Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grönticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Albatrellus cristatus
Grönticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En marklevande, köttig ticka som ofta växer i täta gyttringar. De decimeterhöga fruktkropparna kommer på hösten och är till utseende och form ej olika fårtickans (Albatrellus ovinus), men hatten är gulgrön till olivbrun. Äldre exemplar är ofta uppspruckna i hattytan. Det karaktäristiska utseendet gör att arten lätt går att känna igen ute i fält.
Utbredning
Länsvis förekomst för grönticka Observationer i  Sverige för grönticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är gröntickan funnen på totalt 20 platser, varav tolv i Skåne län, sju i Blekinge län och en i Kalmar län. Efter 1980 är den endast funnen på 14 platser och 12 av dessa betraktas som aktuella. Ett ofta citerat fynd från Stockholm är grundat på en felbestämning av den kulturgynnade ängstickan (Albatrellus syringae). Arten är väl känd och eftersökt bland mykologer. I Norge är den känd från ett 30-tal lokaler längs sydkusten medan den saknas i Danmark och Finland. Växtplatserna i Sverige och Norge utgör nordliga utpostlokaler för arten i Europa där den är rapporterad från många länder, främst från bergsområden i Central- och Sydeuropa. Den anses som akut hotad i Polen. I övrigt är arten uppgiven från Ryssland, Nordamerika, Mexico, Indien, Japan och Filippinerna. Om dessa fynduppgifterna avser samma art som vår Europeiska är dock oklart.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Bildar mykorrhiza med bok (utomlands även ek) i äldre fattig hedbokskog men är i Skåne även funnen i bokskog med kalkrika ytor. En värmeälskande med nemoral utbredning som är lätt igenkänd och väl eftersökt. Uppenbarligen en mycket sällsynt art. Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för grönticka 2008-2012 har resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster.Bedömningen av artens status är därmed god och aktuell. Svårt att bedöma ev. minskning på grund av artens få lokaler i landet. Antalet reproduktiva individer skattas till 240 (200-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (12). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 12 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 km² och förekomstarean (AOO) till 40 km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Gröntickan bildar mykorrhiza med bok, ibland ek, och påträffas främst i äldre fattig hedbokskog men är i Skåne även funnen i bokskog med kalkrika ytor i närheten av växtplatsen. Den är också funnen i lövblandskog men då alltid med inslag av bok och/eller ek. Ofta växer fruktkropparna på hård mark, t.ex. längs trampade stigar och i kanten på skogsbilvägar och på ställen där mineraljorden ligger blottlagd och fältskikt saknas. I Norge är den huvudsakligen påträffad under ek, medan den i Sverige mestadels är funnen under bok med undantag för en lokal (Mjösgöl) där den är påträffad under ek. På de kända svenska lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av grönticka bara på en eller ett par platser. Varje plats bedöms rymma en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt leva lika länge som gröntickans värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Albatrellaceae, Släkte Albatrellus, Art Albatrellus cristatus (Pers. : Fr.) Kotl. & Pouzar - grönticka Synonymer Scutiger cristatus (Schaeff.: Fr.) Bondartsev & Singer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med bok (utomlands även ek) i äldre fattig hedbokskog men är i Skåne även funnen i bokskog med kalkrika ytor. En värmeälskande med nemoral utbredning som är lätt igenkänd och väl eftersökt. Uppenbarligen en mycket sällsynt art. Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för grönticka 2008-2012 har resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster.Bedömningen av artens status är därmed god och aktuell. Svårt att bedöma ev. minskning på grund av artens få lokaler i landet. Antalet reproduktiva individer skattas till 240 (200-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (12). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 12 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 km² och förekomstarean (AOO) till 40 km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).

