Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  revig blodrot

Organismgrupp Kärlväxter Potentilla anglica
Revig blodrot Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Revig blodrot är en flerårig ört med nedliggande, upp till 5 decimeter långa stjälkar som slår rot sent på växtsäsongen. De nedre bladen är 5-fingrade medan de övre bladen oftast är 3-fingrade med hela eller obetydligt tandade stipler. Småbladen är äggrunda och har oftast 4–6 tänder per sida. De gula blommorna sitter ensamma i bladvecken och har oftast 4 men ibland 5 kronblad som är 6–8 mm långa. Blommar i juli-augusti. Revig blodrot anses ha uppkommit genom hybridisering mellan blodrot P. erecta och revfingerört P. reptans och är till utseendet intermediär mellan dessa arter. Genom en kromosomfördubbling blev hybriden helt fertil och är att betrakta som en egen självständig art. Revig blodrot bildar i sin tur hybrider med sina forna föräldraarter och framför allt hybriden med blodrot P. x suberecta är troligen ganska vanlig. Hybriderna är mycket mångformiga och kan vara svåra att skilja från föräldraarterna. Säkrast kan de skiljas på att de har nedsatt fertilitet.
Utbredning
Länsvis förekomst för revig blodrot Observationer i  Sverige för revig blodrot
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Revig blodrot är känd från Skåne, Blekinge, Småland och Västergötland. I Skåne har den minskat kraftigt men är fortfarande känd från omkring 50 lokaler, främst i de centrala delarna av landskapet. I Blekinge finns revig blodrot på endast 3 aktuella lokaler, samtliga i västra delen. Under inventeringen av Smålands flora har den noterats från sammanlagt 45 lokaler i landskapets östra delar. Från Västergötland är den känd från 2 aktuella lokaler. I Danmark växer revig blodrot främst i de södra delarna av landet där den är vanligast i Sönderjylland och kusttrakterna av Mön, Falster och Lolland. I Finland finns arten på ett fåtal lokaler i Åbo-området medan den i Norge endast är känd som införd. Revig blodrot har ett sammanhängande utbredningsområde i de västra och mellersta delarna av Europa, från Irland i väster till Polen i öster. Utanför detta kärnområde har arten rapporterats från ett flertal lokaler i Europa och även i västra Asien och de östra delarna av Nordamerika. Om den är ett ursprungligt inslag i floran på dessa lokaler är i många fall osäkert. På en del lokaler har den uppenbart blivit införd, på andra kan den ha blivit förväxlad med primärhybrider mellan blodrot och revig blodrot.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer främst i Småland och Skåne, enstaka förekomster i Blekinge och Västergötland. Växer på betesmarker och gräsmarksrester. Tål inte igenväxning, betesgynnad. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (5000-25000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (400-700) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Revig blodrot växer i ganska mager, frisk-torr gräsmark, oftast på naturbetesmarker men även i exempelvis vägkanter och i skogsbryn. Den förefaller ha något högre krav på pH-värde i marken än dess nära släkting blodrot som man även finner på mycket sur mark. Förr växte arten ofta i betade alskogar tillsammans med skogslysing Lysimachia nemorum. Där bete finns i sådan miljö trivs de fortfarande väl tillsammans.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Potentilla (fingerörter), Art Potentilla anglica Laichard. - revig blodrot Synonymer Potentilla procumbens Sibth., revblodrot

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer främst i Småland och Skåne, enstaka förekomster i Blekinge och Västergötland. Växer på betesmarker och gräsmarksrester. Tål inte igenväxning, betesgynnad. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (5000-25000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (400-700) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Revig blodrot är en flerårig ört med nedliggande, upp till 5 decimeter långa stjälkar som slår rot sent på växtsäsongen. De nedre bladen är 5-fingrade medan de övre bladen oftast är 3-fingrade med hela eller obetydligt tandade stipler. Småbladen är äggrunda och har oftast 4–6 tänder per sida. De gula blommorna sitter ensamma i bladvecken och har oftast 4 men ibland 5 kronblad som är 6–8 mm långa. Blommar i juli-augusti. Revig blodrot anses ha uppkommit genom hybridisering mellan blodrot P. erecta och revfingerört P. reptans och är till utseendet intermediär mellan dessa arter. Genom en kromosomfördubbling blev hybriden helt fertil och är att betrakta som en egen självständig art. Revig blodrot bildar i sin tur hybrider med sina forna föräldraarter och framför allt hybriden med blodrot P. x suberecta är troligen ganska vanlig. Hybriderna är mycket mångformiga och kan vara svåra att skilja från föräldraarterna. Säkrast kan de skiljas på att de har nedsatt fertilitet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för revig blodrot

