Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vattenstånds

Organismgrupp Kärlväxter Jacobaea aquatica
Vattenstånds Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vattenstånds är en 30–100 cm hög korgblommig ört. Till skillnad mot stånds S. jacobaea, som den mycket liknar, är den ofta tvåårig och bladrosetten vid basen är kvar vid blomningen. Dessutom är oftast basalbladen och de nedersta stjälkbladen ej delade utan hela, ovala och grovt tandade. Stjälkarna är mer utspärrat greniga och slutar i en mer öppen kvastlik ställning än hos stånds. Blomkorgarna är inklusive kantblommorna 2–3 cm breda och är större och har en ljusare gul färg än hos stånds. Blomningstiden är från juli till september. Frukten har en hårpensel och sprids med vinden. De yttre blommornas frukter är glatta eller glest håriga till skillnad mot stånds där alla frukter är täthåriga.
Utbredning
Länsvis förekomst för vattenstånds Observationer i  Sverige för vattenstånds
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har vattenstånds en ganska begränsad och västlig utbredning. I Skåne har den ett par lokaler, sedan finns den vid Viskan och dess biflöden i Halland och Västergötland. Ganska många förekomster finns vid Göta- och Nordre älv i Bohuslän och Västergötland. Dessutom finns den eller har funnits mer eller mindre tillfällig i Blekinge, Småland, Närke, Södermanland, Uppland och Medelpad. I Norden finns den ganska vanligt på Jylland, sällsynt i övriga Danmark, i Norge finns den på västkusten och tillfälligt för övrigt i södra Norge och i Finland är den endast känd som inkomling. Vattenstånds finns i västra, centrala och södra Europa och når Baltikum men knappt till Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer från Skåne till Dalsland. Vattenstånds växer på fuktig till våt, lerig och dyig mark på stränder av sjöar och vattendrag, ofta på mark som översvämmas på vårarna. Eftersom vattenstånds liksom stånds är giftig ratas den av betande djur och är därför mycket gynnad av bete som minskar konkurrensen och skapar grogrund för etablering. Igenväxning med vass, buskar och träd är ett hot eftersom den är ganska ljuskrävande och behöver ett visst mått av störning för att fortleva. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-25000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15396 km² och förekomstarean (AOO) till 344 (250-500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Vattenstånds växer på fuktig till våt, lerig och dyig mark på stränder av sjöar och vattendrag, ofta på mark som översvämmas på vårarna. Den finns också på något torrare betesmarker i anslutning till mader och stränder. Som inkomling kan den finnas på diverse platser men föredrar fuktiga miljöer, som diken, fuktiga betesmarker m.m.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Sjöar
Sjöar
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Jacobaea (ståndser), Art Jacobaea aquatica (Hill) G. Gaertn. et al. - vattenstånds Synonymer Senecio aquaticus Hill

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer från Skåne till Dalsland. Vattenstånds växer på fuktig till våt, lerig och dyig mark på stränder av sjöar och vattendrag, ofta på mark som översvämmas på vårarna. Eftersom vattenstånds liksom stånds är giftig ratas den av betande djur och är därför mycket gynnad av bete som minskar konkurrensen och skapar grogrund för etablering. Igenväxning med vass, buskar och träd är ett hot eftersom den är ganska ljuskrävande och behöver ett visst mått av störning för att fortleva. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-25000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15396 km² och förekomstarean (AOO) till 344 (250-500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Vattenstånds är en 30–100 cm hög korgblommig ört. Till skillnad mot stånds S. jacobaea, som den mycket liknar, är den ofta tvåårig och bladrosetten vid basen är kvar vid blomningen. Dessutom är oftast basalbladen och de nedersta stjälkbladen ej delade utan hela, ovala och grovt tandade. Stjälkarna är mer utspärrat greniga och slutar i en mer öppen kvastlik ställning än hos stånds. Blomkorgarna är inklusive kantblommorna 2–3 cm breda och är större och har en ljusare gul färg än hos stånds. Blomningstiden är från juli till september. Frukten har en hårpensel och sprids med vinden. De yttre blommornas frukter är glatta eller glest håriga till skillnad mot stånds där alla frukter är täthåriga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vattenstånds

Länsvis förekomst och status för vattenstånds baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vattenstånds

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har vattenstånds en ganska begränsad och västlig utbredning. I Skåne har den ett par lokaler, sedan finns den vid Viskan och dess biflöden i Halland och Västergötland. Ganska många förekomster finns vid Göta- och Nordre älv i Bohuslän och Västergötland. Dessutom finns den eller har funnits mer eller mindre tillfällig i Blekinge, Småland, Närke, Södermanland, Uppland och Medelpad. I Norden finns den ganska vanligt på Jylland, sällsynt i övriga Danmark, i Norge finns den på västkusten och tillfälligt för övrigt i södra Norge och i Finland är den endast känd som inkomling. Vattenstånds finns i västra, centrala och södra Europa och når Baltikum men knappt till Ryssland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Jacobaea - ståndser 
  • Art
    Jacobaea aquatica(Hill) G. Gaertn. et al. - vattenstånds
    Synonymer
    Senecio aquaticus Hill

Vattenstånds växer på fuktig till våt, lerig och dyig mark på stränder av sjöar och vattendrag, ofta på mark som översvämmas på vårarna. Den finns också på något torrare betesmarker i anslutning till mader och stränder. Som inkomling kan den finnas på diverse platser men föredrar fuktiga miljöer, som diken, fuktiga betesmarker m.m.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Sjöar

Substrat/Föda:
Vatten (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Eftersom vattenstånds liksom stånds är giftig ratas den av betande djur och är därför mycket gynnad av bete som minskar konkurrensen och skapar grogrund för etablering. Igenväxning med vass, buskar och träd är ett hot eftersom den är ganska ljuskrävande och behöver ett visst mått av störning för att fortleva. Uttorkning av mader och fuktiga betesmarker är ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Betet ska bibehållas på stränder och mader. Igenväxande och ohävdade å- och sjöstränder kan behöva restaureras och betet återupptas igen.
Vattenstånds i Sverige utgörs av S. aquaticus ssp. aquaticus. I övriga Europa, utom den nordvästra delen, dominerar S. aquaticus ssp. erraticus som möjligen kan påträffas tillfälligt i Norden (belägg finns från Blekinge och Småland). Utländska namn – DK: Vand-Brandbæger, NO: Dikesvineblom, FI: Ojavillakko, GB: Marsh Ragwort.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötland flora. Lund.

Fæegri, K. 1960. Maps of Distribution of Norwegian Plants I. Coastal Plants. Universitetet I Bergen Skrifter Nr. 26.

Hultén, E. red. 1958. Vår svenska flora i färg. Stockholm.

Pedersen, A. 1961. Kurvblomsternes udbredelse i Danmark (ekskl. Hieracium og Taraxacum). Bot. Tidsskr. 57: 83–289.

Tutin, T. G. et al. 1976. Flora Europaea Volume 4. Cambridge.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001. © ArtDatabanken 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Jacobaea - ståndser 
  • Art
    Jacobaea aquatica, (Hill) G. Gaertn. et al. - vattenstånds
    Synonymer
    Senecio aquaticus Hill
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001. © ArtDatabanken 2005.