Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  filtros

Organismgrupp Kärlväxter Rosa tomentosa
Filtros Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Filtros är en 2–3 meter hög buske med bågböjda, ofta klättrande grenar. Taggarna är svagt böjda, ganska smala men hårda. Småbladen är ovala-lansettlika, tätt håriga på båda sidor med, eller någon gång utan, hartsdoftande körtlar på undersidan (som dock ofta döljs av den täta behåringen). Bladkanten är oregelbundet dubbelsågad med körtlar på bladtänderna. Blommorna, som sitter 1–6 tillsammans, är rosa eller ibland vita och 3–4 cm breda. Stiftkanalen är endast 0,5–1 mm bred och utgör ca 1/5 av den oftast något konvexa diskringens diameter. Stiftsamlingen är förlängd och bukettlik och stiften är kala eller något håriga. Mogna nypon är röda, ovala-nästan klotrunda och påfallande små (1–1,5 cm x 1–1,2 cm). De sitter på långa, körtelhåriga skaft som ofta är 2–3 gånger så långa som nyponen. Efter blomningen är foderbladen först utåtriktade, sedan bakåtriktade för att slutligen falla av innan nyponet är helt moget. Blomningstiden infaller i juni-juli. Filtros är mycket lik luddros R. sherardii som den tidigare ofta sammanblandats med och inte alltid skilts från. Luddros har emellertid en ca 2 mm bred stiftkanal som utgör ca 1/3 av den flata eller något konkava diskringens diameter. Stiftsamlingen är bred och kompakt och stiften hårigare. Fruktskaften är förhållandevis korta, ungefär lika långa som det enskilda nyponet. Efter blomningen är foderbladen utåtriktade eller framåtriktade innan de faller av.
Utbredning
Länsvis förekomst för filtros Observationer i  Sverige för filtros
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vid genomgång av äldre insamlingar på Naturhistoriska Riksmuseet upptäcktes på 1990-talet tre kollekter av filtros från Sverige. I Skåne samlades den 1902 i Öja vid Ystad och Skurup samt 1896-1906 i Gladsax strax norr om Simrishamn. Från Blekinge finns en insamling från 1913 som gjordes i Nättraby väster om Karlskrona. Från Gladsax finns ytterligare en kollekt insamlad som luddros 1966. Denna bestämning har emellertid ifrågasatts då materialet samlats tidigt och därför inte är helt representativt. Denna buske har eftersökts men inte gått att återfinna. År 2001 hittades en buske filtros på Romelåsens sydsluttning. Trots ihärdigt sökande i omgivningarna är det fortfarande bara en svensk buske känd. I Danmark har endast ett fåtal fynd av filtros gjorts. Sedan 1975 har den blivit funnen 4–5 gånger på Själland, Bornholm och Jylland. Före 1934 blev filtros samlad några gånger på Själland, Jylland och på ön Als i den sydvästra delen av landet. Arten är inte känd från Norge och Finland. I övrigt är filtros en sydlig låglandsart med en utbredning som i söder når medelhavsländerna, i nordväst de Brittiska öarna och mot öster området kring Svarta havet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Funnen på en lokal i Skåne med en individ 2001. Antalet reproduktiva individer skattas till 1 (1-5). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Filtros växer framför allt vid gärdsgårdar, i skogsbryn och snår. Den förefaller vara kalkgynnad. På den svenska lokalen växer den i en sluttning i betesmark intill en skogskant.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rosa (rosor), Art Rosa tomentosa Sm. - filtros Synonymer Rosa scabriuscula Sm., Luddros

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Funnen på en lokal i Skåne med en individ 2001. Antalet reproduktiva individer skattas till 1 (1-5). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Filtros är en 2–3 meter hög buske med bågböjda, ofta klättrande grenar. Taggarna är svagt böjda, ganska smala men hårda. Småbladen är ovala-lansettlika, tätt håriga på båda sidor med, eller någon gång utan, hartsdoftande körtlar på undersidan (som dock ofta döljs av den täta behåringen). Bladkanten är oregelbundet dubbelsågad med körtlar på bladtänderna. Blommorna, som sitter 1–6 tillsammans, är rosa eller ibland vita och 3–4 cm breda. Stiftkanalen är endast 0,5–1 mm bred och utgör ca 1/5 av den oftast något konvexa diskringens diameter. Stiftsamlingen är förlängd och bukettlik och stiften är kala eller något håriga. Mogna nypon är röda, ovala-nästan klotrunda och påfallande små (1–1,5 cm x 1–1,2 cm). De sitter på långa, körtelhåriga skaft som ofta är 2–3 gånger så långa som nyponen. Efter blomningen är foderbladen först utåtriktade, sedan bakåtriktade för att slutligen falla av innan nyponet är helt moget. Blomningstiden infaller i juni-juli. Filtros är mycket lik luddros R. sherardii som den tidigare ofta sammanblandats med och inte alltid skilts från. Luddros har emellertid en ca 2 mm bred stiftkanal som utgör ca 1/3 av den flata eller något konkava diskringens diameter. Stiftsamlingen är bred och kompakt och stiften hårigare. Fruktskaften är förhållandevis korta, ungefär lika långa som det enskilda nyponet. Efter blomningen är foderbladen utåtriktade eller framåtriktade innan de faller av.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för filtros

