Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  huldreskål

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Arpinia fusispora
Huldreskål Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna art bildar vackert gul- till beigefärgade skålformade fruktkroppar, med vita hår på skålens ljusare utsida. Den har en kraftig kort central fot med konisk form. Svampen är torr och fast i köttet. Apotheciet är 5–40 mm i diameter, skålformat till platt. Apotheciekanten är skrovlig till oregelbundet vågig. Sporsäckarna öppnas med lock och färgas ej blå av jod. Sporerna är ellipsoida, tjockväggiga, släta ofärgade och innehåller ofta två oljedroppar. Fruktkropparna växer oftast gruppvis eller gyttrade. Enligt viss litteratur skall svampen bli rosa- eller laxfärgad i skadade partier, men på det svenska materialet har detta inte iakttagits, vare sig på färskt eller på moget material.
Utbredning
Länsvis förekomst för huldreskål Observationer i  Sverige för huldreskål
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är funnen en gång i Sverige vid Storvålen i Änge by, Lockne församling i Jämtland 1997 (2005). Inga ytterligare rapporter sedan dess trots att fyndet uppmärksammats med bild och beskrivning i Jordstjärnan 1998. Uppenbarligen en mycket sällsynt art. Oklar hotbild. Det finns också uppgifter om två fyndlokaler från Tyskland. Arten förefaller vara helt okänd i övriga världen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare i tämligen fuktig förna på kalkpåverkad mark. Påträffad i trädklädd naturbetesmark med ringa fältskikt. Känd genom endast 1 fynd i landet, 1997. Inga ytterligare rapporter sedan dess trots att fyndet uppmärksammats i tidskrift och arten är iögonfallande. Upprepat utan framgång eftersökts på ursprungsfyndplatsen. Uppenbarligen en mycket sällsynt art. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Denna marklevande svamp är förmodligen en förnanedbrytare. Den svenska växtplatsen består av naturbetesmark som gränsar till barrskogsbestånd med gran och tall med inslag av sälg och gråal, en liten bäck rinner genom området. Marken är kalkrik och fuktig. Växtplatsen intill bäcken ligger idylliskt i kanten av en vidsträckt, gammal, svagt hävdad brunkullaäng som ännu hyser många sällsynta svampar, bl.a. är ängen den enda kända nordiska lokalen för rödskivlingen Entoloma ianthinum. Arpinian växer på naken jord under en sälg, i ett tämligen rikt bestånd, ingen högre vegetation förekommer intill svampen. I Tyskland är den funnen bland brännässlor i bokskog samt i granskog på kalkrik mark.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Pezizomycetes, Ordning Pezizales (skålsvampar), Familj Otideaceae, Släkte Arpinia, Art Arpinia fusispora Hohmeyer - huldreskål Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare i tämligen fuktig förna på kalkpåverkad mark. Påträffad i trädklädd naturbetesmark med ringa fältskikt. Känd genom endast 1 fynd i landet, 1997. Inga ytterligare rapporter sedan dess trots att fyndet uppmärksammats i tidskrift och arten är iögonfallande. Upprepat utan framgång eftersökts på ursprungsfyndplatsen. Uppenbarligen en mycket sällsynt art. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Denna art bildar vackert gul- till beigefärgade skålformade fruktkroppar, med vita hår på skålens ljusare utsida. Den har en kraftig kort central fot med konisk form. Svampen är torr och fast i köttet. Apotheciet är 5–40 mm i diameter, skålformat till platt. Apotheciekanten är skrovlig till oregelbundet vågig. Sporsäckarna öppnas med lock och färgas ej blå av jod. Sporerna är ellipsoida, tjockväggiga, släta ofärgade och innehåller ofta två oljedroppar. Fruktkropparna växer oftast gruppvis eller gyttrade. Enligt viss litteratur skall svampen bli rosa- eller laxfärgad i skadade partier, men på det svenska materialet har detta inte iakttagits, vare sig på färskt eller på moget material.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för huldreskål

Länsvis förekomst och status för huldreskål baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för huldreskål

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är funnen en gång i Sverige vid Storvålen i Änge by, Lockne församling i Jämtland 1997 (2005). Inga ytterligare rapporter sedan dess trots att fyndet uppmärksammats med bild och beskrivning i Jordstjärnan 1998. Uppenbarligen en mycket sällsynt art. Oklar hotbild. Det finns också uppgifter om två fyndlokaler från Tyskland. Arten förefaller vara helt okänd i övriga världen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Otideaceae  
  • Släkte
    Arpinia  
  • Art
    Arpinia fusisporaHohmeyer - huldreskål

Denna marklevande svamp är förmodligen en förnanedbrytare. Den svenska växtplatsen består av naturbetesmark som gränsar till barrskogsbestånd med gran och tall med inslag av sälg och gråal, en liten bäck rinner genom området. Marken är kalkrik och fuktig. Växtplatsen intill bäcken ligger idylliskt i kanten av en vidsträckt, gammal, svagt hävdad brunkullaäng som ännu hyser många sällsynta svampar, bl.a. är ängen den enda kända nordiska lokalen för rödskivlingen Entoloma ianthinum. Arpinian växer på naken jord under en sälg, i ett tämligen rikt bestånd, ingen högre vegetation förekommer intill svampen. I Tyskland är den funnen bland brännässlor i bokskog samt i granskog på kalkrik mark.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av att växtplatsen lätt kan förstöras genom slutavverkning, schaktning eller annan exploatering. Även upphörd betesdrift med åtföljande igenväxning är att betrakta som ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Den enda kända svenska växtplatsen bör ges ett juridiskt skydd. Fortsatt årlig hävd i området säkerställs, och en övervakning upprätthålls. Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på att arten är hotad. Forskning för att ytterligare klarlägga ekologi och ståndortskrav behövs. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer.

Andersson, L. & Carlsson, R-G. 1998. Arpinia fusispora (Hohmeyer) funnen i Sverige. Jordstjärnan 19 (2) 9–15.

BILD. Foto på baksidan och akvarell på framsidan av Jordstjärnan nr 19. Hohmeyer, H.H. 1988. The genus Arpinia (Pyronemataceae, Pezizales). Mycologia Helvetica 3: 221–232.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Otideaceae  
  • Släkte
    Arpinia  
  • Art
    Arpinia fusispora, Hohmeyer - huldreskål
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.