Länsvis förekomst och status för revig blodrot baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för revig blodrot

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Revig blodrot är känd från Skåne, Blekinge, Småland och Västergötland. I Skåne har den minskat kraftigt men är fortfarande känd från omkring 50 lokaler, främst i de centrala delarna av landskapet. I Blekinge finns revig blodrot på endast 3 aktuella lokaler, samtliga i västra delen. Under inventeringen av Smålands flora har den noterats från sammanlagt 45 lokaler i landskapets östra delar. Från Västergötland är den känd från 2 aktuella lokaler. I Danmark växer revig blodrot främst i de södra delarna av landet där den är vanligast i Sönderjylland och kusttrakterna av Mön, Falster och Lolland. I Finland finns arten på ett fåtal lokaler i Åbo-området medan den i Norge endast är känd som införd. Revig blodrot har ett sammanhängande utbredningsområde i de västra och mellersta delarna av Europa, från Irland i väster till Polen i öster. Utanför detta kärnområde har arten rapporterats från ett flertal lokaler i Europa och även i västra Asien och de östra delarna av Nordamerika. Om den är ett ursprungligt inslag i floran på dessa lokaler är i många fall osäkert. På en del lokaler har den uppenbart blivit införd, på andra kan den ha blivit förväxlad med primärhybrider mellan blodrot och revig blodrot.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Potentilla - fingerörter 
  • Art
    Potentilla anglicaLaichard. - revig blodrot
    Synonymer
    Potentilla procumbens Sibth.
    revblodrot

Revig blodrot växer i ganska mager, frisk-torr gräsmark, oftast på naturbetesmarker men även i exempelvis vägkanter och i skogsbryn. Den förefaller ha något högre krav på pH-värde i marken än dess nära släkting blodrot som man även finner på mycket sur mark. Förr växte arten ofta i betade alskogar tillsammans med skogslysing Lysimachia nemorum. Där bete finns i sådan miljö trivs de fortfarande väl tillsammans.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Upphörd hävd och konstgödning är ett uppenbart hot mot revig blodrot på de lokaler som utgörs av betesmarker. I vägkanter och bryn missgynnas den uppenbart av igenväxning. Även det ökade kvävenedfallet har troligen medverkat till att arten blivit allt ovanligare.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Lokaler med revig blodrot får inte tillåtas växa igen. De betesmarker som hyser arten måste även i framtiden hävdas genom bete. Vägkanter och bryn bör vid behov hållas öppna genom att slås och röjas. Arten bör övervakas av floraväktare.
Utländska namn – NO: Kryptepperot, DK: Liggende Potentil, FI: Lännenhanhikki, GB: Trailing Tormentil.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Fröberg, L. 2006. Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala. Olsson, K.–A. 1991. Tillägg till Krok II. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1991 (1): 28–41.

Olsson, K.-A. 2000. Gamla bekanta – nya vänner. Rödlistade arter i Sverige 2000 ur ett skånskt perspektiv.

Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000 (3): 4–23.

Pedersen, A. 1965. Rosaceernes udbredelse i Danmark I. Underfamilierne Spiraeoideae, Dryadoideae og Rosoideae eksklusive Rubus fruticosus coll., Rubus caesius coll. og Rubus corylifolius coll. Bot. Tidsskr. 61: 145–270.

Rich, T. C. G. & Jermy, A. C. 1998. Plant Crib 1998. London.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2000. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Potentilla - fingerörter 
  • Art
    Potentilla anglica, Laichard. - revig blodrot
    Synonymer
    Potentilla procumbens Sibth.
    revblodrot
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2000. © ArtDatabanken, SLU 2007.