Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  liten kandelabersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Artomyces cristatus
Liten kandelabersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Liten kandelabersvamp bildar fingersvampsliknande fruktkroppar som är 1–2,5 cm höga, vanligen ogrenade, mot basen avsmalnande, gråvioletta, grårosa eller gråbruna. Överdelen är tillplattad och skållikt utvidgad, upp till 0,5 cm bred. Från skålens kant utgår små korta grenlika utskott så att överdelen påminner om en liten krona. Fruktkropparna sitter gärna samlade i små grupper och utgår ibland från larvgångar i ved. Liten kandelabersvamp är inte upprepat grenig med flera våningar som hos den närstående arten kandelabersvamp (Artomyces pyxidatus).
Utbredning
Länsvis förekomst för liten kandelabersvamp Observationer i  Sverige för liten kandelabersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Liten kandelabersvamp är ytterst sällsynt i hela Nordeuropa och där knuten till boreal gammal barrskog. I Sverige är den påträffad på en lokal i Småland (nationalparken Norra Kvill 1972), på en lokal i Hälsingland (Jämtlands län, Ytterhogdal, Råtjärnsbergets västsluttning 1998) och på en lokal i Medelpad (Bergåsen i Borgsjö). 3 kända aktuella lokaler i landet (2005). En iögonfallande art, knuten till ett substrat som blivit extremt sällsynt. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 40, vilket motsvarar ungefär 40 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara ungefär 80 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 200-300 km2. En fortlöpande minskning pågår p.g.a. allt sämre tillgång på grova, fuktiga, murkna, liggande stammar av tall och gran. Omfattningen är dock svår att bedöma.I övriga Europa är den endast känd från någon enstaka lokal i Finland (rödlistad) och Norge. Utbredningen därutöver är begränsad till Nordamerika (Oregon och Quebec).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
C2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Nedbrytare på murken ved på liggande grova stammar av tall i tallnaturskog. Ett fynd på gran. Uppmärksammad, lätt identifierbar och eftersökt art som uppenbarligen är mycket sällsynt. Genom skogsavverkningar av tidigare inte kalavverkade tallnaturskogar pågår en fortlöpande minskning av artens potentiallt lämpliga miljöer med grova, fuktiga, murkna, liggande stammar av tall och gran. Avverkning och markberedning förstör merparten av kvarlämnad grov död ved. Arten bedöms dock inte kunna överleva en hyggesfas även om det förekommer grov död ved p.g.a. uttorkning. Omfattningen av minskningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 30 (6-60). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (15). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (1). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (3-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 km² och förekomstarean (AOO) till 60 (12-60) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (C2a(i); D).
Ekologi
Liten kandelabersvamp är nedbrytare på murken ved på liggande stammar av tall i tallnaturskog. Ett fynd är gjort på gran. Skogstypen kan beskrivas som gammal tallskog eller barrblandskog av blåbärsristyp på relativt bördig, mossig och frisk mark. Svampen lever på gamla, barklösa och delvis nedbrutna tall-lågor som ligger något upplyfta från marken. Lågorna är vanligen glest bevuxna med små vedmossor, bägarlavar och alger, men får inte vara övertäckta av markmossor. På växtplatserna har det sannolikt funnits ett kontinuerligt inslag av gamla tall-lågor i olika nedbrytningsstadier under mycket lång tid. Svampens fruktkroppar påträffas under hösten. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· granar
· granar
· tall
· tall
· tallar
· tallar
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Auriscalpiaceae, Släkte Artomyces, Art Artomyces cristatus (Kauffman) Jülich - liten kandelabersvamp Synonymer Clavicorona cristata (Kauffman) Doty

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier C2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Nedbrytare på murken ved på liggande grova stammar av tall i tallnaturskog. Ett fynd på gran. Uppmärksammad, lätt identifierbar och eftersökt art som uppenbarligen är mycket sällsynt. Genom skogsavverkningar av tidigare inte kalavverkade tallnaturskogar pågår en fortlöpande minskning av artens potentiallt lämpliga miljöer med grova, fuktiga, murkna, liggande stammar av tall och gran. Avverkning och markberedning förstör merparten av kvarlämnad grov död ved. Arten bedöms dock inte kunna överleva en hyggesfas även om det förekommer grov död ved p.g.a. uttorkning. Omfattningen av minskningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 30 (6-60). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (15). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (1). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (3-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 km² och förekomstarean (AOO) till 60 (12-60) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (C2a(i); D).
Liten kandelabersvamp bildar fingersvampsliknande fruktkroppar som är 1–2,5 cm höga, vanligen ogrenade, mot basen avsmalnande, gråvioletta, grårosa eller gråbruna. Överdelen är tillplattad och skållikt utvidgad, upp till 0,5 cm bred. Från skålens kant utgår små korta grenlika utskott så att överdelen påminner om en liten krona. Fruktkropparna sitter gärna samlade i små grupper och utgår ibland från larvgångar i ved. Liten kandelabersvamp är inte upprepat grenig med flera våningar som hos den närstående arten kandelabersvamp (Artomyces pyxidatus).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för liten kandelabersvamp

