i Sverige omfattar nästan bara Indalsälvens och Ångermanälvens vattensystem. Nyfynd på potentiellt naturliga växtplatser har under 1990-talet gjorts i Dalarna, Västerbotten och Lappland. Sekundära och ofta mer eller mindre tillfälliga förekomster, dit arten spritt sig i modern tid, är kända från Skåne (utgången), Öland (5 lokaler), Gotland (utgången), Småland (utgången), Östergötland (utgången), Bohuslän (1), Uppland (1), Värmland (1), Härjedalen (1), Västerbotten (1), Åsele lappmark (2) och Lycksele lappmark (1). I Ångermanland, Jämtland och Medelpad har många lokaler förstörts genom överdämning för kraftverk. Totalt har en kraftig tillbakagång skett inom artens ursprungliga utbredning och antalet naturliga lokaler har sedan 1930 minskat oroväckande, till följd av den förändrade flödesregim som vattenregleringarna inneburit. På flera av dessa gamla lokaler riskerar klådriset att försvinna inom överskådlig tid, även om arten håller sig kvar på sekundärlokaler vid vissa kraftverk. Starkast tillbakagång har klådriset noterat i Ångermanland, där även nyligen genomförda inventeringar tyder på en fortsatt minskning på kvarvarande lokaler. Inom det ursprungliga utbredningsområdet finns idag totalt 75-100 (Jmt 50 + Mpd 15–20 + Ång 15–20) förekomster. Flest lokaler finns i Fors och Ragundaområdet i Jämtland, där den fortfarande förekommer rikligt efter vissa sträckor av Indalsälven. Av de sydsvenska förekomsterna verkar arten stabil endast på Öland, där den till och med ökar. Klådrisets övriga utbredning omfattar flera disjunkta förekomster i bergstrakter i Sydeuropa och Asien.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningCaryophyllales - nejlikordningen
-
FamiljTamaricaceae - tamariskväxter
-
SläkteMyricaria - klådrissläktet
-
ArtMyricaria germanica(L.) Desv. - klådris
Klådrisets naturliga växtplatser är steniga, grusiga och sandiga älv- och sjöstränder. Arten är anpassad till levande älvar med sandiga öar, revlar och nipor, där erosion och omlagring skapar kontinuerlig dynamik. Den viktigaste enskilda ekologiska faktorn är vårfloden, eftersom etablering av nya plantor så gott som uteslutande sker på helt vegetationsfri mark efter högvatten. Fröna gror endast på fuktigt underlag och har mycket kortvarig groningsförmåga. Grenar eller t o m hela plantor kan även slitas loss och spolas upp på nya växtplatser. Sekundärt förekommer klådris dessutom på kulturskapade lokaler som grusplaner, vägkanter, torrlagda älvfåror nedanför kraftverksdammar, havsstränder, kärrkanter, grustag och frilagda sjöbottnar. Klådriset är mycket konkurrenssvagt och försvinner snabbt vid beskuggning av andra vedväxter. Det tycks dock ha god förmåga till långväga spridning och kan oväntat dyka upp på nya lokaler. Förutom med vinden kan fröna vid väta spridas med djur, människor och maskiner.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark
Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand, Urban miljö
Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Sötvattensstrand
Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Blottad mark, Havsstrand
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Åtgärdsprogram Fastställt
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.
Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.
Bratt, L. 2001. Floraväktarverksamheten i Dalarna. Trollius 28: 5–39.
Danielsson, B. 1994. Härjedalens kärlväxtflora. Lund.
Danielsson, P. (red.) 2006. Rödlistade arter sommaren 2005. Värmlandsfloran 21 (1): 7–13.
Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.
Ericsson, S. 1993. Klådris funnen i Västerbottens län. Natur i Norr 12: 61–63. Ericsson, S. 1999. Klådris Myricaria germanica - vinnare och förlorare. Svensk Bot. Tidskr. 93: 153–156.
Frisendahl, A. 1921. Myricaria germanica (L.) Desv. Acta Florae Sueciae 1: 265–304.
Johansson, J. 2001. Klådris (Myricaria germanica), växtart med begränsad utbredning i Västernorrland. C-uppsats, Mitthögskolan.
Jonasson, I. 2005. Vitnoppa återfunnen i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 99: 4–6.
Mascher, J, W. 1978. Myricaria germanica, klådris, vid ångermanländska kraftverk. Svensk Bot. Tidskr. 71:327-328.
Mascher, J, W. 1990. Ångermanlands flora. Lund.
Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. Lund.
Wikström, C. 1991. Ragundaområdets kärlväxter. Ravund 13: 4–142. Ragunda Hembygdsförenings Årsskrift 1991.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2001. Rev. Margareta Edqvist & Tomas Ljung 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningCaryophyllales - nejlikordningen
-
FamiljTamaricaceae - tamariskväxter
-
SläkteMyricaria - klådrissläktet
-
ArtMyricaria germanica, (L.) Desv. - klådris
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2001. Rev. Margareta Edqvist & Tomas Ljung 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.