Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  uddnate

Organismgrupp Kärlväxter Potamogeton friesii
Uddnate Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Uddnate är en av de smalbladiga natearterna. Den är rikt grenig och mångbladig; stammen kan bli upp emot 1,5 m. Denna är något plattad, men helt utan vingkanter. Från stammen utgår talrika korta sidoskott. De ljust gröna bladen är omkring 4–8 cm långa och 1,5–3,5 mm breda, i allmänhet 5-nerviga och avslutas med en tydlig udd. En 1–2,5 cm lång snärpslida omsluter stjälken vid noderna. Den är rörformad åtminstone i sin nedre del, men slitsas småningom på längden i två delar. Uddnate saknar jordstam, men övervintrar med vinterknoppar (turioner). Blomaxet är relativt kortskaftat och ungefär 1 cm långt. Frukten är rundad med en liten udd, 2,5–3 cm lång och har en småknölig ryggköl. Bra kännetecken för uddnate är de smala, femnerviga, ljusgröna bladen, den plattade stammen och den karakteristiska snärpslidan.
Utbredning
Länsvis förekomst för uddnate Observationer i  Sverige för uddnate
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Uddnate finns i enstaka förekomster i flertalet svenska landskap upp till Dalarna - Gästrikland, men är inte känd från Blekinge, Gotland och Halland. Den finns dessutom i Jämtland (Singsjön), Västerbotten och Norrbotten. Längs Bottenvikskusten förefaller den vara relativt vanlig i skyddade vikar, laguner och glon. Bedömningar av vattenväxters status blir ofta ganska osäkra, men det förefaller klart att uddnaten minskar. I Gästrikland har den inte kunnat återfinnas trots mångårig inventeringsverksamhet (även under vattnet). I Skåne har den gått tillbaka och finns nu bara på ett tiotal lokaler och i Danmark har den minskat kraftigt under 1900-talet. Uddnate har en vidsträckt utbredning på norra halvklotet. Den finns i stort sett i hela Europa, i Nordamerika samt i Asien med ett antal kända förekomster.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2ab; B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer från Skåne till Norrbotten. Uddnate växer på mjukbottnar i sötvatten av eutrof och mesotrof typ: i lugna vikar av större sjöar, i småsjöar, småvatten, dammar och åar. Den förekommer främst på kalkrika bottenavlagningar och växer ibland på ganska stort djup (4 m). Dessutom finns den stundom i svagt brackvatten vid Bottenvikens och Bottenhavets kuster, där den mot söder är känd till Stockholms skärgård. Uddnatens nedgång beror antagligen i första hand på förändringar av vattnets kvalitet, främst genom eutrofiering och därmed ökande kvävebelastning. Ingår i ett åtgärdsprogram som är framtaget för att gynna några av våra trängda natearter. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (200-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (800-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-40) % under de senaste 100 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2ab; B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Uddnate växer på mjukbottnar i sötvatten av eutrof och mesotrof typ: i lugna vikar av större sjöar, i småsjöar, småvatten, dammar och åar. Den förekommer främst på kalkrika bottenavlagningar och växer ibland på ganska stort djup (4 m). Dessutom finns den stundom i svagt brackvatten, gärna vid mynningen av åar och älvar samt vid Bottenvikens och Bottenhavets kuster, där den mot söder är känd till Stockholms skärgård.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Vattenmassa
Vattenmassa
Vattendrag
Vattendrag
Småvatten
Småvatten
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Alismatales (svaltingordningen), Familj Potamogetonaceae (nateväxter), Släkte Potamogeton (natar), Art Potamogeton friesii Rupr. - uddnate Synonymer Potamogeton mucronatus Schrad.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2ab; B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer från Skåne till Norrbotten. Uddnate växer på mjukbottnar i sötvatten av eutrof och mesotrof typ: i lugna vikar av större sjöar, i småsjöar, småvatten, dammar och åar. Den förekommer främst på kalkrika bottenavlagningar och växer ibland på ganska stort djup (4 m). Dessutom finns den stundom i svagt brackvatten vid Bottenvikens och Bottenhavets kuster, där den mot söder är känd till Stockholms skärgård. Uddnatens nedgång beror antagligen i första hand på förändringar av vattnets kvalitet, främst genom eutrofiering och därmed ökande kvävebelastning. Ingår i ett åtgärdsprogram som är framtaget för att gynna några av våra trängda natearter. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (200-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (800-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-40) % under de senaste 100 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2ab; B2ab(ii,iii,iv,v)).
Konventioner Typisk art i 3150 Naturligt näringsrika sjöar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 1150 Laguner (Boreal region (BOR))
Åtgärdsprogram Under produktion
Uddnate är en av de smalbladiga natearterna. Den är rikt grenig och mångbladig; stammen kan bli upp emot 1,5 m. Denna är något plattad, men helt utan vingkanter. Från stammen utgår talrika korta sidoskott. De ljust gröna bladen är omkring 4–8 cm långa och 1,5–3,5 mm breda, i allmänhet 5-nerviga och avslutas med en tydlig udd. En 1–2,5 cm lång snärpslida omsluter stjälken vid noderna. Den är rörformad åtminstone i sin nedre del, men slitsas småningom på längden i två delar. Uddnate saknar jordstam, men övervintrar med vinterknoppar (turioner). Blomaxet är relativt kortskaftat och ungefär 1 cm långt. Frukten är rundad med en liten udd, 2,5–3 cm lång och har en småknölig ryggköl. Bra kännetecken för uddnate är de smala, femnerviga, ljusgröna bladen, den plattade stammen och den karakteristiska snärpslidan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för uddnate

