Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lammticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Albatrellus subrubescens
Lammticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna marklevande ticka liknar mycket den vanliga fårtickan, men är vanligen något mindre än den. Hatten är 4–10 cm bred, som ung är den vit till ockrafärgad, som äldre svagt orangebrun, slät till något luden eller fjällig. Porerna är kantiga, 2–4 per mm. De har en gröngul till ljust rödorange färgton. Porlagret blir orangebrunt vid tumning, vilket är ett viktigt kännetecken. Köttet är vitt, som äldre blir det fläckat i orange till orangebrunt. Foten är vit, nedtill med orange till orangebruna fläckar, 2–3 cm hög och 0,7–1,5 cm i diameter. Lukten är syrlig, något som framträder speciellt vid torkning. Smaken är distinkt bitter. Lammticka kan till utseende och form likna en spenslig fårticka, men skiljer sig säkrast från denna art genom att sporerna är amyloida. Arten har tidigare sammanblandats med en nyligen (2003) beskriven art, gul lammticka A. citrinus. Den gula lammticka har citrongul färg och fläckar på färska fruktkroppar, bildar mykorrhiza med gran och förefaller vara kalkgynnad.
Utbredning
Länsvis förekomst för lammticka Observationer i  Sverige för lammticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Lammticka förekommer på Gotland, i Södermanland, Uppland, Dalarna, Medelpad, Ångermanland, Åsele lappmark samt Norrbotten. Det finns 30 kända lokaler av arten i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 400, Svampen följer tallen norrut till polcirkeln. Den finns även i centrala och norra delarna av Norge och i den norra delen av Finland, men saknas i Danmark. I Central- och Sydeuropa förekommer arten i ädellövskog.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med tall. Boreal art som påträffas i äldre barrskog, ofta magra tallhedar och är indifferent till förekomst av kalk. Arten har tidigare sammanblandats med gul lammticka ( A. citrinus) som beskrevs 2003, bildar mykorrhiza med gran och som förefaller vara kalkgynnad. Sannolikt är ett antal äldre fynd registrerade som A. subrubescens egentligen A. citrinus. Förefaller ha svårt att etablera sig i efter avverkning men påträffas sparsamt även i yngre 25-40-åriga tallplanteringar. Markstörning, tunna vegetationsskikt och brand bedöms gynna arten. På självföryngrade marker efter avverkning lämnas troligen frötallar för kort tid för att lammticka skall kunna fortleva in i det uppväxande beståndet. Grupper av hänssynsträd och evighetsträd bedöms ha större betydelse. Sammantaget bedöms den totala population i landet ha minskat och fortfarande minska p.g.a. att den huvudsakligen förekommer i äldre tallskog som avverkas och minskar i areal. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (1000-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (375). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 375 (50-750). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1100 km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Lammtickan bildar mykorrhiza med tall. Den växer på marken i tämligen öppna barrskogar ofta magra tallhedar, gärna på sandig mark. Den förefaller vara indifferent till förekomst av kalk. På Gotland förekommer svampen ofta i äldre betade barrskogar. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av lammticka bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd tall kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tall
· tall
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Albatrellaceae, Släkte Albatrellus, Art Albatrellus subrubescens (Murrill) Pouzar - lammticka Synonymer Albatrellus ovinus var. subrubescens (Murrill) L.G.Krieglst., Scutiger ovinus var. subrubescens (Murrill) Krieglst., Polyporus subrubescens (Murrill) Murrill, Scutiger subrubescens Murrill, Albatrellus similis Pouzar