Länsvis förekomst och status för liten kandelabersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för liten kandelabersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Liten kandelabersvamp är ytterst sällsynt i hela Nordeuropa och där knuten till boreal gammal barrskog. I Sverige är den påträffad på en lokal i Småland (nationalparken Norra Kvill 1972), på en lokal i Hälsingland (Jämtlands län, Ytterhogdal, Råtjärnsbergets västsluttning 1998) och på en lokal i Medelpad (Bergåsen i Borgsjö). 3 kända aktuella lokaler i landet (2005). En iögonfallande art, knuten till ett substrat som blivit extremt sällsynt. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 40, vilket motsvarar ungefär 40 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara ungefär 80 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 200-300 km2. En fortlöpande minskning pågår p.g.a. allt sämre tillgång på grova, fuktiga, murkna, liggande stammar av tall och gran. Omfattningen är dock svår att bedöma.I övriga Europa är den endast känd från någon enstaka lokal i Finland (rödlistad) och Norge. Utbredningen därutöver är begränsad till Nordamerika (Oregon och Quebec).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Auriscalpiaceae  
  • Släkte
    Artomyces  
  • Art
    Artomyces cristatus(Kauffman) Jülich - liten kandelabersvamp
    Synonymer
    Clavicorona cristata (Kauffman) Doty

Liten kandelabersvamp är nedbrytare på murken ved på liggande stammar av tall i tallnaturskog. Ett fynd är gjort på gran. Skogstypen kan beskrivas som gammal tallskog eller barrblandskog av blåbärsristyp på relativt bördig, mossig och frisk mark. Svampen lever på gamla, barklösa och delvis nedbrutna tall-lågor som ligger något upplyfta från marken. Lågorna är vanligen glest bevuxna med små vedmossor, bägarlavar och alger, men får inte vara övertäckta av markmossor. På växtplatserna har det sannolikt funnits ett kontinuerligt inslag av gamla tall-lågor i olika nedbrytningsstadier under mycket lång tid. Svampens fruktkroppar påträffas under hösten. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· granar - Picea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
· tallar - Pinus (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Svampen är akut hotad av skogsbruksåtgärder som medför att det nuvarande eller framtida beståndet av tall-lågor minskar eller körs sönder. En successiv förtätad graninväxt kan långsiktigt innebära ett hot. Även om tallnaturskogarna är präglade av brand så innebär en hård skogsbrand på själva växtplatsen ett direkt hot mot arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Samtliga lokaler bör skyddas och undantas från skogsbruk. Normalt bör områdena lämnas för fri utveckling. Vid eventuell naturvårdande skötsel bör döende och döda tallar värnas och själva växtplatserna för svampen skyddas mot brand. Om en ökande grandominans på lokalerna innebär ett hot mot det lokala tallskogsekosystemet bör granen på själva växtplatsen gallras manuellt. I övrigt bör tallnaturskogar skötas så att den naturliga störningsdynamiken i ekosystemet vidmakthålls, t.ex. genom naturvårdsbränning. Artens överlevnadsmöjligheter kommer förhoppningsvis att förbättras genom att ett riktat åtgärdsprogram tas fram (2005).

Corner, E. J. H. 1950. A monograph of Clavaria and allied genera. Ann. Bot. Mem. 1.

Daun, R. 2001. Clavicorona in Northern Europe. (Windahlia, in prep).

Delin, A. 2000. Clavicorona cristata (Kauffmann) Doty funnen i Hälsingland. VÄX 18(2): 23, 31–33. .

Dodd, J. L. 1972. The genus Clavicorona. Mycologia 64: 737–773.

Hansen, L. & Knudsen, H. (eds.) 1997. Nordic Macromycetes vol.3. Nordsvamp, Köpenhamn.

Nitare, J. 1988. Skydd av hotade svampar, svenskt och internationellt arbete. Jordstjärnan 9(1): 25–33. .

Krikorev, M. 2003. Artomyces cristatus – liten kandelabersvamp – funnen i Borgsjö, Medelpad. Jordstjärnan 1:4–10.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Robert Daun & Johan Nitare 2002. Rev. ArtDatabanken 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Auriscalpiaceae  
  • Släkte
    Artomyces  
  • Art
    Artomyces cristatus, (Kauffman) Jülich - liten kandelabersvamp
    Synonymer
    Clavicorona cristata (Kauffman) Doty
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Robert Daun & Johan Nitare 2002. Rev. ArtDatabanken 2007.