Länsvis förekomst och status för uddnate baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för uddnate

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Uddnate finns i enstaka förekomster i flertalet svenska landskap upp till Dalarna - Gästrikland, men är inte känd från Blekinge, Gotland och Halland. Den finns dessutom i Jämtland (Singsjön), Västerbotten och Norrbotten. Längs Bottenvikskusten förefaller den vara relativt vanlig i skyddade vikar, laguner och glon. Bedömningar av vattenväxters status blir ofta ganska osäkra, men det förefaller klart att uddnaten minskar. I Gästrikland har den inte kunnat återfinnas trots mångårig inventeringsverksamhet (även under vattnet). I Skåne har den gått tillbaka och finns nu bara på ett tiotal lokaler och i Danmark har den minskat kraftigt under 1900-talet. Uddnate har en vidsträckt utbredning på norra halvklotet. Den finns i stort sett i hela Europa, i Nordamerika samt i Asien med ett antal kända förekomster.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Potamogetonaceae - nateväxter 
  • Släkte
    Potamogeton - natar 
  • Art
    Potamogeton friesiiRupr. - uddnate
    Synonymer
    Potamogeton mucronatus Schrad.

Uddnate växer på mjukbottnar i sötvatten av eutrof och mesotrof typ: i lugna vikar av större sjöar, i småsjöar, småvatten, dammar och åar. Den förekommer främst på kalkrika bottenavlagningar och växer ibland på ganska stort djup (4 m). Dessutom finns den stundom i svagt brackvatten, gärna vid mynningen av åar och älvar samt vid Bottenvikens och Bottenhavets kuster, där den mot söder är känd till Stockholms skärgård.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Vattendrag, Småvatten, Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Uddnatens nedgång beror antagligen i första hand på förändringar av vattnets kvalitet, främst genom eutrofiering och därmed ökande kvävebelastning. Detta resulterar bl.a. i ökad påväxt av epifytiska alger, både encelliga och fintrådiga, något som hämmar natens tillväxt. Möjligen kan den också konkurreras ut av mera snabbväxande undervattensväxter. Kanske kan minskat siktdjup till följd av eutrofiering vara ett problem för arten (särskilt om den växer djupt). Dessutom drabbas den hårt av betet av stora simfåglar, framför allt kanadagäss och inplanterad karp.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Stor negativ effekt)
En allmän målsättning bör vara att bevara vattenkvaliteten i de sjöar där uddnaten växer. Viss avskjutning av kanadagäss kan också förbättra situationen för den. Gamla lokaler bör återinventeras. Ett åtgärdsprogram för uddnate ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder.

Åtgärdsprogram Under produktion
Utländska namn - DK: Brodbladet Vandaks, FI: otalehtivita, NO: broddtjønnaks, GB: Flat-stalket Pondweed.

Andersson, B. & Willén, E. 1999. 10. Lakes. I: Swedish plant geography. Acta Phytogeogr. Suec. 84.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2000. Presentation av Ölands nya hotarter bland kärlväxterna. Krutbrännaren 9: 36–57.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Løjtnant, B. & Worsoe, E. 1977. Foreløbig status over den danske flora. Aarhus.

Moeslund, B. & m. fl. 1990. Danske vandplanter. Miljoønyt 2.

Olsson, K.-A. 1983. Floran i Fjälkestad. Svensk Bot. Tidskr. 77: 367–409.

Olsson, K.-A. 2000. Gamla bekanta – nya vänner. Rödlistade arter i Sverige 2000 ur ett skånskt perspektiv.

Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000 (3): 4–23.

Pedersen, A. 1976. Najadaceernes, Potamogetonaceernes, Ruppiaceernes, Zannicheliaceernes og Zosteraceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 70: 203–262.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Samuelsson, G. 1934. Die Verbreitung de höheren Wasserpflanzen in Nordeuropa. Acta Phytogeogr. Suec. 6.

Svensson, M. 1996. Uddnate Potamogeton friesii. Första fyndet på Öland. Krutbrännaren 5: 36–37.

Uotila, P. 1997. Otalehtivita – Uddnate. I: Ryttäri, T. & Kettunen, T. (reed). Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2000. Rev. Margareta Edqvist 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Potamogetonaceae - nateväxter 
  • Släkte
    Potamogeton - natar 
  • Art
    Potamogeton friesii, Rupr. - uddnate
    Synonymer
    Potamogeton mucronatus Schrad.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2000. Rev. Margareta Edqvist 2006.