Länsvis förekomst och status för filtros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för filtros

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vid genomgång av äldre insamlingar på Naturhistoriska Riksmuseet upptäcktes på 1990-talet tre kollekter av filtros från Sverige. I Skåne samlades den 1902 i Öja vid Ystad och Skurup samt 1896-1906 i Gladsax strax norr om Simrishamn. Från Blekinge finns en insamling från 1913 som gjordes i Nättraby väster om Karlskrona. Från Gladsax finns ytterligare en kollekt insamlad som luddros 1966. Denna bestämning har emellertid ifrågasatts då materialet samlats tidigt och därför inte är helt representativt. Denna buske har eftersökts men inte gått att återfinna. År 2001 hittades en buske filtros på Romelåsens sydsluttning. Trots ihärdigt sökande i omgivningarna är det fortfarande bara en svensk buske känd. I Danmark har endast ett fåtal fynd av filtros gjorts. Sedan 1975 har den blivit funnen 4–5 gånger på Själland, Bornholm och Jylland. Före 1934 blev filtros samlad några gånger på Själland, Jylland och på ön Als i den sydvästra delen av landet. Arten är inte känd från Norge och Finland. I övrigt är filtros en sydlig låglandsart med en utbredning som i söder når medelhavsländerna, i nordväst de Brittiska öarna och mot öster området kring Svarta havet.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rosa - rosor 
  • Art
    Rosa tomentosaSm. - filtros
    Synonymer
    Rosa scabriuscula Sm.
    Luddros

Filtros växer framför allt vid gärdsgårdar, i skogsbryn och snår. Den förefaller vara kalkgynnad. På den svenska lokalen växer den i en sluttning i betesmark intill en skogskant.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
I sitt utbredningsområde är filtros en snår- och brynväxt. Som sådan utgör buskröjning, borttagning av gärdsgårdar, plantering av betesmarker och kemisk bekämpning allvarliga hot mot arten. På några av de danska lokalerna förmodas urbanisering haft en negativ inverkan. På den svenska lokalen har den enda busken tagit rätt mycket skada av det alltför kraftiga betet.

Påverkan
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Den enda busken bör skyddas och betet på lokalen bör hållas på en nivå så att inte busken tar skada. Filtrosen står intill en liten grandunge, busken borde frihuggas. Det kan även vara lämpligt att ta material för odling i botanisk trädgård. Filtros bör eftersökas, framför allt i de trakter den tidigare samlats.
Utländska namn – DK: Langstilket Filt-Rose, GB: Harsh Downy-rose.

Elfström, T. 2005. Rosor I Skåne. Bot. Not. 138 (4). 9–25.

Graham, G. G. & Primavesi, A. L. 1993. Roses of Great Britain and Ireland. BSBI Handbook no. 7. London.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. Kopenhagen.

Malmgren, U. 1986. Släktet Rosa i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 209–227.

Nilsson, Ö. 1967. Drawings of Scandinavian plants 1–2. Rosa L. Bot. Not. 120: 1–8.

Olsson, K.-A. 2003. Fyra för landet nya vildrosor. Bot. Not. 136 (3): 1–10.

Olsson, K.-A. 2004. Floraväktarrapport 2004. Bot. Not. 137 (3): 1–36.

Pedersen, A. 1965. Rosaceernes udbredelse i Danmark I. Underfamilierne Spiraeoideae, Dryadoideae og Rosoideae eksklusive Rubus fruticosus coll., Rubus caesius coll. og Rubus corylifolius coll. Bot. Tidsskr. 61: 145–270.

Pedersen, A. & Gross, P. 1974. Danske Roser. Natur og Museum 16 (2).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2001. Rev. Mora Aronsson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rosa - rosor 
  • Art
    Rosa tomentosa, Sm. - filtros
    Synonymer
    Rosa scabriuscula Sm.
    Luddros
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2001. Rev. Mora Aronsson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.