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med tall. Boreal art som påträffas i äldre barrskog, ofta magra tallhedar och är indifferent till förekomst av kalk. Arten har tidigare sammanblandats med gul lammticka ( A. citrinus) som beskrevs 2003, bildar mykorrhiza med gran och som förefaller vara kalkgynnad. Sannolikt är ett antal äldre fynd registrerade som A. subrubescens egentligen A. citrinus. Förefaller ha svårt att etablera sig i efter avverkning men påträffas sparsamt även i yngre 25-40-åriga tallplanteringar. Markstörning, tunna vegetationsskikt och brand bedöms gynna arten. På självföryngrade marker efter avverkning lämnas troligen frötallar för kort tid för att lammticka skall kunna fortleva in i det uppväxande beståndet. Grupper av hänssynsträd och evighetsträd bedöms ha större betydelse. Sammantaget bedöms den totala population i landet ha minskat och fortfarande minska p.g.a. att den huvudsakligen förekommer i äldre tallskog som avverkas och minskar i areal. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (1000-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (375). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 375 (50-750). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1100 km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Denna marklevande ticka liknar mycket den vanliga fårtickan, men är vanligen något mindre än den. Hatten är 4–10 cm bred, som ung är den vit till ockrafärgad, som äldre svagt orangebrun, slät till något luden eller fjällig. Porerna är kantiga, 2–4 per mm. De har en gröngul till ljust rödorange färgton. Porlagret blir orangebrunt vid tumning, vilket är ett viktigt kännetecken. Köttet är vitt, som äldre blir det fläckat i orange till orangebrunt. Foten är vit, nedtill med orange till orangebruna fläckar, 2–3 cm hög och 0,7–1,5 cm i diameter. Lukten är syrlig, något som framträder speciellt vid torkning. Smaken är distinkt bitter. Lammticka kan till utseende och form likna en spenslig fårticka, men skiljer sig säkrast från denna art genom att sporerna är amyloida. Arten har tidigare sammanblandats med en nyligen (2003) beskriven art, gul lammticka A. citrinus. Den gula lammticka har citrongul färg och fläckar på färska fruktkroppar, bildar mykorrhiza med gran och förefaller vara kalkgynnad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lammticka

Länsvis förekomst och status för lammticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lammticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Lammticka förekommer på Gotland, i Södermanland, Uppland, Dalarna, Medelpad, Ångermanland, Åsele lappmark samt Norrbotten. Det finns 30 kända lokaler av arten i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 400, Svampen följer tallen norrut till polcirkeln. Den finns även i centrala och norra delarna av Norge och i den norra delen av Finland, men saknas i Danmark. I Central- och Sydeuropa förekommer arten i ädellövskog.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Albatrellaceae  
  • Släkte
    Albatrellus  
  • Art
    Albatrellus subrubescens(Murrill) Pouzar - lammticka
    Synonymer
    Albatrellus ovinus var. subrubescens (Murrill) L.G.Krieglst.
    Scutiger ovinus var. subrubescens (Murrill) Krieglst.
    Polyporus subrubescens (Murrill) Murrill
    Scutiger subrubescens Murrill
    Albatrellus similis Pouzar

Lammtickan bildar mykorrhiza med tall. Den växer på marken i tämligen öppna barrskogar ofta magra tallhedar, gärna på sandig mark. Den förefaller vara indifferent till förekomst av kalk. På Gotland förekommer svampen ofta i äldre betade barrskogar. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av lammticka bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd tall kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Det främsta hotet mot arten är avverkning av de värdträd som den är helt beroende av. Som regel är svampindividers markmycel långlivade, flera decennier och mer, varför det är angeläget att skydda kända växtplatser genom att säkerställa en framtida kontinuitet i trädskiktet. Körskador och skogliga åtgärder som markberedning kan vara ödesdigert för artens markmycel. I förekommande fall utgör även upphört bete och igenväxning ett hot mot artens fortlevnad i området. Ett annat hot är den successiva omvandling till blandskog med gran som sker i tallskogar där en tidigare störningsregim upphört.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Tallskogen hålls intakt på lång sikt genom återkommande ingrepp, antingen genom betesdrift eller genom uttag av gran och andra inväxande sekundärträdslag. Ett visst uttag av virke kan utföras, om särskild hänsyn till arten tas.
Eftersom det tidigare har skett en sammanblandning mellan lammticka och gul lammticka är det svårt att bedöma lammtickans egentliga utbredning. Framförallt kvarstår frågetecken om lammtickan finns på Gotland och i Södermanland då många av dessa äldre fyndnoteringar med största sannolikhet avser gul lammticka.

Hansen, L. & Knudsen, H. (Eds). 1997. Nordic Macromycetes, Vol. 3. sid. 265, Nordsvamp, Copenhagen.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. Sid. 144, Interpublishing. BILD

Ryman, S., Fransson, P., Johannesson, H. & Danell, E. 2003. Allbatrellus citrinus sp. nov.

connected to Picea abies on lime rich soils. Mycol. Res. 107 (10): 1243-1246.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R.L. 1993. European Polypores, sid. 95, Fungiflora.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001. Rev. M. Krikorev 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Albatrellaceae  
  • Släkte
    Albatrellus  
  • Art
    Albatrellus subrubescens, (Murrill) Pouzar - lammticka
    Synonymer
    Albatrellus ovinus var. subrubescens (Murrill) L.G.Krieglst.
    Scutiger ovinus var. subrubescens (Murrill) Krieglst.
    Polyporus subrubescens (Murrill) Murrill
    Scutiger subrubescens Murrill
    Albatrellus similis Pouzar
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001. Rev. M. Krikorev 2012