Åtgärdsprogram Avslutat
En marklevande, köttig ticka som ofta växer i täta gyttringar. De decimeterhöga fruktkropparna kommer på hösten och är till utseende och form ej olika fårtickans (Albatrellus ovinus), men hatten är gulgrön till olivbrun. Äldre exemplar är ofta uppspruckna i hattytan. Det karaktäristiska utseendet gör att arten lätt går att känna igen ute i fält.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grönticka

Länsvis förekomst och status för grönticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grönticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är gröntickan funnen på totalt 20 platser, varav tolv i Skåne län, sju i Blekinge län och en i Kalmar län. Efter 1980 är den endast funnen på 14 platser och 12 av dessa betraktas som aktuella. Ett ofta citerat fynd från Stockholm är grundat på en felbestämning av den kulturgynnade ängstickan (Albatrellus syringae). Arten är väl känd och eftersökt bland mykologer. I Norge är den känd från ett 30-tal lokaler längs sydkusten medan den saknas i Danmark och Finland. Växtplatserna i Sverige och Norge utgör nordliga utpostlokaler för arten i Europa där den är rapporterad från många länder, främst från bergsområden i Central- och Sydeuropa. Den anses som akut hotad i Polen. I övrigt är arten uppgiven från Ryssland, Nordamerika, Mexico, Indien, Japan och Filippinerna. Om dessa fynduppgifterna avser samma art som vår Europeiska är dock oklart.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Albatrellaceae  
  • Släkte
    Albatrellus  
  • Art
    Albatrellus cristatus(Pers. : Fr.) Kotl. & Pouzar - grönticka
    Synonymer
    Scutiger cristatus (Schaeff.: Fr.) Bondartsev & Singer

Gröntickan bildar mykorrhiza med bok, ibland ek, och påträffas främst i äldre fattig hedbokskog men är i Skåne även funnen i bokskog med kalkrika ytor i närheten av växtplatsen. Den är också funnen i lövblandskog men då alltid med inslag av bok och/eller ek. Ofta växer fruktkropparna på hård mark, t.ex. längs trampade stigar och i kanten på skogsbilvägar och på ställen där mineraljorden ligger blottlagd och fältskikt saknas. I Norge är den huvudsakligen påträffad under ek, medan den i Sverige mestadels är funnen under bok med undantag för en lokal (Mjösgöl) där den är påträffad under ek. På de kända svenska lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av grönticka bara på en eller ett par platser. Varje plats bedöms rymma en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt leva lika länge som gröntickans värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Gröntickan hotas av rationella skogsskötselåtgärder, fr.a. avverkning av bokskog på eller i omedelbar närhet till växtplatserna. Minskade arealer av ursprungliga bokskogsmiljöer och överförande av bokskog till skog av andra trädslag utgör ett hot. Gödsling och kvävenedfall som leder till markeutrofiering är ett hot mot grönticka och många andra mykorrhizasvampar som evolutionärt är anpassade till näringsfattiga skogsekosystem.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bokskogar med lång kontinuitet bör skyddas eller skötas med ett skonsamt skogsbruk där kalavverkning undviks. De bokskogar som hyser arten måste skyddas och undantas från rationell skogsskötsel.

Åtgärdsprogram Avslutat
Utländska namn – NO: Grønn fåresopp, FI: Viherkääpä.

Andersson, O. 1941. Bidrag till Skånes Flora 10. Notiser om intressanta storsvampar. Bot. Not. 94: 393–406.

Dähncke, R.M. & Dähncke, S.M. 1979. 700 Pilze in Farbfotos. AT Verlag, Aarau.

Strid, Å. 1979. Albatrellus syringae, ett tillägg. Svensk Bot. Tidskr. 72: 354.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997. Rev. ArtDatabanken 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Albatrellaceae  
  • Släkte
    Albatrellus  
  • Art
    Albatrellus cristatus, (Pers. : Fr.) Kotl. & Pouzar - grönticka
    Synonymer
    Scutiger cristatus (Schaeff.: Fr.) Bondartsev & Singer
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997. Rev. ArtDatabanken 2010.